på Vidilab - Svenska Djurhälsovården

får
Ulrika König, djurhälsoveterinär Uppsala
ulrika.konig@svdhv.org
Ulrika blev veterinär 1994 och sedan 10 år
tillbaka är det får som gäller. Fotröta är ett
specialområde.
I Sverige diagnostiserades fotröta för första gången 2004. Det frivilliga kontrollprogrammet
Klövkontrollen bygger på regelbundna kontroller av klövarna och
syftet är att sanera drabbade besättningar samt att möjliggöra en livdjurshandel
med fotrötecertifierade djur. De senaste åren har antal fall av fotröta minskat.
Den enighet som redan från början fanns inom näringen om att besättningar med
fotröta inte ska sälja livdjur har varit mycket betydelsefull för utvecklingen.
Inga tecken på fotröta vid den veterinära genomgången, F-status!
Klövkontrollen – Kontrollprogram
mot fotröta och för friska klövar
Fotrötecertifiering och F-status inom Klövkontrollen
Vid anslutning till Klövkontrollen undersöker en veterinär specialutbildad
i klinisk fotrötediagnostik alla klövar på samtliga livdjur. Om inga
tecken på fotröta finns vid kontrollerna erhåller besättningen F-status och
är därmed fotrötecertifierad. Samma system gäller för besättningar som
sanerats mot fotröta. Dessa besättningar kan erhålla F-status om inga
tecken på fotröta finns vid klövkontroll ca 10-12 månader efter sanering.
Fotrötecertifieringen genomförs från och med mitten på augusti till mitten
på oktober. Då har djuren gått igenom den provocerande period av
fukt och värme som behövs för att fotröta ska utvecklas. Vid baggauktionerna
i Jönköping och på Gotland är F-status ett krav.
Genom Klövkontrollen lär vi oss mer om andra klövsjukdomar
Som en bonuseffekt i arbetet med klövkontrollerna har kunskapen om
andra klövsjukdomar och medvetenheten om klövhälsans betydelse ökat.
Vid den inledande klövgenomgången av veterinär deltar djurägaren aktivt
och blir instruerad i hur klövklippning ska utföras samt vilka andra klövsjukdomar
som finns. En annan viktig effekt är att medvetenheten om
goda smittskyddsrutiner vid inköp av djur har ökat.
Riskvärdering av djurägarens egenkontroll
F-status förnyas årligen genom veterinär kontroll eller egenkontroll. Vid
egenkontroll kompletterar djurägaren sin klövkontroll med en skriftlig
dokumentation av rutiner, kontakter, karantänsförfarande, karantänsbehandling
och observationer avseende klövhälsoläget under det gångna
året.
Med dokumentationen som underlag görs en riskvärdering som ligger
till grund för förnyat F-status. En styrgrupp bestående av undertecknad
och fårhälsoveterinärerna Lena Stengärde och Andrea Holmström har
utfört riskvärderingen och granskat den inkomna dokumentationen.
Under 2012 har 177 besättningar tilldelats F-status. Av dessa har 57
genomgått veterinärkontroll och 120 har utfört egenkontroll med efterföljande
riskvärdering.
Överlag har djurägarnas dokumentation och rutiner varit mycket bra.
Anslutna till Klövkontrollen har ett gott smittskyddstänkande när det
gäller kontakter med andra besättningar. 82 % av de djurägare som utfört
egenkontroll köper eller lånar endast in djur med F-status, alternativt har
de inte köpt eller lånat in några djur under året.
Sommaren 2012 var en osedvanligt blöt sommar, vilket gav problem
med ovanligt många vita linjenseparationer och även ett ökat antal klövbölder
i vissa besättningar. Några djurägare har redovisat hur tidigt
insatt behandling med jodopaxomslag på klövar med intrampad törntagg
effektivt hindrat uppkomsten av klövbölder.
Kontakta Marianne Karlsson, administratör på 018-16 76 24,
marianne.karlsson@svdhv.org så kommer du att bli kontaktad av din
regionala Fårhälsoveterinär i god tid inför den inledande genomgången
som görs under perioden 15/8-15/10.
Kontakta Marianne Karlsson, administratör på
018-16 76 24, marianne.karlsson@svdhv.org så
kommer du att bli kontaktad av din regionala
Fårhälsoveterinär i god tid inför den inledande
genomgången Intrampade törntaggar som görs kan leda under till klövbölder. perioden Foto: 15/8-15/10.
Emma Lundell
12 www.svdhv.se