på Vidilab - Svenska Djurhälsovården

får
Katarina Gustafsson, djurhälsoveterinär Länghem
Katarina.gustafsson@svdhv.org
Bitte Ljungström, Vidilab
Bitte.ljungstrom@vidilab.se
Michaela Ståhlsten, Vidilab
Michaela.stahlsten@vidilab.se
Parasitjägarna på Vidilab
Vidilab är laboratoriet där dina prover hamnar när du utnyttjar din medlemsförmån
som ansluten till Fårhälsovården. Labbet ligger i Enköping
och här beskrivs bland annat hur personalen arbetar med proverna.
Fler och fler prover
Under det gångna året har 1989 st besättningsprover analyserats vid Vidilab,
vilket är något fler än under 2011 (1817 st), vilket var något fler än
under 2010 (1763 st). Helt naturligt då det blir alltfler fårbesättningar och
antalet medlemmar i Fårhälsovården ökar liksom efterfrågan på parasitkontroll.
På labbet arbetar så här års Bitte, Michaela, Daniel, Mimmi, Cia, Ulrika
och Mikael. Under april och maj, när de dagligen tar emot hundratals
prover från framförallt får och hästar, är det 20–25 personer som arbetar
på labbet. Då kan det komma prover från 70–100 fårbesättningar och tillsammans
med hästprover och övrigt kan mer än 1000 prover analyseras
på en dag. Under vintern går provmängden ner till några hundra prover
i veckan eftersom det mest handlar om betesdjur och de flesta provtas
som bekant inte på vintern.
Rutinprover och utökad provtagning
Medlemskap i fårhälsovården inkluderar två träckprovsanalyser och rutinprover
rekommenderas i första hand i tackgruppen före betessläpp och i
andra hand i lammgruppen före avvänjning i ”vårlammande” besättningar.
Det är befogat och bra om man i särskilda fall utökar undersökningsmaterialet.
I besättningar med flera hundra tackor och framför allt där
djuren konsekvent grupperas, kan man betrakta besättningen som sammansatt
av flera enheter. Ett riktvärde som ibland anges är att cirka 10 %
av djuren bör provtas, vilket innebär att om man har 200 tackor i tre väldefinierade
grupper så bör 3x6 individprover undersökas. Vidare kan
andra situationer, till exempel vid tecken på ohälsa i flocken, leda till
beslut om provtagning utöver de ovan nämnda rutintillfällena vid betessläpp
och vid avvänjning.
Medlemmar i fårhälsovården kan köpa provtagningsmaterial från
Vidilab i deras webshop kollamasken.jetshop.se, ”kollamasken-får&get”,
med 10 % rabatt vid angivande av rabattkod SvDHV. Materialet kan också
beställas direkt från labbet.
Kontroll av stora leverflundran via träckprover kräver en särskild analysmetod
Undersökningen måste därför beställas utöver rutinundersökningen.
Labbet kan använda samma prover; du behöver alltså inte skicka
in mer träck om flundrekontrollen görs i samband med den gängse parasitundersökningen.
Det tar lång tid efter att djuren smittats innan man
kan spåra flundrorna via äggutskiljning i träck (10-12 veckor) så lämplig
tidsperiod för sådan analys är från och med februari fram till betessläpp.
Även kryptosporidier, lungmask och Giardia kräver särskilda analysmetoder
och därmed särskild frågeställning. Ovan beskrivna tilläggsanalyser
kostar ca 250:- + exp avg o moms och bekostas inte av Djurhälsovården.
Provets väg genom laboratoriet
Klockan 8.00 kommer posten med labbets alla prover. Proverna sorteras
efter djurslag och analys. Alla djurslag har sina egna platser på inmärkningsön.
Fårhälsovårdens prover märks in och analyseras som samlingsprover
om tre och tre. De två samlingsproverna som ingår i Fårhälsovårdens
paket grupperas efter ålder och konsistens på träcken om inte de sex
påsarna anger annan önskad gruppering. Alla prover får sitt eget journalnummer.
Proverna tas om hand av tekniker, som väger upp tre gram träck
från varje samlingsprov. Efter tillsats av 42 milliliter vatten mixas och silas
provet ner i rör med flat botten som centrifugeras. Bottensatsen blandas
med en lösning som får eventuella parasitägg/koccidier att flyta upp till
ytan. Provet undersöks sedan i mikroskop där parasitägg och koccidieoocystor
typas och räknas. Mängden parasitägg anges i EPG (Ägg Per Gram
träck) och koccidier i OPG (Oocystor Per Gram träck).
Fårhälsovårdens prover registreras i SvDHV:s journalsystem (fårwebb)
och svaras ut till djurägaren per mail. Fårhälsovården har normalt tillgång
till svaret samma eftermiddag provet kommit till labbet så du kan
ringa för rådgivning på telefontiden dagen efter. Den veterinär du pratar
med kan då se svaret även om du inte hunnit få det. Om mailadress ej är
tillgänglig skrivs provsvaret ut och skickas per post eller fax. På labbet
finns inga veterinärer och därför ges ingen rådgivning om behandling
med mera.
Mer eller mindre vanliga fynd
Den vanligaste parasiten vi hittar på får är ägg från mag-/tarmmask – så
kallade trichostrongylida ägg. Bland dessa ägg kan finnas några som räknas
som farligare än ”vanliga trichägg”, till exempel Haemonchus (stora
magmasken) och Trichostrongylus axei (liten mag-/tarmmask). Det är alltså
viktigt när man räknar ägg att kunna skilja ut vilken art det handlar om
eftersom rekommenderad åtgärd beror mycket på vilka arter som påvisas.
Kom ihåg att det är Fårhälsovårdens veterinärer som ger rådgivning angående
behandling och andra åtgärder, vi på labbet talar om vad vi hittar vilket
används som en av pusselbitarna för att ta fram lämplig strategi för
parasitbekämpning.
Stora magmasken har under 2012 påvisats i ungefär 550 av besättningsproverna
analyserade på Vidilab. Det var alltså, mer än vart fjärde
prov som innehöll ägg från denna parasit, vilket överensstämmer med
förekomsten även under 2010 och 2011. Om stora magmasken påvisas
bland tackorna vid provtagning före betessläpp är det extra viktigt med
provtagning av lammen under betesperioden, för att kontrollera om
smittan åter byggts upp i flocken. Lilla magmasken, Trichostrongylus
axei, är mycket svår att artbestämma via träckprover. Man når endast
fram till nivån ”stark misstanke”, vilket anges som ” T axei?” i provsvaret.
Lilla magmasken kan ge tillväxtstörning och diarré framför allt hos
14 www.svdhv.se