Lönearbetets vara eller icke vara, eller; Meningen med livet.
Hej! Tack för att du tittar på min uppsats; ”Lönearbetets vara eller icke vara, eller; Meningen med livet”, som var en c-uppsats jag skrev 1991, som en del av min utbildning till socionom. I uppsatsen tittar jag på de indoktrineringsprocesser som finns i samhället, och som alla syftar till att socialisera och pacifisera oss, samt få oss att anamma den rådande ordningen. Allt det som står i uppsatsen är mycket tydligare i dagens samhälle, åtminstone för dom som vill titta bakom kulisserna. Den här uppsatsen är den första i en trilogi som alla handlar om samma sak, fast från olika synvinklar. De andra två uppsatserna är; ”Vår syn på brott, från protestantism till kapitalism”. https://www.yumpu.com/sv/document/view/26883607/var-syn-pa-brott-fran-protestantism-till-kapitalism Denna uppsats skrev jag 96-97. Ingen handledare ville åta sig att handleda mig, vare sig på Göteborgs universitet eller i Lund. Jag skrev denna uppsats efter att ha studerat kriminologi vid universitetet i Bristol-95. ”En Annan Verklighet” https://www.yumpu.com/sv/document/view/26904772/en-annan-verklighet En uppsats jag skrev 2005 vid Linköpings universitet. Handlar om andliga medium, och en närmare beskrivning av uppsatsen finns när du klickat på länken. Hälsningar/ Markus Olofsson barry.04@hotmail.com
Hej!
Tack för att du tittar på min uppsats; ”Lönearbetets vara eller icke vara, eller; Meningen med livet”, som var en c-uppsats jag skrev 1991, som en del av min utbildning till socionom.
I uppsatsen tittar jag på de indoktrineringsprocesser som finns i samhället, och som alla syftar till att socialisera och pacifisera oss, samt få oss att anamma den rådande ordningen.
Allt det som står i uppsatsen är mycket tydligare i dagens samhälle, åtminstone för dom som vill titta bakom kulisserna.
Den här uppsatsen är den första i en trilogi som alla handlar om samma sak, fast från olika synvinklar.
De andra två uppsatserna är;
”Vår syn på brott, från protestantism till kapitalism”.
https://www.yumpu.com/sv/document/view/26883607/var-syn-pa-brott-fran-protestantism-till-kapitalism
Denna uppsats skrev jag 96-97. Ingen handledare ville åta sig att handleda mig, vare sig på Göteborgs universitet eller i Lund.
Jag skrev denna uppsats efter att ha studerat kriminologi vid universitetet i Bristol-95.
”En Annan Verklighet”
https://www.yumpu.com/sv/document/view/26904772/en-annan-verklighet
En uppsats jag skrev 2005 vid Linköpings universitet. Handlar om andliga medium, och en närmare beskrivning av uppsatsen finns när du klickat på länken.
Hälsningar/
Markus Olofsson
barry.04@hotmail.com
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
.. .;<br />
•'<br />
Lcnearbetets<br />
framvaxt<br />
Till en bdrjan var invanarna i Sverige kringstrdvande<br />
jagare och fiskare. Cirka 3000 ar fore kristus tror man<br />
sig veta att akerbruk och boskaosskotsel infordes.<br />
Detar dock svart att veta exakt nar och hur detta infordes<br />
eftersom kunskapen om hur vi levde under denna<br />
tidsperioden ar mycket begransad.<br />
Tralar fanns mycket tidigt och blev mer och mer vanliga<br />
allt eftersom befolkningen blev bofast.<br />
Tralarna betraktades som ting som man kunde gora vad<br />
man ville <strong>med</strong>. En vanlig bonde kunde ha 2-3 tralar.<br />
,----.._ De ma kt i g a storm an n en h a d.e rn an g a f l er .<br />
Tralarna utgjordes 6ttast av krigsfangar, men man kunde<br />
troligtvis ocksA domas ti \1 traldom.<br />
De svenska vikingarna var stora slavhandlare, och manga<br />
t r a 1 a r t o g s t i l 1 S v e r i g e . T r ·a I erf , s o m e n d e l a v d e t<br />
.·~ ekonomiska systemet, bestod langre i Sverige an i dvriga<br />
delar av europa.<br />
Vikingarnas makt minskade efterhand och da ville stormannen<br />
infdra en feodal ordning i samhallet genom att<br />
lata tralarna bli landbor och genom att ta makten over<br />
bonderna. Detta system gick dock aldrig att genomfora<br />
helt och hal let. Bonderna hade al l t f o r starka fria<br />
traditioner att falla tillbaka pa.<br />
Trots detta blev plikten att arbeta at andra vanl igare.<br />
Oet var bonder som tvingades bygga borgar i samband<br />
<strong>med</strong> inbordeskrigen efter Magnus Ladulas dad.<br />
Denna princip att tvinga bonderna att arbeta at kronan<br />
blev snart permanent.<br />
Omkring ar 1300 infdrdes dagsverksskyldigheten at kyrkan,<br />
som da var Sveriges stdrsta enskilda jordagare.<br />
Adeln hade till en borjan inte nagot behov av dagsverken.<br />
Men i takt <strong>med</strong> att deras jord mer och mer koncentrerades<br />
till itora gods tvingades b6nderna att<br />
gora dagsverken aven at dem.<br />
Vid 1600-talets mitt var bonderna tvingade att gora<br />
cirka 30 dagsverken om aret at adeln, oftast betydligt<br />
mer.<br />
Fram till de stora omvalvningarna pa 1800-talet var<br />
Sverige ett agrart inriktat land. Det var fa som bodde<br />
i staderna och andelen praster och adel var h<strong>eller</strong><br />
inte sa star .<br />
.<br />
:<br />
2
Change language