Lönearbetets vara eller icke vara, eller; Meningen med livet.

Social.a linjen
HOgskolani Ostersund
,~.
TITEL: Ldnearbetets vara eller icke vara, eller
Meningen med livet.
F~rfattare: Markus
Olofsson
Datum Maj 1991

~MNE: Socialt arbete, C-kurs, psykosocial
HANDLEDARE: Jan Cederwarn
SAMMANFATTNING, (prob l emomrade ,
inriktning
metod, resultat)
Jag har skrivit en teoretisk uppsats om lonearbete som tar upp de faktorer
som jag anser mest paverkar var syn pa lonearbete.
Jag har aven gjort 8 stycken intervjuer med manniskor angaende lonearbete.
Jag forsoker beskriva hur var syn pa lonearbete vaxt fram och vem som
idag kan tankas vilja bevara den radande synen. ~r vi rent av indoktrinerade
att Ionearbe
..
ta? I sA Kal 1, av vem och hur?
Jag harmed min uppsats forsokt fa debatten om lonearbete pa nagorlunda
rat t kdl genom att fOrsoka ifragasatta de "sanningar" om Ionearbete
som finns i dagens samhalle.
Jag vil1 ocksa visa att det ar mojligt for oss manniskor att fa storre
frihet an vad vi har idag.
Kort sagt; jag ifragasatter hela vart samhalls-system som har lonearbetet
som sin grund.
TITEL: Lonearbetets vara eller icke vara, eller
Meningen med l i vet.
Forfattare:
Markus Olofsson
Datum Maj 1991
.'··~
.
:

5 .
5 • 1
6 .
6 • 1
7.
1 . 2
1. 3
1 • 4
1 . 5
2.
2. 1
2.2
2. 2 • 1
2.3
3.
3 • 1
4.
4. 1
Hypotes
Syfte
ME TOD
7.1 Sammanfattning
8. . SAMMANFATTANPE DISKUSSION
9. REDOVISNING AV INTERVJU-SVAR
9.1 Svaren
INNEHALLSFORTECKNING
1. INLEDNING
1.1 Bakgrund
1 Qnearbetets framvaxt
Problemformulering
Beg re pp s a p pa r a t
Marx alienationsteori
Alienationsteorin
luthers kallelselara
~R VI INDOKTRINERADE ATT LONEARBETA?
I SA FALL, HUR?
Indoktrineringen
HAR KRISTENDOMENS SYN PA ARBETE PAVERKAT
OSS?
Sammanfattning
~R MARX ALIENATIONSTEORI RELEVANT IDAG?
Sammanfattning
VEM TJ~NAR PA ATT SYSTEMET FINNS KVAR?
Sammanfattning
ETT ALTERNATIVT LEVNADSSATT - MEDBORGARlt!N
9.1.2 Sammanfattning
SID
2
5
7
7
8
9
14
14
16
18
18
23
26
27
30
31
34
35
38
39
41
41
43
.'­.~·
r
f

......­­­­·­­­­­­­­­ ·­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­
1 0 .
1 0 . l
SLUTOISKUSS ION
Sammanfattning
K~LL- OCH LITTERATURFORTECKNING
BILAGOR
SID
45
47
r>;
-, ! .

Bakgrunden ti 11 att jag valt att skriva om "Lcinearbetets
vara el ler icke vara" a r f r arn f o r al lt mina egna funderingar
under cirka 10 ar.
Jag anser att manniskans ratt ti l 1 frihet kraftigt inskranks
i det system vi lever i idag.
Som s amn a l l e t ser ut idaq a r vi alla ( n a.t e . n a s t an alla)
tvungna att lonearbeta, vare sig vi yi11 eller ej. Detta maste
. ..--...... vi q o r a for att tjan.a pengar till v a r t up p e h e l l e ,
Detta innebar att manga manniskor ar hanvisade till 1onearbeten
dom inte trivs med, antingen pga att lonearbetet ar
smutsigt, bullrigt, monotont eller pa andra satt upplevs vara
men t n q s l o s t .
:,­­­..,,, !) et ta t van g at t go r a saker man i n t e vi l 1 dad a r man n i s k ors
fantasi. initiativformaga och tar ifran dem deras frihPt.
Viar tvungna att leva i ett system som manga av ass inte
vill leva i.
Men det handlar inte enbart om en ideologisk syn pa hur ett
samhalle kan vara strukturerat, utan aven om grundlaggande
manskliga rattigheter och varden.
En annan orsak till att jag volt detta amne, ar att jag kanner att
det for mango or svart att bryta sig ur ett system man inte trivs
i och det vill jag upplysa om i min uppsats •
.
:

.. .;
•'­
Lcnearbetets
framvaxt
Till en bdrjan var invanarna i Sverige kringstrdvande
jagare och fiskare. Cirka 3000 ar fore kristus tror man
sig veta att akerbruk och boskaosskotsel infordes.
Detar dock svart att veta exakt nar och hur detta infordes
eftersom kunskapen om hur vi levde under denna
tidsperioden ar mycket begransad.
Tralar fanns mycket tidigt och blev mer och mer vanliga
allt eftersom befolkningen blev bofast.
Tralarna betraktades som ting som man kunde gora vad
man ville med. En vanlig bonde kunde ha 2-3 tralar.
,----.._ De ma kt i g a storm an n en h a d.e rn an g a f l er .
Tralarna utgjordes 6ttast av krigsfangar, men man kunde
troligtvis ocksA domas ti \1 traldom.
De svenska vikingarna var stora slavhandlare, och manga
t r a 1 a r t o g s t i l 1 S v e r i g e . T r ·a I erf , s o m e n d e l a v d e t
.·~ ekonomiska systemet, bestod langre i Sverige an i dvriga
delar av europa.
Vikingarnas makt minskade efterhand och da ville stormannen
infdra en feodal ordning i samhallet genom att
lata tralarna bli landbor och genom att ta makten over
bonderna. Detta system gick dock aldrig att genomfora
helt och hal let. Bonderna hade al l t f o r starka fria
traditioner att falla tillbaka pa.
Trots detta blev plikten att arbeta at andra vanl igare.
Oet var bonder som tvingades bygga borgar i samband
med inbordeskrigen efter Magnus Ladulas dad.
Denna princip att tvinga bonderna att arbeta at kronan
blev snart permanent.
Omkring ar 1300 infdrdes dagsverksskyldigheten at kyrkan,
som da var Sveriges stdrsta enskilda jordagare.
Adeln hade till en borjan inte nagot behov av dagsverken.
Men i takt med att deras jord mer och mer koncentrerades
till itora gods tvingades b6nderna att
gora dagsverken aven at dem.
Vid 1600-talets mitt var bonderna tvingade att gora
cirka 30 dagsverken om aret at adeln, oftast betydligt
mer.
Fram till de stora omvalvningarna pa 1800-talet var
Sverige ett agrart inriktat land. Det var fa som bodde
i staderna och andelen praster och adel var heller
inte sa star .
.
:
2

Den fcirindustriel le bonden var boskaosskcitare, hantverkare.
s~ogskarl, fangstman och akerbrukare.
Man bildade ofta kooperativ och nyttjade gemensamt
de resurser i for~ av mark och vatten som man hade.
Man agde smedjor och kvarnar gemensamt ~ven om dessa
i slutet av 1700-talet mer och mer ersattes av specialister.
Bondefamiljerna i det forindustriella Sverige var sjalvforsorjande,
liksom varje by. Fa produkter byttes pa
marknader och iden om profit var frammande. Arbetet
som aktivitet var invavt i andra aktiviteter, da framst
olika gillen.
Den industriella~revolutionen bcirjade i slutet av 1700-
talet i England, och kom till Sverige cirka 1850.
Arbetare till industrin togs fran det egendomslosa skikt
som blivit stcirre och stcirre under denna perioden.
Att det blev stora skillnader mellan manniskor pa landsbygden
berodde framst pa ett par orsaker:
1. Priserna pa jord steg kraftigt.
2. Skiktningen inom bondeklassen blev stor pga den
stora uppkomsten av en begransad grupp storbonder,
och en storre grupp jordbrukare med sma brukningsenheter.
Detta ledde bland annat till en fordubbling av backstugesittare
och en femdubbling av inhysehjon.
Arbetet under den industriella revolutionen blev nara
nag arbetarklassens enda aktivitet.
"Arbetarna slapade i fabrikerna under stcirre delen av
dyanet och deras livstid blev~ for att tala med Marxf
Q f V a n d 1 a d t i l l a r b e t S t i d II • 1· j
Arbetet bcirjade.skiljas fr~n andra aktiviteter pga att
produktionen var profitinriktad; arbetstiden skiljdes
ut fran annan tid.
Marx beskriver vidare hur arbetarklassen uppstod samband
med kapitalismens uppkomst.
Tva typer av varuagare maste traffas for att den kapit
a l i s t t s k a produktionen skall up p s t a : n am l i q e n
1. ~gare av pengar, produktions och existensmedel som
onskar foroka densamma.
2. Fria arbetare - som saljer sin egen arbetskraft.
Arbetarklassens uppkomst h~nger samman med bondeklassens
fcirsvinnande. Oet ar fran bondeklassen den "nya11 arbetark
1 a s s e n k o mm e r ~ .'.,
1)
I·:a.rlsson Jan; On :~rbete, sid.an 50
'
:
3

Eric J Hobsbawrn finner tre stadier i arbetarklassens forrneringsprocess.
Dessa ar:
1. En bi:irjan da en industriarbetarklass med sar ski Ld livsfOring
stioer Fram ur de tidigare uncierklasserna.
2. Ett mellanskede med starkt markerad separatism.
3. Ett upplosninqsskede da industriarbetarklassens viktigaste
materiella behov blivit tillfredstallda eller i varje fall
mindre pressande och da samhallsekonomin i storre utstrackning
blir beroende av arbetarnas kopkraft.
Enligt vissa forskare uppstod arbetarklassen i Sverige mellan ar
1880 och 1920.
Men arbetarklassens uppkomst sammanfaller inte helt med industrialismens
genombrott. Arbetarklassens uppkomst borjar redan under
,,---..., 1700-talet genom proleta~iseringen av bondeklassen. Det skedde bl.a
genorn att begransa rnanniskors rorlighet for att kunna halla lonerna
nere.
Bristen pa arbetskraft under 1700-talet minskade i borjan av 1800-
talet. Dodstalet bland den agrara samhallets befolkning borjade
sjunka, och tidvis innebar detta star arbetsloshet.
Rorligheten okade till foljd av jordbrukets omvandling och manniskor
sokte sig till stadernas industrier. Denna rorlighet avtog dock i
slutet av 1800- talet pga att arbetarklassens formering gick mot
sitt slut och att industriarbetarna blev ''sjiHvproducerande".
Genom det industriella genombrottet separerades arbetarna fran de
andra grupperna i samhallet och en sarskild arbetarklass vaxte fram.
:.i ttera tur: ~(arlsson Jan: On ~':.::­'cete
,~ ·Jallentin Eans: -'•r'::etarklassen och dt Lndus trr.i e Lf a
,:'•,_
~enomr­rottet.
4

t>ET .._~ "'"""" E"N AARl.lG
MG 1~· 50M6.:lORO
R!>R ATT ~lTTA VNOER,
ETTTAAO OCH 1..iAsA
EN GOO 001"\ FR.i.rJ
PARM TU.t.
PARH, ELLE'~
HUR°!
SyNO AiT ~Ni
~KA YA
EN \..YX VIO D\N ,i.L­
DER. OU l'

'! a r f a r s a g e r v i i n t e , " j a g '' i 1 l g a r a d e t j a g 1 i 1 1 o c h i n t e
det ni vill att jag ska gora".
Jag ska fors6ka fbrklara hur och varfor samh~llet har
f~tt den syn pa lonearbete*som den har och varfbr vi inte
harmer an 5 veckors lagstadgad frihet*om aret.
Jag ska forsoka fdrklara vilka mdjl igheter det finns att
p~verka det radande lonearbetarsystemet* sa att vi sjalva
i storre utstrackning kan g6ra saker var och nar vi vill.
istallet for att bli tvingade att gdra saker vi inte vill.
11
* 0 r d e n l 6 n e a r b e t e 11 11
, l d n e a r b e t a r s y s t em 11 o c h " f r i h e t 11
kommer jag att definiera i begreppsapparaten.

1.4 Hypotes
Lonearbete ar hammande for manniskans utveckling darfor
att det hindrar manniskors fantasi att utveckla egna intressen.
lonearbete tar ifr8n manniskor deras valfrih~t att gora vad dom
vill, dels darfor att det rent tidsmassigt ar svart att hinna
med nagot annat, dels darfor att manniskors fantasi och kreativitet
inte stimuleras av lonearbeten vi inte trivs med.
1 • 5 Syf te
Att utifran ett huvudsakligen teoretiskt perspektiv diskutera
hur och varfor da9ens lcnearbetar-system vaxt fram,
samt forscka visa vem som kan tankas tjana pa att nuvarande
samhalls-system bibehalls.
Att f~ra en diskussion om det tr mfjligt att utveckla en
alternativ levnadsform till deaens ltne~rbetar-system.
_,.,........_
e
l
7

2. MET OD
Jag kommer att ga till vaga pa foljande s?.tt:
Jag kommer att anvanda mig av litteratur och av olika forfattares
~sikter. Jag kommer att fora en diskussion kring
deras och mina egna asikter.
Jag kommer att gora 8 stycken intervjuer. De manniskor jag
tanker intervjua kommer att vara av varierande alder och ha
olika sorters sysselsattningar. Detta gor jag for att fors
o k a spegla "vanliga" ma nn t s k o r s a s i k t e r om l dn e a r b e t e .
Jag kommer att skicka ut ett frageformular med cirka 30
fragor pa, for att efter 1-2 veckor senare ringa upp personen
i fraga och gora en muntlig intervju.
Jag hade till en borjan tankt noja mig med att bara skicka
ut 8 stycken enkater och sedan redovisa de svar jag fatt.
Efter ett tag andrade jag mig och beslot mig for att ocksa
ringa upp personerna i fraga och gora en muntlig intervju
istallet. Detta gjorde jag med tanke pa att det kan visa
sig viktigt att stalla foljdfragor som kan besvaras direkt.
Genam mina fragor tanker jag bland annat forsoka ta reda
pa de intervjuades asikter om lonearbete och fritid.
Att jag valt att gora enbart 8 intervjuer beror pa att jag
misstanker att intervjuerna kommer att bli ganska langa.
Jag ar heller inte ute efter att dra nagra definitiva slutsatser
av de svar jag kommer att fa. Hade jag velat gora
det hade jag varit tvungen att gora manga fler intervjuer.
Jag tanker forsoka valja ut 8 stycken olika yrkeskategorier
for att pa sa satt fa ett nagorlunda tvarsnitt av asikter.
Om svaren utfaller sa vet jag naturligtvis inte pa forhand.
Se mina intervjuer som ett forsok att spegla 8 manniskors
asikter om lonearbete istallet for ett forsok att vetenskapligt
bevisa nagonting.
'
:
8

. ·-· ..... ··­­·­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­___,,,­
2.1 Begreppsapparat
r:­ R I H E T : J a g s k a f o r s o k a d e f i n i e r a o r d e t " f r i h e t 11 ~ e f t e r -
som det ar ett ord som aterkommer i min uppsats och som
jar:r anser a r en o r un d l a o c a n o e ra t t i o h e t vi alla har (eller
ba;de ha). - -- -
Som ni sakert forstar ar det oerhort svart att definiera
ett abstrakt begrepp som "frihet".
Nar ar man "fri"? Hur ar man da? Nar ar man ofri? Fragorna
ar manga och jag ar inte saker pa att jag har alla de
ratta svaren.
Letar man i uppslagsbocker finns ordet "frihet" inte med.
11Frihetsberovande11 ar det narmsta man kommer .
. ~
.·~
F i n n s d e t e n m o t s­a t s t i l l a t t v a r a 11 f r i " ? A. r d e t i s a f a l l
att vara "ofri"? Som jag ser det ar ocksa ordet 11tvang11
viktigt n e r d e t q a I l e r att definiera ordet "ofri". Jag·
aterkommer till detta.
Om vi utgar fran en enklare skiss, sa kanske man kan se
det sa h a r
FRI
OFRI
. ~
Langst till vanster finns den totala friheten. Till
hoger dess motsats; ofriheten.
Vi befinner oss alla nagonstans pa denna skalan. Var
nagonstans varierar kanske med alder, var vi befinner
ass
osv.
Om vi anser att ordet 11frihet11 ar det samma som att 11kunna
val j a fr i t t b 1 and al l a t i 1 l buds st a end e ma j 1 i g he t er 11 ,
S a 5 t a r Q r d e t II Q f r i ti f Q r d e S S r a k a m Q t S a t S ' d V s II i n g e n
mo j l i qh e t att v a l j a bland de mo j l i qh e t e r som finns" .
Vi befinner ass alla standigt i situationer dar vi ar
mer eller mindre fria. Eller upplever ass vara det.
De t f i n n s t i 1 1 fa, 1 1 en i v a r a l i v d a v i mast e go r a v i s s a
saker darfor att andra tvingar oss att gora det. (Har
har vi al l t s a ordet 11tvang11 igen). Ett s sn t exempel e r
for man n a r de tvingas q o r a v a r n p l t k t e n .
Som man, ar du alltsa tvungen att gora varnplikten om
du ar fullt frisk eller inte valjer 6 manader i fangelse
istallet. (Dessa regler haller pa att luckras upp
och ar inte langre ett lika bra exempel pa 11ofrihet11).
Har mister du alltsa en del av din frihet. Du kan inte
langre valja sjalv vad du vill gora. Nagon annan har bestamt
at dig vad du ska gora och du maste lyda, annars
far du fangelsestraff.
Ordet 11fangelsestraff11 figurerar ofta nar man skall
forsoka definiera ordet 11ofri11• Ett annat ord for fange
l s e s t r a f f a r j U It f r i h e t s b e r Q V a n d e II S t r a f f •
r
:
9

i.
r l d V a l ' f Q r a t t at e r g a t i l l Q r d e t II f r i II S a h a f j a g f Q r -
so kt at t fork l a r a des s mots at s , n am l i o en or de t '1 a fr i 11 •
Jag inbillar mig att det blir ~indre svart att forsta
ordet 11fri11 om man samtidigt forstar dess motsats.
Ou ar a11tsa ofri nar du tvinaas gora nagot, nar du inte
kan valja sjalv. Nagon el ler nAgot tvingar dig att gcira
eller handla pa ett visst satt.
D a s k u l l e a 1 l t s a o r d e t 11 f r i " :( u n n a d e f i n i e r a s m e d d e s s
motsats. Alltsa nar ingen tvingar dig att gora n~got,
nar du sjalv kan valja det du vill, da ar du fri.
Enligt min uppfattning finns det tva sorters frihet; den
fysiska och den psykiska.
Den fysiska friheten innebar att du ar fri att gdra vad
du vill med din kropp. Du kan forflytta den vart du vill,
du kan forsoka lara den vad du vill osv.
I resonemanget om den fysiska friheten borde ocksa resonemanget
om pengar inga.
Vi lever i ett kapitalistiskt samhalle dar det kostar
pengar att fa tjanster utforda och att kopa varor.
Darmed minskar din fysiska frihet nar summan av dina
pengar minskar. Du har mindre och mindre mdjligheter
att gcira vad du vill med din kropp. Lat saga att du vill
flyga till Australien. Har du inga pengar sa kan du inte
flyga till Australien. Alltsa en inskrankning i din fysiska
frihet.
Fa manniskor torde dock vara i besittning av den totala
fysiska friheten. Men vad jag menar ar att; din fysiska
frihet minskar i takt med att dina rnedel (pengar) att
skaffa dig fysisk frihet rninskar.
Den psykiska friheten innebar att du ar fri i tanken.
Du ar sa fri som du upplever dig att vara. Ou kan t.ex
vara i besittning av ett start matt fysisk frihet, men
inte ha samraa matt av psykisk frihet.
Du kan ocksa ha valdigt lite fysisk frihet, men uppleva
att du anda har star psykisk frihet.
Oetta ar naturligtvis en grovt tillyxad definition, och
jag gbr inga an~prak pa att har ha gett en fullkomlig
definition pa vad ordet "frihet" t n n e b ar .
Frihet innebar olika saker fbr olika manniskor vid olika
tidpunkter. Men jag hoppas att jag har hjalpt till att
fdrklara vad jag tycker ar viktigt att tanka pa nar man
anvander ordet 11frihet11•
1 0

LONEARSETA~:SYSTEH Det system som nu racier i Sveri~2.
som vaxte fram ti llsammans med industrialismens genombrott.
Ovs, nar vi manniskor inte langre ar sjalvfdrsorjande,
utan saljer var arbetskraft for pengar, fdr
att for dessa pengar forsorja oss.
L0NEARSETE: Det finns en mangd definitioner av ordet
"arbete". Jag bryr mi inte om att definiera ordet "arbete"
eftersom vi fysiologiskt sett alltid arbetar, aven nar
vi saver.
Vad som daremot ar viktigt att skilja pa ar arbete och
lonearbete.
Lonearbetar gdr du nar du far nagot i utbyte mot de
tjanster du erbjuder. Ou far en 11li:in" for ditt arbete.
Du kan li:inearbeta i mer eller mindre organiserad form.
Om du klipper din grannes grasmatta for 100 f-ronor, sa
har du lonearbetat (i mindre organiserad form).
Saljer du din arbetskraft till en fabrik, affar eller
kanske ti 11 den offentl iga sektorn och far betalt for
detta, sa lonearbetar du.
Nar jag pratar om att lonearbeta i organiserad form sa
rnenar jag att du lonearbetar regelbundet, du far en regelbunden
lon, din arbetsgivare betalar sociala avgifter
for dig osv.
Detar valdigt svart att exakt deiniera var granserna
gar mellan arbete, lonearbete och fritid. Manga har forsokt,
fa har lyckats.
Orn man tittar i Jan Karlssons bok "Begreppet Arbete"
pa sidorna 45-48 hittar man dar inte mindre an 29 stycken
olika definieringar pa vad arbete ar. Det visar hur svart
det ar att forsoka hitta en gernensarn beskrivning av vad
arbete i nn e b s r . Jag ska ialla fall ta upp 2 exempel pa
hur man kan forsoka att skilja de olika begreppen at.
Enligt den svenske forfattaren, debattoren och professorn
Gunnar Adler-Karlsson kan man dela in vara syssel-
11
s attn i n gar i s 1 i t 11 , "nod van di g he tsar bet e :' o ch "a kt i vi t et 11 •
"Slit11, skriver Gunnar Adler-Karlsson "ar da den typ av
arbete som n a s t a n al la haller med om e r otrevl igt och som
de flesta saker .undvika. Nodvandighetsarbete ar vad vi
darutover accepterar att gora utan alltfor stor motvilja
men ej heller med nagot sarskilt noje. Aktivitet slutligen
skulle da bl i den typ av verksamhet, som da manniskor
som har kommit in pa den har svart att halla sig
ifran utan utovar med intresse och noje sa att de
sjalva verket har svart att halla isar vad som ar arbete
och vad som ar nojesliv. Ordet arbete skulle da
bli samlingsordet for alla tre t yp e r n a v l J
Oen norske forfattaren Christian Vennerod ger sin bok
"Arb et a mi n d re , 1 e v rn er 11 en an nan def i n i ti on .
Vennerods definition later sa har:
11
S 1 i t e t b e t r a k t ad e h an s om s a , a t t d e t v a r n a g o t d e a 1 1 r a
flesta m ann i s k o r up p f a t t a d e s om en pina, som de q ar n a
'
:
1 1

ville slippa. Oet neutral a var det som man garna accepterade
sasom nddvandigt att utfdra utan vare sig pataglig
q l e d j e e l l e r u t p r a q l a d mo t v t l j a . Det som da aterstod
var fdrstass det lustbetonade, sAdant som folk hade
s v a r t , , a t t l' ~ t ~ :0 b 1 i a t t . g ~ r a 0 c h s a ~ n 0 ~ i k ~ i r u l l e s y s s l a
med, aven _,, ~ .. , .te f t c k betalt for d e t ? •
Vennerods definition ar inspirerad av Gunnar Adler-Karls
s o n s , men Vennerdd har d o p t om dem d a r f o r )att han "anser
Adler-Karlssons beteckningar vara o k l a r a " 3
Personligen anser jag att man kan forenkla deras resonemang
ytterligare, genom att dela in vara sysselsattningar
i enbart arbete och lonearbete.
Under ordet "arbete" skul le da e v e n fritidsaktivi teter
(det lustbetonad€, aktivitet) inga.
Lonearbetet skulle da vara den samlade beteckningen pa
arbeten vi utfor mot betalning/lon.
Naturligtvis ar det svart att dra nagra exakta granser
och jag far problem hur jag an bar mig at.
Jag hoppas dock att mitt resonemang har hjalpt till att
gora det lattare for er att skilja mellan lonearbete
och arbete.
»r">:
, \
1)
Karlsson-Adler Gunnar; Tankar om den fulla sysselsattningen,
sidan 22.
2) Venner~d Christian; Arb e.ta m i n d re , L e v me r , s i d a n 1 1 9 .
3) ibid; sidan 11q
'
:

INDOKTR INER ING: Orde t "indo k tr iner ing" kommer av orde t "dok trin ''
el le r av la tine ts "Doc t r i n a r e " som be tyder; "ins truer a, in-
1 ara, undervisa, pAverka i viss askAdning eller uppfattaning."l)
AlltsA, att p~verka nagons Askadning eller uppfattning ar att
indoktrinera. Kan man pAsta att det ar indoktrinering nar en
person forsoker overtyga en annan om nagot? Skulle da inte allt
vara en slags indoktrinering? Jo, det ar nog nodvandigt att
gora nagon slags avgransning. SA har skriver Goran Palm,2)"Darfor
vill jag garna understryka att jag forbehallit termen for
sadan paverkan som direkt eller indirekt harmed politik och
samhallsask.9.dningar att gora."
Vidare skriver Goran Palm,3)"Som jag ser saken ar indoktrinering
ocks~ nagot som bedrivs uppifran och ner i samhallet, fran
det makthavande eller oponionsbildande f8talet till det mer
eller mindre maktlosa flertalet, och i regel med kollektiva
medel av typ massmE;dia, backer, forordningar, affischer etc."
Detta ar en ganska bra definition av ordet "indoktrinering"
som jag ansluter mig till.
Kanske ska det ocksa papekas att det finns tva former av in-
/'

2.2 Marx alienationsteori 1)
Enligt Marx ar rnann i skan en social och medveten varelse. Han menar
ocksa att manniskans livsaktivitet ar arbetet. Att manniskan ar en
rnedveten varelse kommer da till uttryck i hennes arbete.
Till att bdr ja med ar arbetet, enligt Marx, till far att Lesa farsdrjningsprablemet.
Manniskan maste arbeta for att overleva och for
att skaffa klader, mat och bostad etc.
Detta ar inget speciellt som galler enbart for manniskor utan aven
for djur ach vaxter. Vad som skiljer ass Fran djuren ar att var livsaktivitet,
arbetet, ar medvetet och andamalsenligt.
Just genom vart arbete skiljer vi ass Fran djurens beteende. Djuren
ar omedelbart ett med sitt arbete medan manniskan gor sitt arbete
till ett objekt for sin vilja ach sitt medvetande.
Djurens arbete ar instinktivt medan manniskans ar intellektuellt,
dirigerat av var intelligens.
2.2.1 Alienationsteorin
Marx menar att manniskan i det kapitalistiska samhallet hindras fran
att forverkliga sig sjalv, genom att hon inte utvecklar de egenskaper
som utmsrker mann i skans vasen. Manniskan blir a l Lenerad, (Ordet "aliene
rad" kan har narmaat over sat t as till, "karma framlingskap for").
Marx menade att alienatianen har fyra gruadlagganeie former;
1. Manniskans alienation i forhallande till sin arbetspradukt.
produkten som arbetaren skapar i det kapitalistiska samhallet
ar inte han3 egen utan tillhor kapitalisten.
Detta gar att arbetaren kanner sig frammande for den pradukt han
producerar, han ser pradukten som ett frammande objekt.
Detta leder till att arbetaren kanner en forlust infor abjektet,
eftersom det inte tillhor honom utan nagon annan. Darfor forhaller
sig arbetaren frammande infer det foremal hon producerar.
z. Manniskans alienation i fOrhallande till arb et.at.,
Pga att arbetaren kanne r sig frammande infOr produkten, leder detta
till att hon ocksa kanner sig f'r ammande far arbetet som verksamhet.
Detta innebar att arbetet inte tillhor arbetaren utan kanns frammande
och patvingat. Arbetet upplevs som en borda eftersom man ar-
betar for nagon annan. Eftersom arbetet inte utfors frivilligt ses
det som tvangsarbete.
Detta leder till att arbetaren enbart ser sitt arbete som ett satt
att fa de medel hon behBver for sitt uppehalle. (Man far med ett
modernare ord en "imstrumentell" syn pa arbete).;.
3. Manniskans alienation i forhallande till sig sjalv som artvarelse.
Arbetet framstar som enbart ett medel for manniskans existens och
da forvanskas det medvetande hon har om sitt artliv. Hon kan inte
forverkliga sig sjalv som artvarelse.
Denna alienationsform ar en faljd av de forsta tva. Enligt Marx ar
det utmarkande for manniskan att hon genom medvetet arbete frambringar
en objektvarld och att hon i arbetsprocessen later sitt
eget vasen bli en obj ekti v verkJighet •
t .
1 4

Darfor, nar manniskan blir frammande for den produkt hon framstaller
blir hon acksa frammande for sitt manskliga vasen.
4. Manniskans alienation i fOrhallande till andra rnann i sknr ,
Denna alienation ser Marx sam en pradukt av de tre forsta. Nar
manniskan star frammande for sig sjalv som art star acksa hennes
medmanniska frammande for henne. Eftersom manniskan ar en social
varelse, hammas hennes kontakter med andra manniskor.
Manniskan upplever inte sin identitet i kontakten med sina medmanniskor
utan ar deras fiende och konkurrent.
,.
1) Litteratur; Grenholm Carl-Henrie; Arbetets Mening .
. '··~
1 5

··- .. ·--. ·-··--- ·~­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­
Luther menade att nar vii var kallelse tjanar andra manniskor ofta
stater pa svarigheter och lidande. Var nastantjanst blir nagot betungande
ach plagsamt; ett lidande i Kristi efterfoljd.
Luther menade att vi ska uppoffra oss sjalva for andras skull och som
.~ krist bara kors. Korset i kallelsen ar en delaktighet i Kristi
kors. En kristen skall lida i Kristi efterfoljd och detta lidande mater
hon i sitt arbete.
Luther menade ocksa att kristna ar saliga nar de lider. Lidandet finner
man da genom sitt arbete att tjana nastan.
,~
(;•.• ..
2.3 Luthers kallelselara l )
Luther menade att Guds skapelse inte ar avslutad utan att vi manniskor
tar deli Guds fortsatta skapelseverk genom arbetet. Arbetet ar
nagot som hor till det naturliga manskliga livet.
Luther menade att det ar manniskans kallel3e att fortsatta Guds skapelseverk.
For Luther g2llde kallelsen inte enbart vissa yrken och sysselsattningar
utan alla yrken och alla sysselsattningar. Luther menade att vi
for att visa var karlek for Krist~s skulle gara goda garningar, dvs
de garningar som overensstammer med Guds bud. Guds bud visade enligt
Luther vilka karaktarsegenskaper som var goda, bl.a tro, lydnad och
givmildhet.
I Luthers tvaregementslara menar Luther att Gud i det andliga regementet
verkar genom evangelium och att han i det vardsliga regementet
verkar genom lagen. D.et ar da i det vardsliga regementet scm kallelsen,
manniskans uppgifter i arbete och familj, hor hemma.
Gud ar alltsa verksam genom lagen. Detta innebar att kalle1sen, exempelvis
forvarvsarbetet, ar ett redskap for Guds fortsatta skapelse.
Luther menade att cnalet for arbete var att upp rat thal Ia den borgerliga
rattfardigheten. Arbetet ar enligt Luther enbart till for att tjana
nast an och att qdra sadant som ar till andra manru skcr s fl:irdel.
Det finns tre uppfattningar som ingar i Luthers lara om kallelsen.
Oessa ar:
1 •. D.tt msrmi skan genom sitt arbete ar Guds medarbetare i hane fortsatta
skapelseverk.
2. Att arbetets syfte ar att tjana medmanniskan.
3. Att arbetet ar ett lidande i Kristi efterfoljd~
! tidigare kristen tradition heter det, . enligt Basilius' klcsterregel
fran 370-talet, att arbetet sr nddvandi qt; fOr att uppna tre andamal'
namligen; a. Att erhalla sitt livsuppehalle. b. Att spaka sin kropp.
c. Att skaffa sadant som man kan ge at de behavande.
Thomas av Aquino havdade att kroppsarbetets
andamal var att;
a. Att skaffa livsuppehlle.
b. Att tygla begaren genom att spaka sin kropp.
c. Att skaffa vad man behaver for att kunna ge allmescr.
d. Att undanrtija sy sslolOsheten, vi Ik en ger upphov till manga onda ting.
Detar framfor allt det tredje av dessa andamal som Luther anvander
sig av nar han utformar sin kallelselara •
.
:
1 6

En sammanfattning av Luthers kallelselara skulle da lata sa har:
Syftet med arbe.te ar att;
1. Tjana medmanniskan.
2. Utgora ett redskap for Guds fortsatta skapelseverk.
3. Tygla vara begar genom att spaka kroppen.
4. Lida i Kristi efterfoljd.
.r=>;
..
;{
.:.:: .,
·_;.;
:~
:~ ~
1 '1
Litteratur; Grenholm Carl-He~ric; Arbetets Mening
:
1 7

3. ~R VI INDOKTRINERADE ATT LdNEARBETA? I SA FALL, HUR?
r>.
~ar man tittar pA olika paroller vAra nolitiska partier eller
f a c k f c r e n i ng a r anv anrl e r s i g av (t .ex "a r b e t e At alla", "frihet
ar att ha ett arbete") ar det latt att hemfalla At tanken att
det ar oerhort viktigt att vi alla lonearbetar.
Vi blir alla uppfostrade till att tycka att det ar viktigt och
vardefullt att ha ett lonearbete. "Nar barnen borjar skolan ar
det ocksa deras intrade i det organiserade arbetet. Liksom i
det ovriga organiserade arbetet blir det for skolarbetet allt
svArare att urskilja vad som ar nodvandig undervisning. Inforandet
av samlad skoldag ar bara ett exempel pa denna process.
Det organiserade arbetet blir en allt mer dominerande sammanhallande
form i samhallet fr::\n forskolan till pensioneringen."J.)
Redan fran det att vi ar sma inlemmas vii den radande synen
pa arbete. Hur skulJe vi kunna undga detta? Vi omges dagligen
av propaganda for lonearbete genom t.ex valaffischer och slogans
typ, "arbete qt alla".
3.1 Indoktrineringen
Jag har tankt titta lite narmare pa tva typer av oropaganda
for lonearbete. Den forsta ar nagra valaffischer2) frAn socialdemokra
terna. Sam tliga af f ischer Lnn eh a Ll e r orde t '' arbe te" pA.
ett eller annat satt. En affisch skriver ordet "jobb" istallet,
men jag anser att man pa den affischen lika garna kunde ha skrivit
"arbete" istallet.
Vid en forsta anblick kan man tycka att valaffischerna ar helt
normala valaffischer som propagerar for just det partiets mAl.
Tittar man narmare inser man att det pA. ett raffinerat satt,
satts likhetstecken mellan a~t inte ha ett arbete och att inte
behovas. PA alla affischerna figurerar orden "arbete" och "behovs"
tillsammans. Jag anser, att genom att skriva t.ex, "bara
ett folk i arbete kan bygga framtiden. Vi vill skapa ett samha
Ll e d a r al la b eho v s ''; go r at t vi kopplar ihop orden "arbe t e "
och "behovs".
All t s a , "et t folk i arbe te b ehov s :". Arbe tar du, be ho v s du. Vad
blir da motsatsen? "Ett folk som inte arbetar, behovs inte",
eller "arbetar du inte, behdvs du inte".
Jag anser att det otvivelaktigt ar sa att dessa valaffischer
.rr> far oss att undermedvetet go r a kopplingar som, "du be hov s ba r a
t·.,, om du arbe tar" .
Detta skulle jag vilja kalla ett klart fall av indoktrinering
i den mening att vi undermedvetet ska fas att tycka att det ar
viktigt att ha ett arbete, annars behovs vi inte.
Av vilken anledning skulle man da vilja indoktrinera oss att
lonearbeta? "Manniskor ar en formlos, anpassningsbar och smidig
vara, som enbart kan goras sA billig som mojligt. Trots
detta kan de anstallda visa en oberoende och fientlig vilja
emot foretag. Det medfor att arbetskraften maste kontrolleras.
Manniskan maste underkasta sig ett disciplinerande system av
kontrollanter, maskiner, arbetsstudiefolk och l~neformer, som
locka~ h~nn~ att p~oducera me~~n vad hon or~a~. M~nniskan m~s
te d t s c t p Lf.na r a s 1 egenskap av- arbetskraft. 3)
1) Ahrne Gtiran; Soclologer ser pa Arbete, sidan 136.
2) Finns so~ bilaga.
3)
ArvastsQb Gosta; Arbetet satter Granser, sidan 33.
18

_,.­­­._.
Jag tog med mig affischerna till Geza Nagy som ar sociolog pA
hogskolan i Ostersund. Geza Nagy har ingen erfarenhet av forskning
inom detta omr4det, men har andA klara asikter om huruvida
affischerna kan vara ett satt att indoktrinera oss eller ej.
Jag for stod i mina asikter om att valaffischerna fungerar som
en slags reaktiv indoktrinering, dgr d~fi hjalper till att bevara
en redan radande syn pa arbete.
De som anvander sig av valaffischerna (i det har fallet social-
demokraterna) vill alltsa behalla en red~n r~dande syn pa lone-
arbete och pa vart samhalle.
Valaffischerna i sig ar bara en liten del av en storre propaganda-apparat
for lonearbete som alla syftar till att inlemma
oss i det radande synsattet pa lonearbete.
Propagandan/indoktrineringen for lonearbete har vaxt fram genom
slogans typ "arbete at alla" som arbetarrorelsen i Sverige kravde
i borjan av seklet.
Da var det en nodvandighet for manga att ha ett lonearbete. Det
var ocksa nodvandigt for samhallets uppbyggnad att ha ett folk
i arbete. Men darefter har propagandan for lonearbete stannat
kvar trots att samhallet har forandrats.
Att det ar socialdemokraterna som star for den mesta av propagandan
for lonearbete ar ingen slump. Detar framst med socialdemokraterna
som arbetarrorelsen forknippas.
Sammanfattningsvis kan sagas att affischerna ar ett bra exempel
pA s.k ''reaktiv indoktrinering" dvs, bevara en r&dande syn.
Det andra exemplet jag tanker ta upp ar resultaten av en undersokning
som ~jordes da LM Ericsson lade ner sin fabrik i.Olofstrom
1982.4' 600 personer deltog i undersokningen som ansvarades
av Sten-Olof Brenner. Iden till undersokningen lades fram
av Lennart Levi, som nar undersokningen gjordes jobbade pa
stressforskningslaboratoriet. Undersokningsresultaten redovisades
i TCO-tidningen nr 1/86 och jag sammanfattar resulaten:
Stressvardet har matts genom att mata hur mycket kortisol det
fanns i blodet pa testpersonerna. (Ju mer kortisol i blodet,
desto mer stressade.) Det visade sig att de personer som miste
sina jobb hos LM Ericsson hade 100-110% hogre kortisolvarde an
de testpersoner som hade "trygga" jobb.
Immunforsvaret forsamrades hos de arbetslosa och riskerna for
att r3ka ut for sjukdomar typ hjart-, karl-, mag- och tarmsjukdomar
okade.
Arbetslosa loper tre till tio ganger sa star risk att bli deprimerade.
Ganska deprimerande fakta for de som miste sina jobb, eller hur?
Nu menar jag att den har undersokningen inte hade behovts genomforas
alls. De resultat som kom fram var pa fprhamd sa sjal~klara
att t.o.m jag hade kunnat forutspA dem.
Sjalvfallet ar det sa, att om'du mister ditt jobb, dar du har
din trygghet och om din framtid satts pa spel, sa ar det inte
sarskilt halsosamt for dig. ·
4)
Finns sp~ bilaga.
1 9

Jag menar att undersokningen slar in redan oppna dorrar.
Jag tvivlar inte ett ogonblick pa att resultaten ar sanna och
att manniskor kan ma valdigt dAligt om de en dag upptacker att
deras trygghet rycks bort frAn dem. ~en vad jag vill komma fram
till ar undersokningens egentliga syfte.
Resultaten var sakert inte sarskilt overraskande for de forskare
som gjorde den. Sa varfor gora den over huvud taget?
Resultatet av undersokningen s t a r o v e r s t pa artikeln: "Nu a r
det vetenskapligt bevisat: Farligt att bli arbetslos."
Vad innebar den slutsatsen? Hur reagerar vi nar vi laser att
de t a r '' far 1 i gt a t t bl i a r be t s 1 o s " ?
Ar det inte helt logiskt att tro att det verkligen ar farligt
att bli arbetslos? Detta leder i sa fall till att vi inte vill
bli arbetslosa. Vi fruktar att bli utan arbete, att inte behovas,
for utan arbete behovs vi ju inte! Dessutom ar det farligt
att bli arbetslos, oet ar ju vetenskapligt bevisat!
I vilket syfte gors det en undersokning dar resultaten pa forhand
ar givna och som hara starker radande syn pa arbetsloshet/
lonearbete?
Kan det vara for att man f o r s o k e r fa marin.iis ko r att anamma och
acceptera det system vi lever i?
Att forskn!ng kan vara en kalla for indoktrinering papekar
Goran PalmJ) "Det bar tillaggas att jag i min exemplifiering
koncentrerat mig till sadana indoktrineringsformer som de flesta
svenskar har beroring med. Sakert finns dea,manga exempel att
hamta ur studenternas kursbocker, ur partiersas~pr~gEam~liksam
~r vetenskapliga avhandlingar -"
Aven Anna Christenssen tar upp forskningens roll;6)"Man forstar
den elandighetsforskning, som nu utmalar arbetsloshetens forbannelser
som en kontrast till lyckan i arbetslivet pa samma
satt som forskningen i den samhallsform, som byggde pa familjen,
utmalade homosexualitetens Wrbannelser som en kontrast till
den aktenskapliga karlekens lycka."
Jag anser att det som ar intrssant med att undersoka manniskors
attityder ar inte att undersoka vilka attityder han/hon har,
utan varfor han/hon har dom.
Jag skulle vilja kalla den har undersokningen for ytterligare
ett satt att indoktrinera oss att vilja lonearbeta, och for att
fa oss att tycka att det ar negativt att inte ha ett lonearbete.
r

I sadana undersokningar ar det oerhort viktigt vem man intervjuar,
vilka fragor man staller, hur man stallercrom och vilket
svfte man harmed undersokningen.~-
Jag ska forsoka fortydliga mig ytterligare. Nar jag skriver att
det ar viktigt ~man intervjuar menar jag att du kan fA fram
olika resultat beroende pa vem du fragar. Gorman t.ex en andersokning
pa manniskors stress-symptom efter det att

Sa har fortsatter det i en enda star rundgang dar vi inte verkar
kunna styra v~r tillvaro langre. Utvecklingen driver oss
framfor sig, och inte tvartom, tyvarr.
Jag skulle vilja avsluta min lilla odysse genom samhallets olika
indoktrineringsmekanismer med ett citat av Anna Christenssen.Sl
"Ne j , f'o r and r i nge n ma s t e v axa fram ur s p r i.ck o r na och pardoxerna
i lonearbetarsamhallet, bland grupper som inte har latit sig
inordnas i samhallets vardesystem, deltidsarbetande kvinnor,
ungdomar utanfor lonearbetet som vagrar att vara olyckliga och
att acceptera fortrycket och forodmjukelserna i "sysselsattningsskapande
atgarder". Hur den nya samhallsformen kommer att
se ut vet ingen. Den kan bara vaxa fram genom praktik."
.­­'\.
.'\~
8) Christen.ssen Anna; Soctala:varderingsforandr:inga:i::t-
• sidan 23.
22

4 .
HAR KRISTEND011ENS SYN PA ARBETE PAVERKAT OSS?
Sverige ar ett kristet land. Aven om langtifran alla anser sig vara
kristna eller tro pa nagon p,ud, sa anses Sverige vara ett kristet
land. Vidare anses vi ha en Luthersk syn pa arbete, aven om langt
ifran alla har det, sa anses vi ha en Luthersk syn pa arbete.
Vad innebar det att vi har en Luthersk syn pa arbete och varfor har
vi d0t?
Detta ar tva svara fragor och jag tvivlar pa att jag kan ge n~.gra
exakta svar. Vad jag kan gora ar, att med utg~ngspunkt frc\n dom hocker
jag last, fora ett teoretiskt reeonemang om dessa fragor.
Att fraga sig hur kristna/troende vi ar idag jamfort med tidigare
ar svart att svara pa. Enligt statistisk Arsbok-91 minskar antalet
kyrkobesok medan antalet nattvarder okar. Att med sadan statistik
forsoka bevisa det ena eller andra ar svart och jag nojer mig darfor
med att namna dom. ~
Vilken roll spelar religionen i samhallet idag? "Genom att forstarka
moral och s amhd.Ll s and a fungerar religionen som social kontrol 11''
skriver Berndt Gustafsson i boken "Religion och samhalle", ;
AlltsA att "forstarka moralen". Vems moral? Luthers moral?
For att flterknyta till forra kapitlet som handlade om indoktrinerinB'
kan sagas att kyrkans syn pa arbete utgor en form av indoktrinering.
Sa har skril(~r Goran Palm i sin bok "Indoktrineringen i Sverige",
"Spridandet av kyrkans lara om treenighet tycker jag
exempelvis inte bor kallas indoktrinering, eftersom laran saknar
politisk relevans, medan den kyrkliga undervisningen om hur man bor
forhalla sig till overheten eller till arbetet kan kallas indoktrinering"f)Alltsa,
kyrkan bedriver en visa form av indoktrinering
genom sin syn pa arbete.
Vad ha:C da kyrkan for syn pa arbete? Har ar ett par bibelcitat.
1 : a Mosebok: "I .di tt anletes svett skall du ata di tt bnod"
Paulus: Tessalonokibrevet: "Om nAgon icke vill arbeta, sA skall
han heller icke ata".
Vidare vill jag skriva ner nagra ordsprak som jag ham3,t fran boken
"Bestammande i arbetet" av Edmund Dahlstrom
-Arbete ger brod, lattja ger nod.
-Arbete befriar frdn mdnga tankar.
-Lardin son arbeta annars lar du honom att stjala.
-Den som inte arbetar i varmen far hungra i kolden.
En del av dessa ordsprak kan man harleda till Luthers kallelselara
dar det ju hette att arbete tyglade vara begar och undanrojde sysslolosheten
som gav upphov till m~nga onda ting.
l) Gustafsson Berndt; Religion och samhalle, sidan 51.
2)
Palm Goran; Indoktrineringen i Sverige, sidan 2.
3 )
DahlstrHm Edmund; Bestammande i ~~petet, sidan 31.
'
­. :
23

Ar vi d8. s& praglade av Luthers syn p.\ arbete? Enligt Goran Palm
ar. vi det ( eller atminstonde var nar hans bok kom ut 1968. I~g anm , )
Han papekar att 1959 delto~ 05% av varje unrrdomskull i konfirrnandund
"rvi~ryinrcn och a tt man diir kLsnade star tid !H b11tclorden oc§ )c1t
Lu+he r • (lTumera lig,c:"er an tn.Lo t konfirmerade pc\ ca: 65-70% • )
Vi dare skri ver Goran Palm at5) "om det r~.der en avkristning i Sverige
sa gar den mycket langsamt" och papekar att flera forsamlingar
kan seen okning av unga gudstjanstbesokare.
Han skriver ocksa att ban tycker det ir konstigt om de,)"Lutherska
fornojsamhetsindoktrinerine-en och priviliegiemoralen" inte hinner
paverka eleverna i skolan und~r kristendomstimmarna och konfirmationen.
Goran Palm menar att religionen har haft ~rhundraden pa sig att
genomsyra var kultur, manniskosyn ooh samhallsmoral.
Han avslutar sin bok med, "Ar svenskens vanor idag vii9,sliga sd
tror jag ocksA att hans samvete alltjamt ir kristet" •
,,,
Hur har vi d~ kunnat bli s& praglade av religionen och Luther?
Tittar vi bak~t 100-150 &r sA ar det kanske inte sa sv~rt att forst&.
Under 1700 och 1800-talen ar det val kant att kyrksamheten
var mycket stor. Anlednin~en till detta har ofta ansetts bero p~
yttre omstandigheter sasom befolkningsokningen.
Men aven andra anledningar anges bla att Sverige genom krig och
sonderfall (som borjade vid Poltava 1709) blivit ett utarmat land.
Befolkningsmangden okade och forsorjningsproblemen blev akuta.
Den begynnande industrialismen rnedforde stora folkomflyttningar
och nybildade sa.mhallen.
Manniskor borjade kanna sig rotlosa nar de overgav sina gamla seder
och bruk och borjade soka efter nya och sakrare varden.
Manniskor blev mottagliga for folkrorelsernas foretradnre och pionjarer.
Till detta bidrog ocks~ den ok~1de laskunnigheten, manniskor
kunde soka sanningen pa alla omraden.
;- ~ '• .
Prasten hade en stark roll i samhallet under borjan av 1800-talet.
Det var fram till 1842 kyrkans skyldighet att se till att sockenborna
larde sig lasa och att de kunde bibelord~t och katekesen (indoktrinering?
Eg anm.) • Det anordnades husforhor dar prasten hall
sig underrattad om forsamlingsbornas kunskaper.
Fram till mitten av 1800-talet hade Svenska Kyrkan/Statskyrkan en
priviligierad stallning i samhallet.
Undnr flera ~rhundraden var Svenska Kyrkan ensam om att representera
den kristna verksamheten i landet. Detta forh~llande andrades vid
mitten av 1800-talet d~ konturerna av de frikyrkliga rorelserna tO)
borjade vaxa fram. Nya sam.fundsbildningar och frikyrkor bildades.
Den nya rorelsen uppstod genom separatism, dvs en delning av en
kristen inriktning till en annan. Ur den katolska kyrkan vaxte
den evangelisk-Lutherska kyrkan fram och ur den de svenska frikyrkosamfunden.
4) Palm Goran; Indoktrineringen i Sverige, sidan 151.
S) Statistisk Arsbok-91.
6) Palm Goran; Indoktrineringen i Sv-~rige, sidan 152.
7)
ibid; sidan 152.
8}
ibid; sidan 15f.
s) Bonner Anders·:& Else; Hembygdens v ac ke l s e t-dr e l s e , sidan 19
10) 1 l b i 1 d •
­­­­
­­­­­­­­­
24

For a tt
ta n~,gra exempel kan namnae r
Svenska missionsforbund~t - 1818
Nordostra sm~lands missionsforenig - 1863
Bibeltrogna vanner - 1909
Sallskapet Svenska Babtistmissionen - 1889
Pinestrorelsen - 1913
Grebro MissionsfBrening - 1892
Redan i borjan av 1800-talet anordnades det kristen undervisning
bland de troende. Man borjade med sondagsskola som spred sig pi
m~nga h~.11 i Sverige. 11)
"Langt in p~ 1900-talet var det den enda verksamh.ed: som fanns bland
barn i forsamlingarna. M~nga manniskor har i sondags-skolan ratt
sina forsta intryck av vad kristen tro ar;.Detta har hPft stor betydelse
for dem hela livet •. " Sa st£r det att lasa i "Hembygdens
vackelserorelse" 12) ".
Nar industrialismen kom till Sverige uppstod en brytning mellan
arbetarrorelsen och den kyrkliga rorelsen. Agitatorer som August
Palm och Hjalmar Branting propagerade for kyrkans skiljande frAn
staten och for religionafrihet. Man revolterade mot kyrkans makt
ock hirearkistruktur.
De finns dock de som menar att arbetarrorelsen i sig hade religiosa
undertoner. Bl.a skriver Christian Duhre sA. har i boken "Svensk
kyrka och Socialdemokrati"
"Men hur hl1rt hans ord an kunde
falla gentemot hans samtids praster, dessa "feta prelater med stora
loner", sa stannade han alltid i vordnad infor Jesu bild, och det
fanns ett tydligt framtr~~ande drag av religiositet i Palms socialistiska
forkunnelse". 1 3 J
LikasA skriver Sven-Ake Rosenberg i sin bok "Kyrkan och Arbeta.rrorelsen"
, om arbetarror~lsen, "Rorelsen bade otvivelaktigt
i sig nAgot av vacke Laekaz-ak'ta'r" 14)
Rosenberg menar att arbetarrorelsen utgjorde en slags religion med
. religiosa fortecken. Rosenberg skri ver, "Med sin "kyz-ka" i Folkets
Hus blev ar-be bar-s ammans Lu'tnd nr-an med ans prflk pll ao Li.dr.r-L tc-t och inbordes
broderskap en religiost betonad ersati~ing for den religiosa
gemenskapen kring den gamla socken kyrkan" 15J
Man hade sina "religiosa" symboler aom fackforeningsfanan, sin ritual
med s~ng och motesteknik och sin forkunnelse. "Hen framfor allt"
skriver Rosenberg, "- ~ed den nastan mystisk-religiosa kKnslan av
att vara i~Q~sluten i en ~emenskap kring stora ideal ooh heliga
tankar - " 1 6 ).
Detta ar, anser jag, intressanta tankar som kanske inte s~ o_fta
lyfts fram i debatten om Kyrkan kontra arbetarrorelsen.
Men, tanker man efter sa kanske det inte ar sa otroligt trots allt;
Sa har skriver Bonner , "Det var ofta omvanda personer
som tog itu med att organisera helnykterhetsforeningar och fackforening~~~·
och dr:n kommunala verksamheten vackte tidigt deras intresse"
111.
11} ibid.
12)
ibid; sidan 27. ~
1 3 )
Duhre Christian; Svensk kyrka och socialde~okrati, sid 139.
14)
Rosenberg Sven-Ake; Kyrkan och arbetarrore1sen, sid 87.
15)
ibid; siBan 347.
f
16)
ibid; sidan 347.
17)
BHnner Anders & Else; Hembygd~ns v~ckelserHrelse, sid 65.
25­

Vissa undersokningar visax ocksa att antalet frikyrkomedlemmax och
helnykterister ar overrepresentaterade i regering och riksdag i jamforelse
med ovriga Sverige.
Tittar man pa hur manga av riksdagens 349 ledamoter som ar medlemmar
i riksda~ens Kristna Grupp sa finner man att inte mindre an 107 stycken
ar rnedlemmar. Det finns medlemmar fran alla partier u(~' fran
vanstern. En majoritet dock for de borgerliga partierna •
Mojligheten att vi ar paverkade av Luthers tankar om arbete anser
jag vara stor. Fr~gan ar val snarare hur och i vilken utstrackning.
Jag tycker att det vore konstigt om vi inte var paverkade.
Sa sent som for 90-100 ~r sedan hade kyrkan stor makt i Sverige (och
har fortfarande?) Mellan 65-70 % av ungdomarna konfirmerar sig,
religionskunskap och kristendomsundervisning finns pa skolschemat,
sondags-skolor med kristna fortecken finns osv.
Ett annat tecken ar al~a ordspr~k som harstanunar fran Luther.
Aven om antalet konfirmander och kyrkobesok sjunker, aven om antalet
uttraden ur Svenska Kyrkan okar, sa anser jag att den kristna
moralen och da aven Luthers syn pa arbete har stor chans att spridas
i Sverige.
Enligt de hocker jag last f"ramg&r ocks! att det fanns vissa kopplingar
mellan arbetarrorelsen och och Luthers syn pa arbete.
Genom att prpagera for "Arbete at alla" sammanfoll arbetarrorelsens
m~l med Luthers mal. Luther bejakade ju arbetet som var "heliet'';
en fortsattning pa Guds skapelseverk. (Intressant att veta kan kanske
vara att den Lutherska parollen "den som inte vill arbeta, han skall
inte heller ata", forvandlades till socialistisk lag av Lenin1 o)
Formuleringen &terfinns idag i Sovjetunionens grundlag §12.) -
Sa har skriver Gunnar Adler-Karlsson i en skrift som ar dopt till
11Vallustingarnas
Paradis", "Darefter vaxe r det fram en o-
helig allians av protestantiska praster, profithungriga kapitalister
och proletara socialister, som om an av skilda skal, predikar eemensamt
att arbete ar livets hogsta varde" 20)
4 • 1
Jag kan naturligvis inte saga om eller i hur hog grad vi ar paverkade
av Luthers syn pa arbete. Vad jag kan visa pa ar en del av de asikter
som finns angaende om vi ar paverkade av Luther eller ej.
Vad jag forstatt efter att ha last en del bocker i amnet ar att
,.-,_ kristendomens/Luthers moral i alla fall har stora chanser a.tt gora
f,,_ . sig gallande i s amha l Le t , Exemplen ar som vi sett, manga.
Sondags-skolor, kristendomsundervisning i skolorna och konfirmationsundervisning
ar nagra exempel. 107 medlemmar i Kristna Gruppen
av 349
Sammanfattning
mojliga i riksdagen ar ett annat exempel.
Vad jag menar ar att religionen har haft lang tid pd sig att paverka
oss, flera hundra ar.
Jag anser att det vore underligt om vi inte ar paverkade pa ett
eller annat satt pga dam stora cha.neer som vi har att bli utsatta
for paverkan.
Narmare.an sd tror jag inte att jag kommer i :rragan "har kristendomens
syn pa arbete paverkat oss"."
18)
Siffrorna har jag fAtt genom Kenneth Landelius,
medlem i Kristna Gruppen i riksdagen.
1 9 ) La fa r g u e P.a u 1 ; Ratte n t i 1 1 1 a t t j a , s i d an 1 1 o •
20)
Karlsson~~dler Gunnar; Vallustingarnas paradis,
som ar
sidan 5.
26

5. AR MARX ALIENATIONSTEORI RELEVANT IDAG?
For att ~terknvta till ~arx alienationsteori,
kort sammanfatta den.
sA ska jag har
Marx menade att en arbetare i ett kapitalistiskt samhalle ar
tvungen att salja sin arbetskraft for att ~unna existera.
Arbetet blir dA nAgonting som inte langre ger uttryck for hans
personlighet, utan nAgot som patvingats honom.
Hans arbetskraft forvandlas till en vara som kan kopas och saljas,
ett ting som inte langre upplevs som hans livskraft.
Harav foljer att arbetaren blir frammande for sin egen livsaktivitet
och for den produkt han tillverkar. Produkten han tillverkar
tillhor inte honom sjalv, och hans aktivitet upplevs inte
langre som egen.
Han har, for att anvanda ett annat ord, en "instrumentell" syn
pa arbetet. (Att ha en instrumentell syn pA arbete innebar, som
Marx beskrivit, att man kanner sig frammande for det arbete man
utfor. Jag kommer hedanefter att anvanda mig av ordet "instrumentell"
istallet for "alienerad infor", eftersom "instrumentell
syn" numera ar ett nyare uttryck for Marx "alienation".)
Hur kan jag da undersoka om det £inns manniskor med instrumentell
syn pa arbete och om Marx alienationsteori ar relevant idag?
Enklast hade naturligtvis varit att forsoka leta upp en forskningsrapport
dar man helt enkelt har intervjuat ett antal arbetare
och fragat om dam "kanner sig frammande" infor sitt arbete.
Jag har inte hittat nagon sadan undersokning, utan kommer
med hjalp av backer och andra undersokningar om manniskors forhallande
till sina arbeten, anda att forsoka komma fram till
ett svar. Jag kommer att fora ett teoretiskt resonemang om huruvida
det finns manniskor med instrumentell syn pa arbete och
i sA fall varfor.
Flera av de undersokningar jag last frAgar inte om vi har en
instrumentell syn pa arbete eller ej, dvs "kanner vi oss framm-
/"',_ ande t~or vart arbete eller ej". De fragar istallet om vi anser
oss ha "bra" eller "dftliga" arbetsft>rhallanden.
Jag vill inte dra for langtgaende slutsatser av dessa undersokningar
om huruvida vi har instrumentell syn pa arbete eller ej.
Du kan uppleva dina arbetsforhallanden som dal~g~ samtidigt som
,~ du ar valdigt intresserad och deltagande i det du gor. Aven om-
~- vant forhAllande kan givetvis rada.
Daremot finns det en del undersokningar som fran vissa resultat
de fatt sedan drar slutsatsen att vi har en instrumentell
syn pa arbete.
En sadan undersokning ar Goldthorpesl) undersokning av fabriksarbetare
i England. Undersokningen gjordes i staden Luton i
England med arbetare fran tre olika foretag. Endast hogavlonade
manliga arbetare mellan 21-46 ar togs med.
1) Goldthorpe John H. Arbetar~n i overflodssamhallet.
'
:
27

Resultatet i undersokningen visade sig vara att arbetarna i allmanhet
var mycket missnojda med sina arbeten. Arbetarna hade
f~villigt valt sina arbeten darfor att de erbjod hoga fortjanster.
Trots missnojet fanns det ingen hogre onskan att byta arbete.
Dessa resultat tolkade forskarna sa att arbetarna hade en stark
instrumentell syn pA sitt arbete. De hoga fortjansterna gav mojlighet
till ett livssatt dar intressena var forlagda utanfor
arbetet.
Arbetarna sag pA sitt arbete som en utbytesvara dar man bytte
sin arbetskraft mot en sabra lon som mojligt och man hyste inga
kanslor for sitt arbete. Arbetarnas forvantningar var mer inriktade
pa stigande levnadsstandard an att f~ det battre i jobbe
t.
Forskarna hade en hypotes att detta synsatt pa arbete visade
vart utvecklingen var pa vag. Forskarna ansag att dessa arbetares
livsmonster, inom en nara framt~~' skulle vara de flesta
arbetares monster och syn pa arbete. ·
"Detar enligt var mening sannolikt att man under de beeingelser
som det moderna Engelska samhallet erbjuder kommer att finna
en okande benagenhet hos industriarbetarna, speciellt de okvalificerade
och halvkvalificerade arbetarna, att definiera arbetet
i overvagande instrumentella termer, dvs som vasentligen ett
medel att unona mal som har en yttre betydelse for deras arbetssituation."3)
Vi skulle alltsa enligt dessa forskare ga mot en framtid dar
vi far en allt storre instrumentell attityd till vart arbete.
Hur har det kunnat bli sahar? Enligt Hans Glimell och Mats Lundgren
beror detta pA att manniskans syn pa arbete har forandrats.
Vi har gatt fran en punkt dar vi var tvungna att arbeta for att
overleva, till att idag ha en sa hog levnadsniva ate vi istallet
staller krav pa ate kunna utveckla oss sjalva bade i och utanfor
arbetet.4)
100%
................
..
~;· ·· ­,
"'i ~r;· -,
.,.

Hans Glimell och ~ats Lindgren menar att vi kan dela in manniskorna
i tvA grupper; inrevarldsmanniskor och yttrevarldsmanniskor.
Inrevarldsmanniskor: Saker mer an levnadsstandard och materiella
beloningar. Saker livskvalitet. Ar
mindre benagna att ta arbeten som kan komma
i konflikt med andra livsmal.
Yttrevarldsmanniskor:
Anser att det ar viktigt att vara produktiv
och vill se resultat. Viktigt med materiella
beloningar och levnadsstandarct.5)
Den amerikanske psykologen Herzberg har en teori om attitydbildning
till arbet,.e. Dar har han fatt fram tva principiella
installningar hos individen.
J..Instrumentell installning: Man arbetar huvudsakligen for fortjansten.
2.Expressiv installning: Manser aven arbetet som en kalla
till gladje och tillfredsstallelse.
Enligt dessa forskare ar det allsa sa att det £inns en hel del
manniskor med s.k "instrumentell" syn paarbete. Exakt hur manga
dom ar och var dam finns (pa vilka arbetsplatser) ar kanske svArare
att saga, och det ar egentligen, anser jag, ointressant.
For vad hela debatten om instrumentell syn pa arbete handlar om
ar egentligen motivation (eller brist pa motivation), och brist
pa motivation kan du kanna i vilket jobb som helst.
Sa h a r skriver Harold Sihm Jorgensen, ''Enligt Herzberg ar ma nn+
iskans hogsta mAl ttatt forverkliga sig sjalv som en skapande och
unik individ i overensstammelse med den egna formagan och inom
en verklighetsnara ram". Det mest betydelsefulla som kan ske
for att f r am j a den psykiska· ha Ls an f o r flertalet ma nn i s ko r skulle
vara att oka mojligheterna for dem att kanna motivation i
a r be t e t ·• . 6 )
I.
Teorierna kring att manniskor kan kanna brist pa motivation i
sitt arbete ar flera. En teori som dock standigt aterkommer ar
den att manniskan till sin natur ar lat, och inte vill arbeta
mer an nodvandigt.
Sa har skriver t.ex Hans L Zetterberg: "En tolkning - antagligen
inte helt korrekt - av denna typ av observationer ar att manniskan
till sin natur ar lat; hon tycker arbete ar trAkigt, hon
arbetar endast under piskan och bakom moroten, hon andrar sig
inte om man inte tvingar henne, hon saknar ambition och ansvarskansla,
ar sjalvis~ och bryr sig inte om husbondens eller organisationens
krav." )
Detta ar en teori som den svenska samhallsfilosofen och professorn
Gunnar Adler-Karlsson sluter sig till. Sa har skriver han
i "Sverige, varldens mest framgangsrika kapitalism?"; "I nagot
tiotal ar har jag byggt mitt tankande om samhallet pa denna
grundsanning: VI AR LATA! Manga har retat sig. Sa far man inte
saga. Och da man inte far saga -'-sa, lyssnar inte folk pa v·atEl man
sager." 8)
s) ibid; sidan 38.
6) Jorgenseti Harold Sihm; Den Arbetande Manniskan, sidan 112.
7) Zetterberg Hans L; Arbete,Li vsstil och Motivation, sidan 25.
8~ Karlsson-Adler Gunnar; Sverige, V~rldens mest framgAngsrika
kapitalism?, sidan J.3.
29

.·- ..... ~·­­­­­­­­,­....,­­­­­­­­­­­­~­
Och redan 1848 var Paul Lafargue inne pA samma linje, "Ratten
till lattja, en ratt som ar tusen ganger adlare och heligare
an de bleksiktiga manskliga rattigheter som den borgerliga revolutionens
metafysiker kokat ihop."9)
5.1 Sammanfattning
'""""
l­­~~'
Naval, vi har nu konstaterat att det finns forskare som anser
att det finns manniskor med instrumentell syn pa arbete, och
att vissa av dessa forskare anser att det kan bero pA att vi
i grunden ar lata. Andra forskare anser att vi tar jobb vi inte
trivs med, men som erbjuder en bra lon, for att sedan pa fri-
tiden u t o va '·;:.ra
verkliga intressen.
Ar

6 .
VEM TJ~NAR PA ATT SYSTEMET FINNS KVAR?
'Jar jag skriver "systemet" menar jag det nu rAdande lonearbetarsystemet.
Kanske skulle jag ha utformat overskriften "vem tjanar
~ pA att systemet finns kvar". Aven jag, som lonearbetare
tjanar ju nagot p~ att systemet finns kvar; namligen pengar.
Jag ska i detta kapitlet forsoka forklara vem som kan tankas
vara intresserade av att bevara det radande systemet.
Det finns tvq stora makt-sfarer i Sverige, (moiligtvis tre om
man raknar fackforeningarna som en makt-sfar, och det kanske
man skall gora) dear: Staten och Kapitalet.
Forst skall jag f o r k La r a vad jag menar med orden "s ta t e n " och
"kapitalet".
t ~
'":"·"'
STATEN: Vi manniskor i Sverige ar alla en del av staten. Utan
manniskor, ingen stat. Men alla manniskor har inte lika mycket
makt i staten. Ju mer makt du har, desto storre mojligheter
har du att pAverka och--at't driva igenom dina asikter.
Nar jag talar om Staten, menar jag dom/de-50m har me~t makt i
Sverige. Om vi gar en enkel skiss, (lat saga en triangel) som
symboliserar Sveriges makt-fordelning,
och sager att hogst upp i triangeln
finns dam/de som har mest makt, ach
langst ner de som har minst makt.
Vem har dA mest makt i Sverige?
Statsministern? Regeringen? Riksdagen?
Jag har svart att avgora vem eller vilka av ovan namnda
sam har mest makt, och det ar inte det viktiga. Men, alla finns
i alla fall med i tappen av pyramiden. Vidare kan sagas att de
politiska partierna och fackforbunden ocksA ar starka makt-faktorer.
Kort sagt; nar jag skriver Staten, sA menar jag dam organisatianer
eller de personer som ar satta att styra vArt land.
Jag menar ocksA de personer som pga sin makt-position har mojlighet
att paverka olika heslut som harmed vArt lands styre
och utveckling att gora.
Vi har alla makt, men alika mycket. Du och jag kanske bara har
makt att avgora sma beslut sam ror oss sjalva eller vara narmaste.
Andra har makt att avgora ett byggande eller nedlaggande
av en fabrik. Ytterligare andra har makt att avgora vArt
lands politik. (Nar du och jag ar fardiga med vAr utbildning
kommer vi kanske att hamna nagonstans mellan botten och mitten
i makt-pyramiden.) Men nAgonstans maste jag forsoka att dra en
grans dar jag anser ·att makten ar sA viktig/stor att den borde
betecknas som en del av staten.
Lat saga att nar jag skriver staten, sa menar jag den oversta
fjardedelen av pyramiden Sverige. I den fjardedelen ingar da
bl.a regering, riksdag, politiska partier och fackforeningar.
Naturligtvis ar det omojligt att dra en sAdan har grans, och
min grans ar inte absolut. Den kan andras uppat eller nedat
allteftersom maktforhallanden forandras.
KAPITALET: Nar jag skriver kapitalet, sA menar jag produktionsmedelsagare,
dvs de eller dom sOm ager fabriker eller foretag.
:
31

Staten och kapitalet bygger sin organisation pa makt och disc.iplin
"Under denna utvecklingsfas, som annu existerar i ffirnga
fattiga lander, blir elitens inst8llning till massan latt auktoritar:
individerna bar och mAste socialiseras, indoktrineras,
disciplineras genom en rad instutitioner som kontrollerar hela
deras uppvaxt, som t.ex skolor, kyrkor, partiorganisationer och
militartjanst, varefter arbetslivet kommer in som en naturlig
fortsattning for den framgAngsrikt disciplinerade arbetsmanniskan."l)
Det ligger i statens och kapitalets intressen att bevara det
radande lonearbetarsystemet, annars kan dom riskera att forlora
sina maktpositioner.
Sverige a r ett land som a r uppbyggt kring Lone a r b e t e , ''Det a r
LONEARBETET, inte marknadsekonomin, inte den politiska demokratin,
inte familjen, som konstituerar den samhallsform vi lever
i. Lonearbetet har undan for undan blivit alltmer dominerande
som produktionsform~och som social struktur och som overordnad
ideologi."2)
Det ligger alltsA i statens och kapitalets intresse att se till
att lonearbetet behAlls darfor att genom ldnearbetet halls manniskorna
disciplinerade och lydiga. (Jamfor med Luthers tes,
"Arbete hindrar manniskor frAn att bega brott")
"Herrarnas eviga problem ar att "fa manniskorna att arbeta mera,
eller mera manniskor att arbeta"3)
Vidare skriver Gosta Arvastson "Det nya ledarskapet tog sjalva
produktionen som utgangspunkt for makten och den fostran, som
riktades mot arbetarklassen. Kravet pa skotsamhet, ordning och
flit skapade standigt nya kontrollmojligheter" - "De forklarade
pa sitt eget satt att arbetarklassen var en potetiell samhallsfara
och i jamforelse med den borgerliga etiketten befann de
sig utanfor som okultiver~de massor. Ledarskapet kravde overblick
i sin livskarriar."4)
Alltsa, ett satt for staten att kontrollera de "okultiverade
massorna". Att fa dem att lyda och att arbeta.
Det ligger alltsa i statens intresse att ha lydiga och disciplinerade
manniskor for att pa sa satt bevara samhallsordningen.
Det gynnar ocksa kapitalet. For vem skall arbeta och skapa
vinst at kapitalagarna om folket gor uppror mot lonearbetet?
"Foretagarnas vilia att civilisera massorna genom arbetsplatsernas
organisation. har i det moderna s a mh a l l e t kommit att omfatta
fritiden."5)
"Lonearbetet ar underordnat den centrala planeringen.-Samordningen
kraver en dirigent. Den kraver central planering och
underordning."6)
Underordning alltsa. Det galler for stat och kapital att fA
oss manniskor att underordna oss lonearbetarsystemet och gA
till vara jobb och vara lonsamma och produktiva!
For vad skulle handa om vi inte lydde? Om ingen av ass gick
till'vara jobb i morgen? Samhallet skulle stanna och snart
skulle totalt kaos hota hela valfardssamhallet. Och det far
inte intraffa! Statens mal ar .ju att bevara valfardssamhallet,
och medlet ar disciplinerade lonearbetare. Bevarar valfardssamhallet
gor staten bl.a med d~n s.k ''fulla sysselsattningspolitiken".
l) Karlsson-Adler Gunnar; Tankar om den fulla syselsattningen,
sidan 29.,
~)Christensen Anna; Sociala varderingsforandringar, sid l.
) Karlsson-Adler Gunnar; Arbetets varde och mening, sid 160.
4) Arvastson Gosta; Arbetet satter granserj sid 41.
5) ibid; sid 52.
6) Chrjstenssen Anna: Social a varderinqsforandringar, s id 1 •
32

­ __ .. ­­­­­­­­~­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­
"Det medium i vilket den disciplinara makten verkar mest koncentrerat
ar darfor arbetet. -Detar arbetet som forjagar onyttig
oro och distraktion. "i)
Vi har nu konstaterat att det ar framst genom arbetet v1t disciplineras
och fAs att lyda. DA kanske det heller inte ar sa
svArt att forstA state.ss"fulla sysselsattningspolitik" och slogans
som"arbete c1t alla".
''Varje s amha l l.s f o rm producerar sin ideologi for att upp r a t t+ _
halla och befasta sin egen sociala ordning. "Den fulla sysselsattningen"
ar det overordnade malet for samhallsutvecklingen
i lonearbetarsamhallet. Sysselsattning betyder lonearbete som
social ordning. Till och med produktiviteten underordnas den
sociala ordningen. Det viktiga ar inte vad som produceras, utan
att det skapas nya arbetstillfallen. Vi skall inte ha full sysselsattning
for tillvaxtens skull, utan ekonomisk tillvaxt
for att garantera den full~ sysselsattningen. Endast lonsamma
foretag ger trygga jobb."8)
Att det ligger i kapitalets intresse att det finns lydiga arbetare
som skall skapa vinst i deras foretag ar ju sjalvklart!
Ett foretag gar ju ut pa en sak; namligen att gamed vimst!
Ett foretag som inte gar med vinst laggs snart ned.
Sa har ~kriver en av de storsta foretagsledarna i Sverige; Pehr
G Gyllenhammar, "Jag anser att vi for framtiden maste behalla
den produktion vi beharskar och produkter som ar efterfragade
bl.a till foljd av kvalitet och leveranssak~rhet. D~rlta utgor
karnan i var industriella sysselsattning."9Vidare skriver han,
"Arbete i framtidens produktion armed andra ord intimt kopplat
till framtidens industri och dess struktur."10)
Och hur ser Pehr G Gyllenhammar pa arbete? "Detar forst i en
arbetsloshetssituation som arbetets roll och mening framstar
i all sin tydlighet.-Arbetet ger dessutom livserfarenhet, manskliga
kontakter och bidrar till personlig utveckling."11)
En sann foretagsledare har talat! ·
Man kan alltsa lugnt pasta att Pehr G Gyllenhammar hor till dom
som vill bevara det rAdande systemet, Chan ar ju foretagsledare)
och det ar kanske inte sa svart att forsta. For vem skulle annars
bygga hans Volvo-bilar?
.·~­~ ­
Att systemet bygge~ pa makt ar val st~llt utom alla tvivel.
De som har makt, (staten, kapitalet) anvander sin makt till
att behalla sin makt!
Och hur gor dam det? Indoktrinering ar ett viktigt exempel.
Det galler att fa manniskor att sky arbetslosheten, for strax
bakom den hotar avgrunden! "Det onda i denna varldsbild ar arbetslosheten.
Arbetslosheten ar ett hot mot sjalva samhallsformen."12)
7) Forsman Per; Arbetet satter gr~nser, sidan 72.
8) Christensen Anna; Social a varderingsf~randringar, sid 14.
9) Gyllenhammar Pehr G; Arbetets v~rde och Merring, sid 172.
lO)ibid; sidan 171. '
ll)ibid; sidan 171-172.
12)christensen Anna; Sociala varderingsforandringar, sid 1.4.
33

TvAng ingAr som en ingridiens i maktutovandet. "Annars talar
man historiskt sett om fyra olika former arbetsincitament. For
det forsta olika former av tvang - ekonomiska eller icke-ekonomiska
- vilket om man ser till historien som helhet varit
den dominerande formen." 13) Ett exempel pa tvAng ar, att om
du ar arbetslos, sa maste du stA till arbetsmarknadens forfogande,
annars dras ersattningen in. Ekonomiskt tv~ng alltsa.
~fan anva nde r sig o c k s a av en s. k "morot", dvs na g o t som Lo ck a r
och som gar arbetaren annu mera arbetsvillig.
"Arbetarna f r a g a r efter mening med sitt arbete. De vill utvecklas
i sin dagliga garning. Kapitalistens svar ar givet ur hela
hans forestallningsvarld: arbetaren maste bli en ekonomisk medintressant
i foretaget, och han maste erbjudas mojligheten att
gora karriar, om an aldrig sa lite. Resultatbonus och konvertibler.
Arbetsledarutbildning och individuell lonesattning." 14)
Hur kommer de fackliga organisationerna in i det har? Jo, dam
fungerar ocksa som en lonearbetarbevarande, och da ocksa som
samhallsbevarande, organisation.
"De menar att kritik istallet bor riktas mot fackforeningsr=.
r o r e I sen och andra in tresseor gani sa tioner vi 1 ka , h avd a r man,
agerar bromsklossar for en onskvard utveckling genom att nu
dogmati~kt forsvara lonearbetet och

7 •
ETT ALTERNATIVT LEVNADSS~TT - ~EDBOR~ARLNN.
Innan jag ger mig in pA att forsoka f~r~lara vad medbbrgarlon
ar for nAgot och hur det skulle kunna vara ett alternativt levnadssatt,
ska jag redovisa nAgra av de Asikter om arbetets nddvandighet
som finns beskrivna i olika bocker.
Den som ar ansedd att vara en av dom forsta att ifrAgasatta arbetets
roll och arbetarrorelsens paroll "arbete At alla" var
Karl ~arx's svarson Paul Lafargue. Redan J.848 skrev han en bokl)
dar han ifragasatte "ratten till arbete''. Han undrade vad det
var for ett egendomligt satt att vanda tvAngen, fornedringen,
sjalvfornekelsen och exploateringen till nagot positivt; en
rattighet? 2)
"Lafargues lilla skrift var Hinge bara en krumelur i arbetarrorelsens
ideologis~a marginal. Men i var sena tid har hans
skrift aterutgivits. Det finns de som uppenbarligen menar att
tiden har kommit for att stalla hans fraga pa nytt, om an i
lite mer utvecklad form. Vad tjanar det till att krava. ''ratten
till arbete" i ett samhalle vars objektiva rikedom har vuxit
sig sa stor, att manniskan kan fa sin forsorjning utan att denna
langre behaver knytas till en viss arbetsprestation?"3)
Dessa tankar, att ifragasatta hela industrivarldens fdrhAllningssatt
till arbete, har diskuterats och tagits upp i atskilliga
backer och tidsskrifter. En av dam kanske mest kanda ar Andre
Gorz. I sin bok "Vagen till paradiset" beskriver han kapitalismens
"omojliga" situation, och hur den samhallskris och de
tillvaxtsproblem, som han anser finns idag, har vaxt fram och
hur losningen pa dessa problem skulle kunna se ut.
Han kommer in pa tankar om en "samhallelig inkomst"; ratten
till en inkomst oavsett om man arbetar eller ej.(Eller minterm
i no logi; "medborgar Lori" . )
Dessa tankar om "medborgarlon" eller "samhallslon" ar enligt
Andr~ Gorz skapade redan sa tidigt som pA 1820-talec.4)
Har i Sverige maste Gunnar Adler-Karlsson (hadanefter forkortad
GAK) ses som en av de framsta tankarna inom omradet. Hans ideer
om medborgarloner tas upp i boken "Tankar om den fulla sysselsattningen"
och som jag aterkommer till.
Aven den svenske ekonomen Gosta Rehn var tidig med tankar at
samma hill. Utover redan namnda finns det en mangd forskare,
forfattare, filosofer och samhallakritik~r som har samma tankar.
Tankarna om ett samhalle med medborgarlon och en annan fordelningspolitik
an dagens ar alltsA varken nya eller ovanliga.
Jag skall forsoka redovisa nagra av de olika grund-ideer som
finns om medborgarloner. De tearier jag last om medborgarloner
utgar alla fran samma asikt, namligen att; v~ inte behaver
a r be ta sa mycket som vi gar .i da g ( det a r enligt Andre Gorz inte
ens onskvart) och att var frih~t att gora andra saker i vara
li v an at t arbe ta, skulle kunna, var a mycke t s t o r r e .
. ~ ­/
1) Lafargue Paul; Ratten till Lattja
z) Forsman Per; Eftertankar om Arbetet, sidan 44.
3) ibid; s i d a n 44. ·
4) I
Gorz Anare; Vagen ti11 Paradiset, sidan 73.
35

Andre Gorz visar att tanken om medborgarlon finns bade till
vanster och hoger inom politiken. Han tar upp ~ilton Friedman
som ett exempel pa en anhangare av en garanterad livsl8ng minimiinkomst.
I de konservativas dgon,(Milton Friedman m.fl) skriver
AndreGorz, ar den storsta vinsten med en sqdan minimiinkomst
att det skulle innebara en forenkling av forvaltningen.
Man skulle infora en "negativ skatt" dvs man betalar bara skatt
nar man tjanat over ett visst belopp. Detta belopp skulle da
garantera grundforsorjningen. Detta skulle innebara att det
skulle bli mojligt att fa bort en hel del andra bidrag (och
gora stora besparingar i organisations- och forvaltningshanseende)
sAsom bostadsbidrag, barnbidrag, folkpension, socialbidrag,
arbetsloshetsunderstod m.m.5)
AndreGorz visar att vansterns asikter·om medborgarlon skiljer
sig fran hogerns. Han skriver, "Har dyker den inte upp som en
lon till arbetslosa eller som nodhjalp till dem som samhallet
har forpassat ut till marginalerna. Har innebar den en ratt
som varje medbogare har att fordelat pa hela sitt liv fa produkten
av den odelbara mangd samhalle~igt nodvandigt arbete som
han har att fullgora under sitt liv.~ )
Andre Gorz skriver att vi redan nu bara bade behp~t arbeta 20
000 timmari livet om vt hade kunnat valja att leva pa 1960-
talets konsurntionsnivA. 7) (Normal arbetstid per livstid ar enligt
Gosta Rehn 75 000 timmar)B)
Skulle det da inte innebara nagra problem att infora det har
systemet med medborgarloner? Nej, inte enligt Andre Gorz;
"Tekniskt sett reser finansieringen av en livsinkomst inga nya
problem. Den kraver heller ingen forstarkn~ng av centrafstaten.
Bast skulle den tillgodoses genom en beskattning av den automatiserade
produktionen."9)
Hur skulle da samhallet se ut med en medborgarlon och hur skulle
det vara strukturrerat? GAK foreslar en "arbetsplikt" som ar
kortare an den vi har idag, dar vi alla arbetar en viss tid av
vAra liv, lat saga ca 10 Ar. Nar denna tiden skall arbetas kan
i star utstrackning bestammas av individen sjalv. Nar vi inte
arbetar garanteras vi en minimilon av samhallet.
GAK menar att man da skulle kunna dela in samhallets och manniskornas
tid och sysselsattningar i olika sektorerJO)
A.Nodvandighetssektorn. ·
Har produceras varor och tjanster som ar nodvandiga for oss att
ha for att kunna leva sabra som mojligt. T.ex bostader (ej lyxdito),
tillgang till elementar halsovard, tillgang till elementar
skolutbildning och kulturliv. I nodvandighetssektorn
finns vAra arbeten, som enligt en utrakning av GAK hara skulle
beh6va vara ca 10 ar istallet ftir dagens ca 39 ar.
At~ rakna ut en standard eller norm for vad som ar normal eller
nodvandig standard pa dessa omraden skulle goras fran flera o-
lika hall. Darefter skulle politikerna fatta beslut om en definition
av grundstandarden pa punkt efter punkt. En sadan utr
akn i ng har enligt GAK redan gjorts i Holl find .11)
Nodvandighetssektorn skulle vara,,.,agd eller helt kontrollerad
av samhallet genom statsapparaten. Produktionen skulle planeras
eftersom den maste vara stabil.
5)
Gorz; s1'dan 74. f u 11 a sysselsattningen, sid 58
6) • 9)
ibid; sidan 74. Gorz; sidan 80.
7)
1 0 )
ibid; sidan 7 5.
Karlsson-Adler; sidan 55.
8)
1 1 )
Karlsson-Adler; Tankar om den ibid; sidan 57.
36 ­'.~ .. :~:

B. Overflodssektorn.
":.lar behoven i nodvandighetens rike har blivit tackta skall
frihetens rike inte utesluta en verksamhet som uppenbarligen
kan ge livsinnehall at valdigt mAnga manniskor. Om detta livsinnehall
bestar i att salja eller kdpa, i att spela, lana, investera,
ta risker och skapa foretag eller i att arbeta for att
kunna konsumera1 lvxvaror skall ocksa detta inga bland manniskans
ma n g' frihe ter." 2)
C. Frihetssektorn.
GAK papekar att det enligt flera undersokningar framgar att
manniskor inte anser sig vara lyckligare bara for att dam blivit
rikare. Den moderna manniskan kanner sig rik men meningslos.
Darfor skall man i frihetssekto~n kunna hange sig At aktiviteter
som helst inte skadar medmanniskan, sasom rikare kulturliv,
mera utbildning, mera tid att lata sig, mera tid at
barn, familj erotik, resor, politik eller religionsutovning.
Detta skall anses vara lika viktigt som arbetet.
,r-"I
D. Maktsektorn.
Har f inns de po lit iska par tierna o ch de t poli ti ska spele t; som
enligt GAK skulle fortsatta ungefar som idag.
GAK skriver att maktgranser maste dras, aven runt frihetssektorn
sa att ett eventuellt nytt politiskt, religiost eller intellektuellt
fortryck kan hindras.
Inom den politiska sektorn (maktsektorn) skulle det i en ny
grundlag skrivas in regler som begransar de ovriga sektorernas
maktexpansion, men aven alagger sig sjalv maktrestriktioner.
GAK papekar att hans tankar om detta "nya" samhalle kan liknas
vid en utopi, men menar att kritiken mot samhallssystemet anda
ar lika viktig.
Jag har bara gjort ett kort sammandrag av GAK;s resonemang om
olika sektorer och forsorjningsideer. Det skulle for mig vara
omojligt att gain mer detaljerat pa exakt hur ideerna med medborgarloner
skulle kunna genomforas, det skulle snarast resultera
i en doktorsavhandling med ett okant antal sidor. Jag vill
har bara visa att det finns manniskor som pa intet satt ser det
som omojligt att infora medborgarlon. For den som vill satta
sig in djupare i _GAK; s . t a nka r rekommenderas boken "Tankar om
den fulla sysselsattningen".
For att aterknyta till Andre Gorz sa ar hans tankar ganska lika
GAK;s, med olika sektorer for arbete, frihet och lyx.
Det finns flera manniskor som anser att dagens lonearbetarsystem
ar pa vag mot sitt slut. Den rysk-amerikanske sociologen
Pitirim A Sorokin menar att vi ar pa vag mot en ny livsstil,
f r an en "sinneskul tur '", till en "a d ekul tur" 1 3)
Aven den svenska professorn i juridik Anna Christensen anser
att l

38
7.1 Sammanfattning
Jag har forsake visa aee dee finns mannistor som anser att det
ar fullt mojligt att forandra det nuvarande lonearbetarsystemet.
Inforandet av en medborgarlon ar en gemensam namnare for losningen
pa samhallsproblemen enligt de bocker jag last.
Personligen ar jag inte sa insatt i samhallsekonomi att jag kan
saga om det ar mojligt eller inte, men jag tror att det aven
skulle vara svart for en samhallsekonom att saga.
Vad jag har forstatt genom de backer jag last,ar det inte frarnst
den ekonomiska fragan som ar den viktigaste, (Andre Gorz papekade
ju att det inte skulle innebara nagra nya ekonomiska
problem) utan problemet verkar i forsta hand vara ett ideologiskt/filosofiskt
problem.
Ate gora sig av med asikter och uppfattningar om arbete och
,,,......... lonearbetarsystem s om existerat i ett par hundra ar a r nog sv a r t
for manga. Men, jag tror det ~r nodvandigt om vi ska fa till
stand ett rattvisare och friare samhalle att leva i.
' ­·~· .
-, ! .

8. SAMMANFATTANDE DISKUSSION
Kare~la~are.~Ni_h~r_just~l~st_f~ljande kapitel;
1. Begreppsapparat.
2. Ar vi indoktrinerade att lonearbeta? i sA fall hur.
3. ~ar kristendomens syn pA arbete pAverkat ass?
4. Ar Marx alienationsteori relevant idag?
5. Vern tjanar pA att systemet finns kvar?
6. Ett alternativt levnadssatt - medborgarlon.
Jag ska gora en kort sammanfattning
nRgra nya synpunkter.
och kanske ocksa lagga till
Begreppsapparaten ar val inte sa mycket att orda om, sa c:illrfor
gar jag direkt over till kapitel 2.
Jag har i det kapit!et forsokt visa att det frAn hogre orter
i makt-Sverige pag~r en indoktrinering for att f~ ass att lonearbeta
och upptrada disciplinerat sa att samhallsordningen inte
stars.
Sverige ar som sA manga andra lander uppbyggt ~ring lonearbetet.
Detar darfor viktigt for de med makt att bevara det rAdande
systemet, annars riskerar de att forlora sin makt. Om detta
ar en medveten process eller om det bara tycks ligga invavt i
var kultur, vet jag inte. Den s.k indoktrineringen figurerar
aven pa andra satt an de tvA som jag har tagit upp.
Arbetsformedlingen ar ett exempel dar man stAr for en kraftig
"reaktiv" indoktrinering. Tank hara p-3 ordet "arbetsltis".Vilken
nega ti v k I arig de t orde t har. "Arbe t s Lo s '', dvs du har mist
nagot eller forlorat nAgot (jamfor med "foraldralos").
Man far latt associationer som, "vad det ar synd om honom/henne,
han/hon ar ju arbetslos". Tank om det istallet hade kallats att
vara "arbetsfri"! Vilka associationer vacker det ordet?
Over till kapitel tre.
Sverige anses vara ett av dom minst kyrkliga landerna i varlden.lJ
(For narvarande kanske det inte stammer, se bara p~ KDS,s
opponionssiffror~). I en undersokning· som gjordes 1968 lag Sverige
och Norge pa 60% nar det gallde hur star andel av befolkningen
som sade sig tro pA Gud. U.S.A toppade med (osannolika)
98%!, Vasttyskland 81%, England 77%.
Nu a r det inte sA, 'att vi inte har en kristen moral hara for
att relative fa manniskor i Sverige ansAg sig tro pa Gud. Och
det ar den kristna moralen som ar det viktiga. Flera av de forfattare/forskare
jag last backer av a~ser att den kristna moralen
sitter djupt rotad i vAra svenska sjalar. Exakt hur kristna
vi ar, ar naturligvis svArt att ha nagon uppfattning om.
Undersokningar av det slag jag redovisat har ovan, skall nag
tas med en star nypa salt.
Ar Marx alienationsteori relevant idag? Ja, i hogsta grad sA.
Att det finns manniskor med en instrumentell syn pA arbete ar
bevisat. Snarare verkar det vara sa att forskarna delar in oss
i tvA grupper. Namligen de som; l. Har en instrumentell syn pA
arbete. De arbetar bara for fortjansten och lever sina "riktiga"
liv pa fritiden, och de som; i:;~er arbetet som en del av sitt
liv och som ser det som en kalli av gladje och mojligheter att
utvecklas. Jag skulle vilja pAstA att

katogorisera manniskans syn pA arbete. Jag forrnodar att det
finns en hel del sub-grupper utover dessa tva stora indelningar.
Naturligtvis spelar ditt val av arbete star roll for vilken
grupp du hamnar i. Jag har tamligen svArt att se att en manniska
kan forverkliga sig sjalv vid ett lopande band.
Vern tjanar pA att systemet finns kvar? Ja, naturligtvis ar det
sa att de som har mest makt ocksa ar de som ar mest radda for
att forlora sin makt. Detar mycket som stqr pA spel, inte bara
makt, utan aven ett samhallssystem som vaxt fram och formats
under cirka 150 ar.
Jag har forsokt visa att det ar staten och kapitalet som har
de storsta vardena att forlora pa en samhallsforandring. Du
och jag har inte fullt sa mycket att forlora. Kanske skall namnas
att detta kapitlet intimt ar sammanknippat med indoktrineringskapitlet.
Indoktrinering ar ju ett satt for staten och
kapitalet att fa medborgarna medgorliga och pa sA satt bevara
sin makt!
Under kapitlet "Ett alternativt levnadssatt - medborgarlon" har
jag forsokt vis hur ett alternativt samhalle skulle kunna fungera.
Jag har forsokt visa att det finns manniskor som tror pa
medborgarloner som en frmtida forsorjning och levnadsstil.
Om vi tittar pa samhallet som vi lever i idag, sa kan vise att
det inte har mycket att erbjuda i frihetshanseende.
Du ar hanvisad till ett lonearbete for att kunna forsorja dig.
Vad du kan gora ar att dra ner pa din standard och borja jobba
deltid. Eller offra nagon bekvamlighet (om det gar) sasom bilen.
Christian Venner0d skriver i sin bok att det ar mojligt att
ga ner till tredagarsvecka med en nastan bibehallen standard,
om man gor sig av med bilen 2)(Atminstonde i Norge, 1982).
Och tank efter, vad skulle du valja, om valet stod mellan tredagarsvecka
och en bil? ~
F

9. REDOVISNING AV INTERVJU-SVAR
Jag har gjort 8 stycken intervjuer med personer i olika a1drar
och med olika sysselsattningar. Jag har intervjuat 5 man
och 3 kvinnor.
Jag har skickat en intervju-enkat (finns som bilaga) till
dessa personer i forvag, for att efter ett tag ringa upp dam
och gora en muntlig intervju pa telefon.
Vi har haft mina intervju-fragor som en utgangspunkt, men sedan
resonerat och pratat en del om narliggande fragor. Intervjuerna
har tagit mellan 25-60 minuter var.
Jag kommer att gora en sammanfattning av de svar jag tycker
ar mest intressanta och relevanta for min uppsats.
Dar jag tycker att det behovs, kommer jag att kommentera sva-
~- ren. I den man jag kommer att referera till enskilda personers
asikter, kommer Jag att gora det enligt nedastaende schema:
r
---
A:: Man, 27 ar; Marknadsundersokare.
B= Kvinna, 25 ar; Studerande.
C= Kvinna, 42 ar; Arbetsforrnedlare.
D= Kvinna, 34 ar; Byrasekreterare.
[:;; Man, 68 ar; Pensionar.
F:: Man, 63 ar; Vaktmastare/Egen foretagare.
G= Man, 42 a r; Sociolog.
H= Man, 52 ar; Kommunalpolitiker/lantbrukare.
9.1 Svaren
Den forsta fragan av storre intresse, ar fragan "Varfor utbildade
du (inte) dig?11 Har har jag fatt valdigt varierande
svar. Vissa borjade studera av en ren tillfallighet, andra for
att dam var intresserade av att lara sig mer om nagonting.
A menade att det var ett satt att kanske skaffa sig ett meningsfullt
arbete pa.
Oen ende som inte valde att utbilda sig (F) angav ekonomiska
skal som anledning, samt att han redan i unga ar hade borjat
lonearbeta. Alla de andra hade nagon slags utbildning som
lagst motsvarar dagens gymnasie-niva.
Nar jag fragade om d~ intervjuade nu sysslade med det deville
syssla med, (fraga 5) fick jag 2 stycken nej-svar.
;:et~.:a stammer inte riktigt ov e r e n s med svaren jag f i c x pa frag
a n , " •; ad s k u 11 e d u g d r a om d u b l e v e k o n om i s k t o b e r o n de ? " , d a r
4 styc~en svarade att de skulle fortsatta sin nuvarande syssels
attn in g . En var t v e ks am o ch s var ad e at t ha n non de 1 vi s s :~ u 11 e
fortsatta med samma syssla. 3 stycken sade att de definitivt
inte skulle fortsatta med sin nuvarande syssels~ttnin~!
Flera svarade att de skulle vA~a ta lite storre risker om je
blev ekonomiskt oberoende. ·
Kanske skulle de forsoka uppfyJla nagon dram de har.
' .',~'
Pa fragan 11~r din Hin tillracklig?11, fick jag 5 stycken "nej"
och 3 stycken 11ja". De som svarade "ja" var B,H och G.
'
:
41

Intressant har ar att varken Heller G har nagra traditionella
lonearbeten, utan har flera olika sysselsattningar.
Deras ekonomi var av olika anledningar redan sa god att de
inte var beroende av ett fast lonearbete for att forsorja sig.
De sysselsatte sig istallet med sadana ting som de aven hade
som fritids-sysselsattning eller hobby.
De (Hoch G) var ocksa de enda som sade att de inte sag nagon
skillnad mellan arbete och fritid. De var i stort sett nojda
med att deras arbete och fritid flat in i varandra. ·
De som svarade "nej" pa fragan "f\r din l dn tillracklig?",
uppgav att de skulle behova mellan 2000-7000 kronor mer i
manaden for att kunna leva ett sadant liv de ansag sig vilja
leva.
De som lonearbetade och den studerande (B) agnade sig at sitt
arbete mellan 6-10 timmar om dagen (i snitt).
Av dessa tyckte 3 stycken att det var lagom lange, 3 stycken
tyckte att det periodvis var for mycket och en menade att han
definitivt agnade for mycket tid at sitt lonearbete {A).
»: A menade att cirka 6 timmar om dagen vore t I l l r ac k l t q t att
agna sig at lonearbete.
Pa fragan "Skulle du vilja ha mer tid till dina hobbies?", var
det 3 stycken som svarade att de skulle vilja ha mer tid, darfor
att de ville utveckla sina intressen mer och aven agna sig
mer regelbundet at sina hobbies.
Endast en person ansag sig vara paverkad av nagon eller nagot
i sitt val av yrke. Deandra ansag sig inte ha blivit paverkade.
H menade dock att han mer eller mindre blivit "vald" att ta
over jordbrukar-sysslan.
Pa fragan "Ser du n a qo n skillnad mellan arbete och fritid?",
(som jag redan varit inne pa) var det bara Hoch G som inte
sag nagon skillnad mellan arbete och fritid. Deandra sag en
klar skillnad, men flera svarade att de inte skulle vilja se
nagon skillnad. De skulle vilja att arbete och fritid flat in
i varandra.
,,r- -
De flesta (7 stycken) ansag att de jobb de haft/har, har utvecklat
dem som manniskor. A menade att det inte enbart rorde
sig om positiva erfarenheter utan aven negativa. som att leva
under stress. F uppgav att han inte hade funderat sa mycket pa
om han hade utvecklats eller ej.
Pa fragan "Anser du att ditt arbete hindrar dig fran att gora
andra saker?" menade 2 stycken att arbetet ekonomiskt hindrade
dem fran att gora andra saker. B menade att hon manga ganger
var for trott for att orka agna sig at saker hon hellre skulle
vilja. A sade att hans jobb hindrade honom fran att spela sa
mycket golf som han skulle vilja.
Nar vi kom in pa fragan om pensionsaldrar och hur lange de
intervjuade ville vara yrkesverksamma, ville de flesta jobba
sa lange de kande att de fylJde en funktion. Flera tyckte att
pensions-aldern skulle vara ITTer rorlig an vad den ar idag, sa
att storre mojligheter gavs att sjalv bestamma hur lange man
ville vara yrkesverksam. " stycken angav ekonomiska sk~l till
att de kanske inte skulle kunna gl i pension sl tidigt som de
skulle v i.l . f a .
42

Samtliga trodde att 1onearbetar-systemet skulle finnas kvar i
framtiden. De flesta sade att de inte visste om nagot annat
system som var battre. Nagra hade hart talas om medborgarloner,
men avfardade den tanken som en utopi. En trodde att manniskans
egoism skulle tillintetgora ett sadant system.
Nagra a n s a o att vi skul le '1gora r e t t " for oss genom att lonearbeta.
Detta, menade de, far vi senare tillbaka i form av
pensioner och gratis skolgang.
Pa f r a q a n 11Vad tycker du om mann t s k o r som inte vill 'l o ne a r>
beta?~ gick meningarna isar lite grann. Nagra menade har att
de som inte ville lonearbeta var latmaskar som heller inte
skulle ha nagon hjalp av samhallet. Andra menade att det berodde
pa vilka motiv man hade att inte vilja lonearbeta.
Nagon papekade att det finns manniskor som inte orkar med att
leva i ett lonearbetar-system med konkurrens och pres~tionsbeloningar.
~
Nar vi kom in pa fragan om tillracklig frihet ges at manniskan
i dagens samhalle ansag de flesta att vi faktiskt hade
.~ t i Tl r ac k l t q t mycket frihet, men att manga inte v a qa de utnyttja
den. H rnenade att det var manniskans mentala installning som
drev dern in i det sa kallade "ekorr-hjulet".
Fragan om vad som ar mentngen med livet gav upphov till manga
diskussioner. Tva kvinnor (B,D) ansag att skaffa familj och
barn var en del av meningen med livet. Detta var det ingen av
man n e n som a n s aq , (I alla fall sade dom inget om det).
En menade att livet inte hade nagon speciell mening alls, utan
det viktigaste var att forsoka leva sabra som mojligt.
Flera var dock inne pa tanken att utvecklingen av oss sjalva
var viktig, darfor att man da har storre chanser att leva i
harmoni med sig sjalv och med omgivningen.
Ett svar pa fragan var 11meningen med livet ar att soka svaret
pa meningen med livet11•
Jag hade aven med en fraga som inte fanns med pa bilagan. Den
handlade om de jag intervjuade kande av Luthers syn pa arbete.
Dvs, k a n d e de att de "ma s t e " arbeta pga att de fick d a l igt samvete
om de inte gjprde det?
Har var det 2 stycken som sade att de kande av Luthers tryck,
genom att den ena fick daligt samvete om hon inte arbetate.
Den andra tyckte att Luthers syn var logisk. Han menade att den
som inte ville arbeta skulle heller inte ha nagon mat.
En tyckte att Luthers syn pa arbete var en dalig syn. Hon sade
att hon tyckte den tog bort gladjen med att arbeta.
9.1 .2 Sammanfattning
Jag hade kunnat ga mycket djupare in pa varje fraga och analyserat
svaren mer. Detta var aldrig meningen med mina intervjuer
av flera orsaker. I sa fall anser jag att jag skulle byggt min
uppsats kring ett antal djupi tervjuer och inte som nu, kring
en teoretisk del. Jag har bar velat spegla olika rnanniskors
'
:
43
r ' -' ~
,.·.­~ ~~./:~:·:·· ·._..

syn pa lonearbete och fritid i allmanhet. Jag tycker att de
svar jag redovisat anda kan vacka en del tankar hos lasaren.
Av mina intervjuer framgick att flera av personerna levde ett
sa kallat "levnadskonstnars liv". Nu menar jag inte att personerna
i fraga var fattiga och standigt hade problem med att
overleva dagen. Jag menar att det var flera som inte kande sig
beroeRde av sina lonearbeten. De var heller inte frammande
for att sluta lonearbeta for att under perioder gora nagonting
annat, for att sedan lonearbeta med ytterligare nagot annat.
2 av de jag intervjuade var redan ekonomiskt oberoende
(eller nast intill) av olika anledningar. De agnade sig ocksa
bara at sadant de hade gladje av, Och sadant de hade lust till.
De ansag sig vara lyckligt lottade att inte behova hanvisas
till ett lonearbete som de kanske inte skulle trivas med.
Att de flesta ansag~att medborgarlonar var en utopi och att
lonearbetar-systemet skulle finnas kvar, var kanske inte sa
overaskande. Att det var flera som var bekanta med tanken om
borgarlBner gladde mig dock.
Vidare kan sagas att de flesta av de svar jag fick lag inom
mina forvantningsramar. En del svar, och slutsatser jag kunde
dra av svaren, overraskade dock.
Att flera inte ansag sig vara 1asta av lonearbetar-systemet
forvanade mig. Kanske att vi manniskor haller pa att atervinna
lite av var frihet pa vart eget satt?
En annan asikt som overraskade mig var nar G sade att hans
stora matt av frihet ibland gjorde honom ofri!
Detta pga att han hade sa manga valmojligheter att han ibland
atog sig for manga goromal och darfHr kande sig last.
Det verkar som om vi for att kunna bevara s~· mycket av var
frihet som mojligt ocksa maste avsta viss frihet, hur konstigt
det an later.
.'··~
·. t .
44

10. SLUTDISKUSSION
Sa var det da dags for slutdiskussionen. Jag har alltsa skrivit
en uppsats om lonearbete. Eller, har jag det? Tank efter.
Handlar min uppsats egentligen inte om Frihet? Jo, det gor den.
Varfor har jag da skrivit en uppsats som utger sig for att
handla om lonearbete, nar den egentligen handlar om frihet?
Svaret ar ganska enkelt. Att skriva en uppsats om frihet hade
varit oandligt mycket svarare (om det alls gar) att skriva om,
an att skriva om lonearbete.
Jag har skrivit om lonearbete istallet darfor att jag anser
att lonearbete idag ar en av de storsta frihetshammande faktorerna
som finns.
Lonearbetet tar ifran oss stora delar av den frihet vi alla
borde ha. Att skriva en uppsats om lonearbete var darfor det
basta sattet for rnig att symbolisera manniskans ofrihet.
Jag har tagit upp de psykiska och fysiska anledningarna till
att vi lanearbetar och forsokt beskriva hur de paverkar oss.
Jag rnenar att vi ar lasta i ett lonearbetar-system sorn verkar
hopplost svart att ta sig ur. Dessutom ar det inte sarskilt
rattvist. Lonearbetar-systemet erbjuder vissa grupper i samhallet
storre frihet an andra, eller rattare sagt, pa bekostnad
av andra gruppers minskade frihet.
Det finns dom som menar att den har orattvisan kanske rent
av ar nodvandig for att samhallet skall utvecklas. Detar
mojligt att det ar sa, men det ska inte behova hindra att manniskor
med lite frihet har ratt att fa storre frihet.
Viljan att andra pa lonearbetar-systemet ar obefintlig fran
statens och kapitalets hall. Oet ar i och for sig inte sa
svart att forsta. Stora varden satts pa spel om en andring
av lonearbetar-systemet gjordes. Framfor allt handlar det for
staten och kapitalet om att behalla den MAKT man har. En makt
som bygger pa lonearbetets bevarande.
,,...___ Ett annat av de vanligaste argumenten, nar det galler inforande
av medborgarloner, ar att Sverige ensamt aldrig skulle
klara av att genomfora en sadan forandring. Den kritiken ar kans
k e riktig. Sve r i q e ' ar mi:ijl t c t v i s for beroende av andra lEfnders
ekonomi och handel for att kunna starta ett eget, slutet samhalle
med medborgarloner.
Visst, ett samhalle med medborgarloner ses av manga som en
utopi, och det ar det ocksa kanske. Men, det hindrar inte
att debatten om en utveckling i den ri'ktningen ar mojlig.
Jag tror att en utveckling mot en jamnare inkomst-fordelning
och storre frihet for folket inte ar omojlig. Snarast
tror jag att det inom den narmsta framtiden kommer att bli
en nodvandighet om Makten i samhallet ska kunna motivera
manniskor att lonearbeta i det overflods-och valfardssarnhalle
vi har idag. Men, tyvarr verkar det for tillfallet
vara sa att alltfor starka krafter jobbar i motsatt riktning.
.'··~
.
:
45

Jag vill ocksa hor i slutdiskussionen anknyta till m1na syften
som var:
Att utifran ett huvudsakligen teoretiskt perspektiv diskutero
hur och vorfor dagens lonearbetar-system vaxt from, somt forsake
visa vem som kan tankas tjana po att nuvarande samhallssystem
bibehalls.
2 Att fora en diskussion huruvido det ar mojligt att utvecklo
en alternativ levnadsform till dagens lonearbetarsamhalle.
Dagens lonearbetarsamhalle her, som jog berattot i uppsatsens
borjon, vaxt from ur industriolismens genombrott. Att lone~rbeta
blev naturligt nor tekninken gjorde store framsteg, och fabrikerna
behovde arbetare.
De store vinsterna gjordes (gars) av de som agde produktionsmedlen,
dvs kapitalagarna.
Nor jag taler om v~m som ken tankas viljo bevara det radande
samhalls-systemet kommer jag oundv ikligen in pa begreppet "makt".
Jag anser att man inte far underskotta en del manniskors vilja
att ha makt. Manniskor hogt uppsatta i statens hierarki-struktur
har ocksa stor makt.
Jag menor ott det dr helt naturligt att dessa manniskor/instutitioner
inte or so villiga att skapa ett jamlikare samhalle,
dorfor att de de forlorar sin mokt. De skulle mista sin makt
helt enkelt pga att de inte skulle ha nagon att utova sin makt
ove r ;
Foljdaktligen anser jag att det or de som har minst mokt i samhallet
som har mest att tjana pa en forandring~ Detta skulle ske
genom att mdnn i sko r govs storre frihet att s j d Lvo styra sine liv o.!. .. ;
nor det galler hur mycket man vill arbeta, och nor.
Mitt andra syfte var att fora en diskussion om det gar att utveckla
en alternativ levnadsform till dagens lonearbetarsamhalle.
Ja, visst gar det! Om an i mindre skala. Du sjalv kan,
som jag redan i min uppsats namnt, aka din frihet genom att
jobba deltid eller att dra ner pa din standard. Du kan ocks2
jobba mycket under kortare perioder, for att under andra perioder
vara helt eller delvis ledig och ohammat agna dig at
sadant som du tycker har storre varde an att lonearbeta.
Det gar att sick-sacka sig genom livet med en blandning av
lonearbete och frihet som ar bra mycket storre an de 5 veckors
semester vi har idaa.
Problemet for manga~ar dock att de inte vill sanka sin standard
(eller inte kan for att de redan lever-pa existensminimum,
eller har en famTTJ att f b r s o r j a ) .
Att lonearbete har hammande effekter pa rnanniskors frihet ar
val ganska sjalvklart! De flesta av de som har en instrumentell
syn pa lonearbete tror jag tycker sa i alla fall.
Att lonearbete skulle vara hammande for manniskors fantasi
och formaga att sysselsatta sig vid sidan av lonearbetet ar,
anser jag, en logisk foljd av att lonearbetet upptar storre
delen av dagen. Har du ett fysiskt eller psykiskt pafrestande
arbete ar det kanske inte sl underligt om allt du orkar sysselsatta
dig med nar du kommer-hem, ar att se pa TV.
Sa har illa ar det naturligtvis inte for a11a som har ett 1onearbete.
M!nga har sakert ett mycket stimul~rande arbete (eller
som upplevs stimulerande) och stimulerande fritid i en for dom
bra m1x.r'V1ssa har kanske sin hobby som s i t t arbete (i sa fall
ar dam ~ara att gratulera).
46

Framtidens sarnhalle hoppas jag kommer att ga mot storre frihet
for manniskor. Jag hopoas att maskiner och datorer i
storre utsrackning an idag kommer att gora de trakiga och
tunga arbeten som manniskor tvingas utfora idag. Det gar att
vi inte skulle behova lonearbeta fullt sa mycket som vi gor
i c;ag.
Jag tror pa kortare arbetsdagar och langre semester. Jag tror
att vi komrner att inse att vi inte kan oka var ekonomiska
tillvaxt sa mycket mer. Jag tror och hoppas att staten och
kapitalet kommer att inse att i framtiden e r det inte "full
sysselsattning at nagra" som galler, utan "en del syselsattning
for de flesta".
Jag hoppas att samhallet kommer att ha en kvalitativ utveckling
istallet for kvantitativ.
. ~
Till sist vill jag bara kort aterknyta till titeln pa min uppsats;
"Lbne a r b e t e t s vara eller icke vara, eller, Meningen med
I i ve t ? •
Att jag har "me ni n q e n med livet" som underrubrik till min uppsats
beror pa att jag (som ni kanske forstatt) tycker att lonearbete
star i kontrast till "Meningen med livet11• Vad ar da
meningen med livet? (Jag riktigt kanner er forvantan; skall
han ge ass Svaret? Nej, det skall jag inte, (ha,ha) helt enkelt
darfor att jag intel

K~LL- OCH LITTERATURFORTECKNING
,,_ ­.
Adler-Karlsson G (1990)
Adler-Karlsson G (1988)
Adler-Karlsson G (1977)
Adler-Karlsson G (1990)
Arbetslivscentrum (1987)
Arbetslivscentrum (1987) For och om arbete
Arbetslivsforkning
Bonner Anders & Else (1980) Hembygdens vackelserorelse
Kl 1 ppan
Dahlstrom E
Duhre C
Forsman P
Fredholm E (1989)
Glimell H & Lindgren
M (1988)
Goldthorpe J H
Gorz A
Grenholm C-H
(1983)
(1969)
(1990)
(1968)
(1983)
(t 988)
Larobok for 90-talet
Pr1sma Stockholm
Sverige, varldens mest
framgAngsrfka kapitalism?
Zindermans Forlag
Tankar om den fulla sysselsattningen
Pr1sma Stockholm
Vallustingarnas paradis
Nordisk Vinterkreation i
Natur
Bestammande i
arbetet
Bestammande i arbetet
Sociologiska instutitionen
Goteborg
Svensk kyrka och socialdemokrati
Verbum Stockholm
Eftertankar om arbetet
ArbetarKultur Forlag
Stockholm
Sin lon vard
Sociologiska instutitionen
Goteborg
Framtid i arbetarsamhallet
Institutet for framtidsstudier
Arbetaren i overflodssamhallet
Aldurs/Bonniers Stockholm
Vagen till paradiset
Alfabeta
Arbetets mening
Almqvist & Wiksell International
Stockholm
r
:

Grenholm C-H (red) (1977) Arbetets varde
Skeabs Forlag AB
Ingelstam L (1981)
Jorgenssen H-S (1983)
Israel J (1982)
Karlsson J
Korpi W
Kulturradet
Lafargue P
(1977)
(1978)
(1984)
(1988)
Leyman H ( 1987)
(Svensson L ' red)
Lindroth 8 (1975)
Madsen T (red) (1988)
Palm G (1968)
Rosenberg S-A (1948)
Sorbom P (red) (1980)
Wallentin H {1982)
VennerjlSd C ( 19~{3)
4etterberg H-L (1977)
-, r
Arbetets varde och tidens
bruk
~rForlag Stockholm
Den arbetande manniskan
LiberForlag Stockholm
Alienation och byrakratisering-
Industrisamhallet i omvandling
Almqvist & Wiksell Forlag AB
Stockholm
Om arbete
Sociologiska instutitionen
Gl:iteborg
Arbetarklassen i valfardskapitalisrnen
Pr1sma Stockholm
Arbetet satter granser
LiberForlag Stockholm
Ratten till lattja
Symposium Bokforlag/Fri press
Stockholm/Lund
Forskning for framtidens arbetsl
iv
Pris ma Stockholm
Bingo
Prisma
Stockholm
Vern skall gora jobben
Studentlitteratur Lund
Indoktrineringen i Sverige
PAN/Norstedts Stockholm
Kyrkan och arbetarrorelsen
CWK GleerupsForlag Lund
Arbetets varde och mening
Bankens Jubileumsfond
Stockholm
Arbetarklassen och det industriella
genombrottet
LiberForlag Stockholm
Arbeta mindre, lev mer
Prisma
Stockholm
Arbete, livsstil och motivation
SAFs Forlagsredaktion

1 • Vilket ar ditt nuvarande '! rke?
2. Vilken skolutb i ldn ing har du?
3. Varfl:ir utbildade du rinte· dig?
4. Vad har du haft fl:ir tidigare sysselsattningar?
Sa Sysslar du nu med det du vill?
Sb Varfar valde du just det yrket?
5c mm du svarade "nej" pa Fraga sa:· Vad skulle du vilja qor a ,
varfar gar du det inte?
och
.r
6. Anser du att din inkomst ar tillracklig?
7. Hur manga timmar om dagen agnar du at ditt jobb? (Inkl. resor)
8. Ar det for mycket/litet?
9. Om du tycker det ar for mycket, varfor tycker du det. Hur manga
timmar skulle du vilja minska din arbetstid?
10. Om du tycker det ar for litet, varfor tycker du det. Hur mycket
mer skulle du vilja jobba?
11r Har du nagra hobbies eller
fritidssyselsattningar?
12. Skulle du vilja ha mer tid till dina hobbies?
13. Varfor/varfor inte?
14. Tycker du att nagon ell er nagot paverkade dig i ditt val av yrke?
15. Om du aj al v fick bestamma arbetstid och yrke, vad skulle du da
v i Lj a gora och hur lanq skulle din arbetsdag vara?
16. Ser du
0
nag on skillnad me 11 an arbete och fritid?
17. Tycker du att det ska vara skillnad mellan arbete och fritid?
I sa fall, varfor?~-
18. Anser du att det jobb du har, eller de/t du haft har utvecklat
dig som manniska? I sa Fall, pa vilket satt?
19. Anser du att ditt arbete hindrar dig att qor a andr a saker?
20. Vad har du for framtidsplaner nar det galler jobb/fritid/hobbies?
21~ Hur lange tanker du vara yrkesverksam?
ZZY
Anser du att pensionen kammer f'o r sent/tidigt?
23. Vad ar din installning till lonearbete?

24. Vad tycker du om manniskor som inte vill lonearbeta?
25. Tycker du att du ges tillracklig frihet att bestamma over ditt liv?
T.ex nar det galler val av yrke, hur lang fritid du vill ha, hur
lange du vill jobba?
26. Vad skulle du gora om du blev ekonomiskt oberoende? Skulle du fortsatta
gora det du gar nu?
27. (Obs; kuggfraga) Vad anser du vara meningen med livet?
Finns det fragor du inte vill eller kan svara pa, sa hoppa over dam.
,,.- Tack for visat intresse.
..

.. ,,,_.&£ ..• =­ ,.­­·· ~ ­­­­
;.n < './) ...
r-r
"- -;
-·
c:
z:
­
• . ­ ~
...,- ~
·- ­
...,
::: .­­:J i=:
-;
­­ ::_,
~
­: ;:.)c,
:..1
'
­~
N
c,
--- ·­·­­­­
s: co
< ~
3:
v>
= < V') :..1 ~ r -; ;:_, 0 -;
,O:
c ....... n c
IT­ 0­ ~
.....
....... ~ ....i.­::;;
; '.
.............. ...., ~
CJ "O
(ti
~­
r-: C'~ _._,
'"@ OQ ...,..
m"
;>

..... -..;
-
r:
,...
> ~ 1 ;r -. i:.;: e;
~ ­ ., ;r.'
r.: ­ ­ ~. ::::: ~
r: c- -c ..., ., ...... I";
::; ­­ r.
­ ,... ,... ,...
::; ,... tr: r. ~ :x ......
I";
...
rt
:::r ::;·
r: r. - - ,_, ­ .,,., = t:
J -·- r. ..... v- :::i .... ;r.
T.' r. ;r." 'r.
i '"'· r.
~ ­ f:: ~­ ­
rt: i:;
­ ~ z: :_:: -'
.....
­ - l. 6: t; .....
= ~ ~ ;r.
I'";
tr. c.:
'§. ;:: v:· .,
:: ..... ""I C:
r. = ­~ ,. v: r. -· ""I
­ r r. c, I";
~ .,. ;:

1'~-.wll'l .. 'll-• .. ,111 ....... l!!'Uf"81'l­f"'.'*'"""A'"*"'"= "'."''.'""" 4~
'C'%9i~~ .~;,,. .
;r.- c;
c; ::::
.... ~
­ t;,