på Vidilab - Svenska Djurhälsovården

får nöt
Kerstin de Verdier, SVA
kerstin.de-verdier@sva.se
Lena Stengärde, djurhälsoveterinär Kalmar
lena.stengarde@svdhv.org
Kerstin är veterinär på SVA och
arbetar med idisslare av olika slag.
Lena är djurhälsoveterinär med särskilt
intresse för utfodring och utfodringsrelaterade
sjukdomar.
Schmallenberg-virus och
fosterskador hos idisslare
Under sensommaren och tidiga hösten 2012 spreds ett nytt virus över landet med hjälp av svidknott.
Smittan förs över till nötkreatur, får, getter och andra idisslare när insekterna biter djuren.
När det är fritt från knott kan inte smittan spridas vidare. Spridningen inom Europa har varit snabb
efter att viruset för första gången påvisades i slutet av 2011 i den tyska orten Schmallenberg.
Fostren skadas
Även om smittan bara kan ske under den årstid när det finns svidknott så
kan skadorna upptäckas flera månader senare. I Sverige är det knottsäsong
ungefär från april till oktober. Antalet svidknott som bär på viruset
kommer att var högst under sensommar och höst. Då är risken för smitta
för idisslarna som störst. När dräktiga idisslare smittas i första tredjedelen
av dräktigheten kan Schmallenberg-virus påverka fostren och orsaka
kastningar, missbildningar, att lammen föds döda eller dör strax efter
födseln. Missbildningarna kan vara krökta leder och ryggar, vriden
nacke, vattenskalle och andra hjärnskador.
Om kalvar, lamm eller killingar föds med missbildningar kan det medföra
förlossningssvårigheter. Var därför extra vaksam under årets lamnings-,
killnings- eller kalvningssäsong.
Så här kan det börja när en besättning
(400 tackor) drabbas av Schmallenberg-virus:
”Lamningssäsongen började med att fem tackor av tio fick dödfödda
lamm. På scanning har man sett flera missbildade lamm”. När Schmallenberg-viruset
dök upp i Europa 2011 visade en del kor också allmänna
symtom några dagar i samband med att de smittades via insektsbett: nedsatt
allmäntillstånd, dålig aptit, feber, nedsatt mjölkproduktion och
diarré. Hos får och getter har inte sådana symtom rapporterats.
Viruset stannar i Sverige
Jordbruksverket och SVA räknar med att Schmallenberg-viruset har kommit
för att stanna i Sverige. Det blir inga restriktioner i besättningar med
konstaterad smitta. Inga djur kommer att avlivas och djur får flyttas som
vanligt. Viruset sprids inte till människor och det är inte farligt att dricka
mjölk eller äta kött från djur som smittats.
Första gången kommer skadorna
De nötkreatur, får och getter som har smittats blir immuna. Det innebär
att under nästa och kommande dräktigheter kommer deras foster inte att
skadas av viruset. För att foster ska skadas måste de alltså finnas i livmodern
hos en ko, tacka eller get som inte har varit smittad tidigare år. När
smittan etablerat sig i ett område är det därmed framför allt ungtackor
och unggetter som kan drabbas av fosterskador, eftersom de äldre djuren
är immuna. Kvigor är äldre och har större chans att bli immuna innan de
blir dräktiga.
Vad kan bonden göra?
De djur som redan bär på ett smittat foster går inte att göra något åt. Det
finns inget läkemedel mot sjukdomen. Det finns flera vaccin under
utveckling mot smittan men de är ännu inte tillgängliga på marknaden.
Det är än så länge oklart när dessa vacciner kan vara tillgängliga för
användning i Sverige. Knottutrotning i miljön är inte möjligt. Behandling
av djuren med insektsdödande medel går att genomföra men vi vet
inte hur effektivt detta är.
Om betäckningar läggs i början av den knottfria säsongen under
november-december, så kommer fostren inte att skadas. Detta gäller bara
djur som inte är immuna eftersom de andra inte påverkas av viruset
längre. Det måste ju finnas svidknott som bär på smitta och sticker och
överför smittan under första delen av dräktigheten för att fosterskadorna
ska uppstå.
Svag- och dödfödda idisslare kan bero på många olika orsaker. Om du
som är bonde har idisslare som får missbildade eller svag- och dödfödda
kalvar/lamm/killingar bör du ringa din veterinär, som kan avgöra om det
missbildade djuret bör obduceras och undersökas för Schmallenbergvirus.
Schmallenbergvirus är sedan 3 januari 2013 inte längre en anmälningspliktig
sjukdom. Det betyder att veterinärer inte behöver anmäla
varje nytt fall av sjukdomen till Jordbruksverket. Däremot är det fortfarande
viktigt att rapportera så att myndigheterna kan sammanställa virusets
verkningar i svenska besättningar samt att anmäla missbildade
lamm, killingar eller kalvar genom veterinär tills annat anges av myndigheterna.
Inrapportering
Det är mycket viktigt att få en bild av hur läget utvecklas i landet. Rapportera
förekomst av missbildade unga idisslare. Fyll gärna i enkät om årets
lamningsresultat eller kalvningsresultat på Svenska Djurhälsovårdens
och SVA:s hemsida. Preliminära resultat från den enkät som funnits på
hemsidorna avseende dräktighetsresultat hos tackor visade när cirka 70
besättningar svarat på enkäten att av det totala antalet scannade tackor
(4436 st) var 28 % av tackorna tomma eller bar på döda lamm. I enskilda
besättningar varierade scanningsresultatet från att samtliga tackor var
dräktiga till att 90 % av de scannade tackorna var tomma.
16 www.svdhv.se