Lönearbetets vara eller icke vara, eller; Meningen med livet.

3. ~R VI INDOKTRINERADE ATT LdNEARBETA? I SA FALL, HUR?
r>.
~ar man tittar pA olika paroller vAra nolitiska partier eller
f a c k f c r e n i ng a r anv anrl e r s i g av (t .ex "a r b e t e At alla", "frihet
ar att ha ett arbete") ar det latt att hemfalla At tanken att
det ar oerhort viktigt att vi alla lonearbetar.
Vi blir alla uppfostrade till att tycka att det ar viktigt och
vardefullt att ha ett lonearbete. "Nar barnen borjar skolan ar
det ocksa deras intrade i det organiserade arbetet. Liksom i
det ovriga organiserade arbetet blir det for skolarbetet allt
svArare att urskilja vad som ar nodvandig undervisning. Inforandet
av samlad skoldag ar bara ett exempel pa denna process.
Det organiserade arbetet blir en allt mer dominerande sammanhallande
form i samhallet fr::\n forskolan till pensioneringen."J.)
Redan fran det att vi ar sma inlemmas vii den radande synen
pa arbete. Hur skulJe vi kunna undga detta? Vi omges dagligen
av propaganda for lonearbete genom t.ex valaffischer och slogans
typ, "arbete qt alla".
3.1 Indoktrineringen
Jag har tankt titta lite narmare pa tva typer av oropaganda
for lonearbete. Den forsta ar nagra valaffischer2) frAn socialdemokra
terna. Sam tliga af f ischer Lnn eh a Ll e r orde t '' arbe te" pA.
ett eller annat satt. En affisch skriver ordet "jobb" istallet,
men jag anser att man pa den affischen lika garna kunde ha skrivit
"arbete" istallet.
Vid en forsta anblick kan man tycka att valaffischerna ar helt
normala valaffischer som propagerar for just det partiets mAl.
Tittar man narmare inser man att det pA. ett raffinerat satt,
satts likhetstecken mellan a~t inte ha ett arbete och att inte
behovas. PA alla affischerna figurerar orden "arbete" och "behovs"
tillsammans. Jag anser, att genom att skriva t.ex, "bara
ett folk i arbete kan bygga framtiden. Vi vill skapa ett samha
Ll e d a r al la b eho v s ''; go r at t vi kopplar ihop orden "arbe t e "
och "behovs".
All t s a , "et t folk i arbe te b ehov s :". Arbe tar du, be ho v s du. Vad
blir da motsatsen? "Ett folk som inte arbetar, behovs inte",
eller "arbetar du inte, behdvs du inte".
Jag anser att det otvivelaktigt ar sa att dessa valaffischer
.rr> far oss att undermedvetet go r a kopplingar som, "du be hov s ba r a
t·.,, om du arbe tar" .
Detta skulle jag vilja kalla ett klart fall av indoktrinering
i den mening att vi undermedvetet ska fas att tycka att det ar
viktigt att ha ett arbete, annars behovs vi inte.
Av vilken anledning skulle man da vilja indoktrinera oss att
lonearbeta? "Manniskor ar en formlos, anpassningsbar och smidig
vara, som enbart kan goras sA billig som mojligt. Trots
detta kan de anstallda visa en oberoende och fientlig vilja
emot foretag. Det medfor att arbetskraften maste kontrolleras.
Manniskan maste underkasta sig ett disciplinerande system av
kontrollanter, maskiner, arbetsstudiefolk och l~neformer, som
locka~ h~nn~ att p~oducera me~~n vad hon or~a~. M~nniskan m~s
te d t s c t p Lf.na r a s 1 egenskap av- arbetskraft. 3)
1) Ahrne Gtiran; Soclologer ser pa Arbete, sidan 136.
2) Finns so~ bilaga.
3)
ArvastsQb Gosta; Arbetet satter Granser, sidan 33.
18