på Vidilab - Svenska Djurhälsovården

nöt
Katinca Fungbrant, djurhälsoveterinär Staffanstorp
Katinca.fungbrant@svdhv.org
Anett Seeman, Taurus
Anett.seman@taurus.mu
Katinca är utbildad veterinär i Danmark med inriktning på
hälsa och produktion hos produktionsdjur.
Anett Seeman är husdjursagronom
och jobbar med produktionsfrågor
och kompetensutveckling på Taurus.
Mellangårdsavtal
Antalet mjölkdrickande kalvar som säljs via mellangårdsavtal och
antalet producenter som är involverade i mellangårdsavtal ökar.
Avtalet är oftast muntligt och de skriftliga avtal som förekommer
avser ofta endast kalvpriset.
Möte mellan säljare och köpare
Anett Seeman från Taurus och Katinca Fungbrant från Djurhälsovården
anordnade en diskussionsdag där säljande och köpande besättningar
kunde träffas och diskutera de frågeställningar som uppstår vid mellangårdsavtal.
Dagen omfattade ett teoripass om hur miljö och foder påverkar
kalvens hälsa och tillväxt samt diskussion om hur foder, miljö och kalvhälsa
kan värderas i olika besättningar. Under dagen var målet att skapa så
bra förutsättningar som möjligt för att få en frisk kalv med god tillväxt
under hela uppfödningstiden, i såväl den säljande som den köpande
besättningen.
Vad är viktigt för den säljande besättningen?
För mjölkbesättningarna är fördelen med mellangårdsavtal att de inte
behöver ha kalvplatser åt tjurkalvarna. Därför värdesätts att tjurkalvarna
hämtas kontinuerligt och att köparen är flexibel och kan följa med i årstidsvariationer
i kalvningarna. Mjölkbesättningarna efterlyste uppföljning
på hur de egna kalvarna klarar sig i ungnötsproduktionen. De säljande
besättningarna poängterade också att man på grund av smittrisken inte
vill att köparen går in i kalvstallet.
Vad är viktigt för den köpande besättningen?
Köparna önskar att säljaren förstår att en spädkalv som transporteras till
en ny besättning utsätts för påfrestningar i form av stress, nytt foder, nya
rutiner och en ny grupp med kalvar med nya smittämnen. Allt detta gör
att spädkalvar som säljs är mer känsliga för infektioner i den nya besättningen
än vad de är i ursprungsbesättningen. Det medför att det är oerhört
viktigt för en kalvköpande besättning att endast köpa helt friska kalvar.
Förutsättningen är att säljaren inte döljer sjukdomsproblem som finns i
besättningen.
Vad gör man med kalvar som inte är friska?
Inköp av kalvar som inte är friska ökar smittrycket i den egna besättningen
och kan orsaka onödigt mycket sjukdom hos andra kalvar i besättningen.
Kalvar som inte är helt friska bör lämnas kvar i ursprungsbesättningen och
tas med den vid kommande hämtningstillfälle när kalven är frisk. En kalv
bör ha varit feberfri med normalt träck i minst 3 dagar innan transport.
Är en frisk kalv värd mer än en sjuk kalv?
En kalv som har haft diarré har flera gånger ökad risk för att få lunginflammation.
Lunginflammation är ofta den sjukdom som orsakar störst förluster
i kalvköpande besättningar. Trots detta betalar de kalvköpande
besättningarna oftast lika mycket för en frisk kalv som för en kalv som
haft diarré. Ett förslag är att det i ett mellangårdsavtal skall vara skillnad
i priset mellan friska kalvar och kalvar med tidigare sjukdom. Det kan ge
de säljande besättningarna en motivation att förbättra sin kalvhälsa. Svårigheten
är dels att ha samma bedömning av vad som är en pigg och frisk
kalv och dels hur man hanterar situationer när kalven inte är det. Ett bra
underlag för bedömning av kalvarnas kondition underlättar för säljaren
att vid försäljningstillfället bara erbjuda kalvar som uppfyller de gemensamt
överenskomna kriterierna och för köparen att säga nej till kalvar
som man bedömer inte gör det.
Bestämda rutiner för avhämtning
För att samarbetet ska fungera är det viktigt med förutbestämda rutiner
som parterna är överens om. Dessa bör omfatta hur inspektion av kalvarna
går till och vem som ansvarar för utlastning inklusive smittskyddsåtgärder.
Även hur ofta kalvarna ska hämtas och när på dagen kan vara
bra att reglera. Det är även bra att på förhand ha diskuterat vem som ska
ringormsvaccinera kalvarna vid eventuellt utbrott.
Prissättning beroende på besättningens kvalitéer
Det finns faktorer under den tidiga uppfödningen av kalven som är av
intresse för den köpande besättningen och som i praktiken kan öka kalvarnas
värde. En god kalvningshygien är positivt för kalven och därmed
även för ungnötsuppfödaren. A och O i alla sammanhang för en god kalvhälsa
är fungerande råmjölksrutiner. Stallförhållanden och smittryck i
mjölkbesättningen påverkar också kalvens immunstatus. Vilka fodermedel
och hur mycket mjölk har kalven fått under sin uppväxt har betydelse
för kalvens tillväxt och en smidig övergång. Oavsett om man betalar ett
ålderspris, kilopris eller fast pris för kalven kan det vara värt att ge en säljande
besättning med goda förhållanden bättre betalt.
Sammanfattningsvis tycker både säljande och köpande besättningsägare
att det är viktigt att vara ärliga mot varandra om problem som uppstår.
Förståelse för varandras situation och önskemål ger ett bättre samarbete.
Ett underlag för mellangårdsavtal finns att hitta på www.taurus.mu
22 www.svdhv.se