Lönearbetets vara eller icke vara, eller; Meningen med livet.
Hej! Tack för att du tittar på min uppsats; ”Lönearbetets vara eller icke vara, eller; Meningen med livet”, som var en c-uppsats jag skrev 1991, som en del av min utbildning till socionom. I uppsatsen tittar jag på de indoktrineringsprocesser som finns i samhället, och som alla syftar till att socialisera och pacifisera oss, samt få oss att anamma den rådande ordningen. Allt det som står i uppsatsen är mycket tydligare i dagens samhälle, åtminstone för dom som vill titta bakom kulisserna. Den här uppsatsen är den första i en trilogi som alla handlar om samma sak, fast från olika synvinklar. De andra två uppsatserna är; ”Vår syn på brott, från protestantism till kapitalism”. https://www.yumpu.com/sv/document/view/26883607/var-syn-pa-brott-fran-protestantism-till-kapitalism Denna uppsats skrev jag 96-97. Ingen handledare ville åta sig att handleda mig, vare sig på Göteborgs universitet eller i Lund. Jag skrev denna uppsats efter att ha studerat kriminologi vid universitetet i Bristol-95. ”En Annan Verklighet” https://www.yumpu.com/sv/document/view/26904772/en-annan-verklighet En uppsats jag skrev 2005 vid Linköpings universitet. Handlar om andliga medium, och en närmare beskrivning av uppsatsen finns när du klickat på länken. Hälsningar/ Markus Olofsson barry.04@hotmail.com
Hej!
Tack för att du tittar på min uppsats; ”Lönearbetets vara eller icke vara, eller; Meningen med livet”, som var en c-uppsats jag skrev 1991, som en del av min utbildning till socionom.
I uppsatsen tittar jag på de indoktrineringsprocesser som finns i samhället, och som alla syftar till att socialisera och pacifisera oss, samt få oss att anamma den rådande ordningen.
Allt det som står i uppsatsen är mycket tydligare i dagens samhälle, åtminstone för dom som vill titta bakom kulisserna.
Den här uppsatsen är den första i en trilogi som alla handlar om samma sak, fast från olika synvinklar.
De andra två uppsatserna är;
”Vår syn på brott, från protestantism till kapitalism”.
https://www.yumpu.com/sv/document/view/26883607/var-syn-pa-brott-fran-protestantism-till-kapitalism
Denna uppsats skrev jag 96-97. Ingen handledare ville åta sig att handleda mig, vare sig på Göteborgs universitet eller i Lund.
Jag skrev denna uppsats efter att ha studerat kriminologi vid universitetet i Bristol-95.
”En Annan Verklighet”
https://www.yumpu.com/sv/document/view/26904772/en-annan-verklighet
En uppsats jag skrev 2005 vid Linköpings universitet. Handlar om andliga medium, och en närmare beskrivning av uppsatsen finns när du klickat på länken.
Hälsningar/
Markus Olofsson
barry.04@hotmail.com
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Andre Gorz visar att tanken om <strong>med</strong>borgarlon finns bade till<br />
vanster och hoger inom politiken. Han tar upp ~ilton Friedman<br />
som ett exempel pa en anhangare av en garanterad livsl8ng minimiinkomst.<br />
I de konservativas dgon,(Milton Friedman m.fl) skriver<br />
AndreGorz, ar den storsta vinsten <strong>med</strong> en sqdan minimiinkomst<br />
att det skulle innebara en forenkling av forvaltningen.<br />
Man skulle infora en "negativ skatt" dvs man betalar bara skatt<br />
nar man tjanat over ett visst belopp. Detta belopp skulle da<br />
garantera grundforsorjningen. Detta skulle innebara att det<br />
skulle bli mojligt att fa bort en hel del andra bidrag (och<br />
gora stora besparingar i organisations- och forvaltningshanseende)<br />
sAsom bostadsbidrag, barnbidrag, folkpension, socialbidrag,<br />
arbetsloshetsunderstod m.m.5)<br />
AndreGorz visar att vansterns asikter·om <strong>med</strong>borgarlon skiljer<br />
sig fran hogerns. Han skriver, "Har dyker den inte upp som en<br />
lon till arbetslosa <strong>eller</strong> som nodhjalp till dem som samhallet<br />
har forpassat ut till marginalerna. Har innebar den en ratt<br />
som varje <strong>med</strong>bogare har att fordelat pa hela sitt liv fa produkten<br />
av den odelbara mangd samhalle~igt nodvandigt arbete som<br />
han har att fullgora under sitt liv.~ )<br />
Andre Gorz skriver att vi redan nu bara bade behp~t arbeta 20<br />
000 timmari <strong>livet</strong> om vt hade kunnat valja att leva pa 1960-<br />
talets konsurntionsnivA. 7) (Normal arbetstid per livstid ar enligt<br />
Gosta Rehn 75 000 timmar)B)<br />
Skulle det da inte innebara nagra problem att infora det har<br />
systemet <strong>med</strong> <strong>med</strong>borgarloner? Nej, inte enligt Andre Gorz;<br />
"Tekniskt sett reser finansieringen av en livsinkomst inga nya<br />
problem. Den kraver h<strong>eller</strong> ingen forstarkn~ng av centrafstaten.<br />
Bast skulle den tillgodoses genom en beskattning av den automatiserade<br />
produktionen."9)<br />
Hur skulle da samhallet se ut <strong>med</strong> en <strong>med</strong>borgarlon och hur skulle<br />
det <strong>vara</strong> strukturrerat? GAK foreslar en "arbetsplikt" som ar<br />
kortare an den vi har idag, dar vi alla arbetar en viss tid av<br />
vAra liv, lat saga ca 10 Ar. Nar denna tiden skall arbetas kan<br />
i star utstrackning bestammas av individen sjalv. Nar vi inte<br />
arbetar garanteras vi en minimilon av samhallet.<br />
GAK menar att man da skulle kunna dela in samhallets och manniskornas<br />
tid och sysselsattningar i olika sektorerJO)<br />
A.Nodvandighetssektorn. ·<br />
Har produceras varor och tjanster som ar nodvandiga for oss att<br />
ha for att kunna leva sabra som mojligt. T.ex bostader (ej lyxdito),<br />
tillgang till elementar halsovard, tillgang till elementar<br />
skolutbildning och kulturliv. I nodvandighetssektorn<br />
finns vAra arbeten, som enligt en utrakning av GAK hara skulle<br />
beh6va <strong>vara</strong> ca 10 ar istallet ftir dagens ca 39 ar.<br />
At~ rakna ut en standard <strong>eller</strong> norm for vad som ar normal <strong>eller</strong><br />
nodvandig standard pa dessa omraden skulle goras fran flera o-<br />
lika hall. Darefter skulle politikerna fatta beslut om en definition<br />
av grundstandarden pa punkt efter punkt. En sadan utr<br />
akn i ng har enligt GAK redan gjorts i Holl find .11)<br />
Nodvandighetssektorn skulle <strong>vara</strong>,,.,agd <strong>eller</strong> helt kontrollerad<br />
av samhallet genom statsapparaten. Produktionen skulle planeras<br />
eftersom den maste <strong>vara</strong> stabil.<br />
5)<br />
Gorz; s1'dan 74. f u 11 a sysselsattningen, sid 58<br />
6) • 9)<br />
ibid; sidan 74. Gorz; sidan 80.<br />
7)<br />
1 0 )<br />
ibid; sidan 7 5.<br />
Karlsson-Adler; sidan 55.<br />
8)<br />
1 1 )<br />
Karlsson-Adler; Tankar om den ibid; sidan 57.<br />
36 '.~ .. :~:
Change language