Lönearbetets vara eller icke vara, eller; Meningen med livet.

Ar vi d8. s& praglade av Luthers syn p.\ arbete? Enligt Goran Palm
ar. vi det ( eller atminstonde var nar hans bok kom ut 1968. I~g anm , )
Han papekar att 1959 delto~ 05% av varje unrrdomskull i konfirrnandund
"rvi~ryinrcn och a tt man diir kLsnade star tid !H b11tclorden oc§ )c1t
Lu+he r • (lTumera lig,c:"er an tn.Lo t konfirmerade pc\ ca: 65-70% • )
Vi dare skri ver Goran Palm at5) "om det r~.der en avkristning i Sverige
sa gar den mycket langsamt" och papekar att flera forsamlingar
kan seen okning av unga gudstjanstbesokare.
Han skriver ocksa att ban tycker det ir konstigt om de,)"Lutherska
fornojsamhetsindoktrinerine-en och priviliegiemoralen" inte hinner
paverka eleverna i skolan und~r kristendomstimmarna och konfirmationen.
Goran Palm menar att religionen har haft ~rhundraden pa sig att
genomsyra var kultur, manniskosyn ooh samhallsmoral.
Han avslutar sin bok med, "Ar svenskens vanor idag vii9,sliga sd
tror jag ocksA att hans samvete alltjamt ir kristet" •
,,,
Hur har vi d~ kunnat bli s& praglade av religionen och Luther?
Tittar vi bak~t 100-150 &r sA ar det kanske inte sa sv~rt att forst&.
Under 1700 och 1800-talen ar det val kant att kyrksamheten
var mycket stor. Anlednin~en till detta har ofta ansetts bero p~
yttre omstandigheter sasom befolkningsokningen.
Men aven andra anledningar anges bla att Sverige genom krig och
sonderfall (som borjade vid Poltava 1709) blivit ett utarmat land.
Befolkningsmangden okade och forsorjningsproblemen blev akuta.
Den begynnande industrialismen rnedforde stora folkomflyttningar
och nybildade sa.mhallen.
Manniskor borjade kanna sig rotlosa nar de overgav sina gamla seder
och bruk och borjade soka efter nya och sakrare varden.
Manniskor blev mottagliga for folkrorelsernas foretradnre och pionjarer.
Till detta bidrog ocks~ den ok~1de laskunnigheten, manniskor
kunde soka sanningen pa alla omraden.
;- ~ '• .
Prasten hade en stark roll i samhallet under borjan av 1800-talet.
Det var fram till 1842 kyrkans skyldighet att se till att sockenborna
larde sig lasa och att de kunde bibelord~t och katekesen (indoktrinering?
Eg anm.) • Det anordnades husforhor dar prasten hall
sig underrattad om forsamlingsbornas kunskaper.
Fram till mitten av 1800-talet hade Svenska Kyrkan/Statskyrkan en
priviligierad stallning i samhallet.
Undnr flera ~rhundraden var Svenska Kyrkan ensam om att representera
den kristna verksamheten i landet. Detta forh~llande andrades vid
mitten av 1800-talet d~ konturerna av de frikyrkliga rorelserna tO)
borjade vaxa fram. Nya sam.fundsbildningar och frikyrkor bildades.
Den nya rorelsen uppstod genom separatism, dvs en delning av en
kristen inriktning till en annan. Ur den katolska kyrkan vaxte
den evangelisk-Lutherska kyrkan fram och ur den de svenska frikyrkosamfunden.
4) Palm Goran; Indoktrineringen i Sverige, sidan 151.
S) Statistisk Arsbok-91.
6) Palm Goran; Indoktrineringen i Sv-~rige, sidan 152.
7)
ibid; sidan 152.
8}
ibid; sidan 15f.
s) Bonner Anders·:& Else; Hembygdens v ac ke l s e t-dr e l s e , sidan 19
10) 1 l b i 1 d •
­­­­
­­­­­­­­­
24