Lönearbetets vara eller icke vara, eller; Meningen med livet.

More documents

Recommendations

Info

.·- ..... ~·,....,~ Och redan 1848 var Paul Lafargue inne pA samma linje, "Ratten till lattja, en ratt som ar tusen ganger adlare och heligare an de bleksiktiga manskliga rattigheter som den borgerliga revolutionens metafysiker kokat ihop."9) 5.1 Sammanfattning '"""" l~~' Naval, vi har nu konstaterat att det finns forskare som anser att det finns manniskor med instrumentell syn pa arbete, och att vissa av dessa forskare anser att det kan bero pA att vi i grunden ar lata. Andra forskare anser att vi tar jobb vi inte trivs med, men som erbjuder en bra lon, for att sedan pa fri- tiden u t o va '·;:.ra verkliga intressen. Ar
6 . VEM TJ~NAR PA ATT SYSTEMET FINNS KVAR? 'Jar jag skriver "systemet" menar jag det nu rAdande lonearbetarsystemet. Kanske skulle jag ha utformat overskriften "vem tjanar ~ pA att systemet finns kvar". Aven jag, som lonearbetare tjanar ju nagot p~ att systemet finns kvar; namligen pengar. Jag ska i detta kapitlet forsoka forklara vem som kan tankas vara intresserade av att bevara det radande systemet. Det finns tvq stora makt-sfarer i Sverige, (moiligtvis tre om man raknar fackforeningarna som en makt-sfar, och det kanske man skall gora) dear: Staten och Kapitalet. Forst skall jag f o r k La r a vad jag menar med orden "s ta t e n " och "kapitalet". t ~ '":"·"' STATEN: Vi manniskor i Sverige ar alla en del av staten. Utan manniskor, ingen stat. Men alla manniskor har inte lika mycket makt i staten. Ju mer makt du har, desto storre mojligheter har du att pAverka och--at't driva igenom dina asikter. Nar jag talar om Staten, menar jag dom/de-50m har me~t makt i Sverige. Om vi gar en enkel skiss, (lat saga en triangel) som symboliserar Sveriges makt-fordelning, och sager att hogst upp i triangeln finns dam/de som har mest makt, ach langst ner de som har minst makt. Vem har dA mest makt i Sverige? Statsministern? Regeringen? Riksdagen? Jag har svart att avgora vem eller vilka av ovan namnda sam har mest makt, och det ar inte det viktiga. Men, alla finns i alla fall med i tappen av pyramiden. Vidare kan sagas att de politiska partierna och fackforbunden ocksA ar starka makt-faktorer. Kort sagt; nar jag skriver Staten, sA menar jag dam organisatianer eller de personer som ar satta att styra vArt land. Jag menar ocksA de personer som pga sin makt-position har mojlighet att paverka olika heslut som harmed vArt lands styre och utveckling att gora. Vi har alla makt, men alika mycket. Du och jag kanske bara har makt att avgora sma beslut sam ror oss sjalva eller vara narmaste. Andra har makt att avgora ett byggande eller nedlaggande av en fabrik. Ytterligare andra har makt att avgora vArt lands politik. (Nar du och jag ar fardiga med vAr utbildning kommer vi kanske att hamna nagonstans mellan botten och mitten i makt-pyramiden.) Men nAgonstans maste jag forsoka att dra en grans dar jag anser ·att makten ar sA viktig/stor att den borde betecknas som en del av staten. Lat saga att nar jag skriver staten, sa menar jag den oversta fjardedelen av pyramiden Sverige. I den fjardedelen ingar da bl.a regering, riksdag, politiska partier och fackforeningar. Naturligtvis ar det omojligt att dra en sAdan har grans, och min grans ar inte absolut. Den kan andras uppat eller nedat allteftersom maktforhallanden forandras. KAPITALET: Nar jag skriver kapitalet, sA menar jag produktionsmedelsagare, dvs de eller dom sOm ager fabriker eller foretag. : 31
Page 1 and 2: Social.a linjen HOgskolani Ostersun
Page 3 and 4: 5 . 5 • 1 6 . 6 • 1 7. 1 . 2 1.
Page 5 and 6: Bakgrunden ti 11 att jag valt att s
Page 7 and 8: Den fcirindustriel le bonden var bo
Page 9 and 10: t>ET .._~ "'"""" E"N AARl.lG MG 1~
Page 11 and 12: 1.4 Hypotes Lonearbete ar hammande
Page 13 and 14: . ·-· ..... ···
Page 15 and 16: LONEARSETA~:SYSTEH Det system som n
Page 17 and 18: INDOKTR INER ING: Orde t "indo k tr
Page 19 and 20: Darfor, nar manniskan blir frammand
Page 21 and 22: En sammanfattning av Luthers kallel
Page 23 and 24: _,.._. Jag tog med mig affisc
Page 25 and 26: I sadana undersokningar ar det oerh
Page 27 and 28: 4 . HAR KRISTEND011ENS SYN PA ARBET
Page 29 and 30: For a tt ta n~,gra exempel kan namn
Page 31 and 32: 5. AR MARX ALIENATIONSTEORI RELEVAN
Page 33: Hans Glimell och ~ats Lindgren mena
Page 37 and 38: __ .. ~
Page 39 and 40: 7 • ETT ALTERNATIVT LEVNADSS~TT -
Page 41 and 42: B. Overflodssektorn. ":.lar behoven
Page 43 and 44: 8. SAMMANFATTANDE DISKUSSION Kare~l
Page 45 and 46: 9. REDOVISNING AV INTERVJU-SVAR Jag
Page 47 and 48: Samtliga trodde att 1onearbetar-sys
Page 49 and 50: 10. SLUTDISKUSSION Sa var det da da
Page 51 and 52: Framtidens sarnhalle hoppas jag kom
Page 53 and 54: Grenholm C-H (red) (1977) Arbetets
Page 55 and 56: 24. Vad tycker du om manniskor som
Page 57 and 58: ..... -..; - r: ,... > ~ 1 ;r -. i:

Lönearbetets vara eller icke vara, eller; Meningen med livet.

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?