på Vidilab - Svenska Djurhälsovården

nöt
Ylva Persson biträdande statsveterinär,
SVA/Växa Sverige, ylva.persson@sva.se
Sara Hägglund, Host Pathogen Interaction Group, Inst för Kliniska
Vetenskaper, SLU
Jean-François Valarcher, Host Pathogen Interaction Group,
Inst för Kliniska Vetenskaper, SLU och Enheten för Virologi,
Parasitologi och Immunbiologi, SVA
Nya föreskrifter
om användning
av antibiotika till
nöt och får
Jordbruksverket har beslutat att veterinärer inte
längre får skriva ut vissa antibiotika om det inte finns
synnerliga skäl (SJVFS 2012:32). Anledningen är
främst att dessa antibiotika ska sparas för behandling
av människor, men också för att vi även i framtiden
ska kunna behandla våra djur vid vissa svåra infektioner.
Liknande lagstiftning finns redan i Danmark.
De antibiotika som omfattas av de nya föreskrifterna är preparat
som innehåller kinoloner och tredje (och fjärde) generationens
cefalosporiner. För att få använda denna typ av antibiotika
måste en mikrobiologisk provtagning och
resistensbestämning visa att ett verksamt alternativ saknas. I
praktiken innebär detta att behandling av klövspaltsinflammationer
med tredje generationens cefalosporiner inte längre
är möjlig, eftersom de bakterier som orsakar klövspaltsinflammation
är känsliga för vanligt penicillin.
Vid akuta livshotande tillstånd får man dock sätta in dessa
antibiotika, men bara om de anses ha någon effekt och annat
verksamt alternativ saknas. Ett prov måste också tas ut och i
efterhand skickas för bakteriologi och resistensbestämning.
Jordbruksverkets nya föreskrifter är i princip i linje med de
riktlinjer som redan finns i Sverige för antibiotikaanvändning
till nötkreatur och får. Förstahandsval i de allra flesta fall har
länge varit preparat som innehåller penicillin. Så kommer det
även att vara fortsättningsvis. Och allra bäst är förstås om djuren
inte blir sjuka utan hålls friska genom god omsorg och förebyggande
djurhälsovård. Friska djur behöver inte antibiotika!
Läs mer i föreskriften: http://www.jordbruksverket.se/down
load/18.6c157f5413b5fe03aa780002586/2012-032.pdf
FAKTA
Kinoloner och tredje generationens cefalosporiner
Bredspektriga antibiotika som av Världshälsoorganisationen
listats som särskilt viktiga för humanhälsan. Exempel
på kinoloner är Baytril® vet, Advocin 180® och Fenoflox vet.
Exempel på tredje generationens cefalosporiner är Excenel
vet® och Ceftiofur N-vet.
Forskning fö
vaccination m
I ett internationellt samarbete arbetar forskare på SLU/
SVA med utveckling och utvärdering av nya vacciner mot
lunginflammation. En svensk vaccinkandidat har bl.a. visat
sig vara effektiv hos unga kalvar, en utsatt grupp som
är svår att skydda med de vacciner som finns att tillgå på
marknaden.
Nytt vaccin behövs
Ett vaccin som utvecklats vid SLU/SVA har visat sig vara effektivt och
säkert hos unga kalvar, även när dessa har råmjölksantikroppar från
modern. Höga halter av råmjölksantikroppar mot RS-virus skyddar
den unga kalven mot sjukdom, men de hämmar också kalvens svar på
vaccination under de tidiga levnadsveckorna. Vaccinerade kalvar är
därför inte skyddade som önskat när råmjölksantikropparna hastigt
sjunker under skyddande nivåer. Branschen behöver ett vaccin med
snabb, bra och långvarig effekt hos unga kalvar, för vaccination innan
förmedling eftersom virus ofta cirkulerar i kalvköpande besättningar.
Antikroppar finns kvar olika länge
Problemet är att det naturliga skyddet från råmjölken försvinner i
mycket varierande ålder och att provta kalvar individuellt för analys
av råmjölksantikroppar före vaccination är självklart inte realistiskt.
Man kan delvis kringgå detta problem genom att ge flera vaccindoser
i problembesättningar; två under de första två månaderna och ytterligare
en omkring fyra månaders ålder, men detta är både dyrt och
arbetsamt och det är inte alltid som immuniteten fullt hinner utvecklas
före det att kalven utsätts för smitta. Den långsiktiga ekonomiska
vinningen av en sådan strategi beror helt på besättningens situation
gällande infektioner och vaccinskyddets insättning och varaktighet,
vilket sällan är säkerställt.
SLU/SVA vaccinet har visat sig effektivare än vacciner på marknaden
att bryta igenom råmjölksimmuniteten och ger snabbt ett mycket
starkt skydd mot sjukdom och virusutsöndring efter infektion. Kommersiella
vacciner däremot hindrar oftast inte att djuren blir smittförande
om de infekteras och vaccinerade individer kan fortsätta att
sprida smittan vidare.
Framtida forskning
Nya projekt inriktas nu på att förstå vilken typ av immunsvar som ger
skydd mot sjukdom och smitta och vilka vaccinkomponenter som är
18 www.svdhv.se