Lönearbetets vara eller icke vara, eller; Meningen med livet.

Vissa undersokningar visax ocksa att antalet frikyrkomedlemmax och
helnykterister ar overrepresentaterade i regering och riksdag i jamforelse
med ovriga Sverige.
Tittar man pa hur manga av riksdagens 349 ledamoter som ar medlemmar
i riksda~ens Kristna Grupp sa finner man att inte mindre an 107 stycken
ar rnedlemmar. Det finns medlemmar fran alla partier u(~' fran
vanstern. En majoritet dock for de borgerliga partierna •
Mojligheten att vi ar paverkade av Luthers tankar om arbete anser
jag vara stor. Fr~gan ar val snarare hur och i vilken utstrackning.
Jag tycker att det vore konstigt om vi inte var paverkade.
Sa sent som for 90-100 ~r sedan hade kyrkan stor makt i Sverige (och
har fortfarande?) Mellan 65-70 % av ungdomarna konfirmerar sig,
religionskunskap och kristendomsundervisning finns pa skolschemat,
sondags-skolor med kristna fortecken finns osv.
Ett annat tecken ar al~a ordspr~k som harstanunar fran Luther.
Aven om antalet konfirmander och kyrkobesok sjunker, aven om antalet
uttraden ur Svenska Kyrkan okar, sa anser jag att den kristna
moralen och da aven Luthers syn pa arbete har stor chans att spridas
i Sverige.
Enligt de hocker jag last f"ramg&r ocks! att det fanns vissa kopplingar
mellan arbetarrorelsen och och Luthers syn pa arbete.
Genom att prpagera for "Arbete at alla" sammanfoll arbetarrorelsens
m~l med Luthers mal. Luther bejakade ju arbetet som var "heliet'';
en fortsattning pa Guds skapelseverk. (Intressant att veta kan kanske
vara att den Lutherska parollen "den som inte vill arbeta, han skall
inte heller ata", forvandlades till socialistisk lag av Lenin1 o)
Formuleringen &terfinns idag i Sovjetunionens grundlag §12.) -
Sa har skriver Gunnar Adler-Karlsson i en skrift som ar dopt till
11Vallustingarnas
Paradis", "Darefter vaxe r det fram en o-
helig allians av protestantiska praster, profithungriga kapitalister
och proletara socialister, som om an av skilda skal, predikar eemensamt
att arbete ar livets hogsta varde" 20)
4 • 1
Jag kan naturligvis inte saga om eller i hur hog grad vi ar paverkade
av Luthers syn pa arbete. Vad jag kan visa pa ar en del av de asikter
som finns angaende om vi ar paverkade av Luther eller ej.
Vad jag forstatt efter att ha last en del bocker i amnet ar att
,.-,_ kristendomens/Luthers moral i alla fall har stora chanser a.tt gora
f,,_ . sig gallande i s amha l Le t , Exemplen ar som vi sett, manga.
Sondags-skolor, kristendomsundervisning i skolorna och konfirmationsundervisning
ar nagra exempel. 107 medlemmar i Kristna Gruppen
av 349
Sammanfattning
mojliga i riksdagen ar ett annat exempel.
Vad jag menar ar att religionen har haft lang tid pd sig att paverka
oss, flera hundra ar.
Jag anser att det vore underligt om vi inte ar paverkade pa ett
eller annat satt pga dam stora cha.neer som vi har att bli utsatta
for paverkan.
Narmare.an sd tror jag inte att jag kommer i :rragan "har kristendomens
syn pa arbete paverkat oss"."
18)
Siffrorna har jag fAtt genom Kenneth Landelius,
medlem i Kristna Gruppen i riksdagen.
1 9 ) La fa r g u e P.a u 1 ; Ratte n t i 1 1 1 a t t j a , s i d an 1 1 o •
20)
Karlsson~~dler Gunnar; Vallustingarnas paradis,
som ar
sidan 5.
26