à rsboken för 2002 som pdf - neij.se
à rsboken för 2002 som pdf - neij.se
à rsboken för 2002 som pdf - neij.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
diskuteras nationellt, regionalt och internationellt<br />
inför nästa kommittémöte i juni 2003.<br />
JÄMSTÄLLDHET I HELA<br />
REGERINGSKANSLIET<br />
Regeringskansliet <strong>som</strong> arbetsplats är en del av samhället<br />
i stort. Här finns samma brister och svagheter <strong>som</strong><br />
på andra arbetsplat<strong>se</strong>r i Sverige. Ett av de områden<br />
<strong>som</strong> Regeringskansliet har prioriterat högst för att förbättra<br />
är jämställdheten mellan kvinnor och män. Det<br />
innebär lika löner för kvinnor och män, fler kvinnor i<br />
chefsställning och ökade möjligheter för anställda att<br />
kombinera arbete och föräldraansvar.<br />
Tillsammans med de fackliga organisationerna har<br />
arbetsgivaren i Regeringskansliet utfört en noggrann<br />
och omfattande kartläggning och analys av kvinnliga<br />
och manliga löner. Syftet har varit att upptäcka, åtgärda<br />
och förhindra eventuella osakliga skillnader i lön<br />
och andra anställningsförhållanden mellan män och<br />
kvinnor.<br />
Analy<strong>se</strong>n och kartläggningen visar att i en del grupper<br />
ligger kvinnliga medarbetare med lång tjänstgöringstid<br />
i Regeringskansliet något efter i löneutvecklingen i<br />
förhållande till äldre manliga kollegor. Viss obalans i<br />
lönesättning av nyanställda kvinnliga medarbetare har<br />
visat sig förekomma. Kartläggningen visar också smärre<br />
skillnader i lönenivå mellan kvinno- respektive mansdominerade<br />
grupper. Vid sidan om löneskillnader finns<br />
också andra brister, t.ex. att andelen kvinnliga chefer<br />
(departementsråd) endast är 36 procent.<br />
Men mycket är också positivt. De <strong>se</strong>naste åren har<br />
en utjämning skett. Andelen kvinnliga handläggare är i<br />
dag fler än andelen män, för bara tio år <strong>se</strong>dan fanns<br />
betydligt färre kvinnliga handläggare än män. Detta<br />
betyder att rekryteringsunderlaget för att få fler kvinnliga<br />
chefer har ökat kraftigt de <strong>se</strong>naste åren. Men den<br />
största ljuspunkten är kanske att i dag så betalas<br />
kvinnliga chefer i Regeringskansliet (departementsråd)<br />
helt i nivå med sina manliga kollegor. Andelen kvinnliga<br />
chefer har också på tio år nästan fördubblats.<br />
Detta visar att det hittills nedlagda arbetet på att<br />
förbättra jämställdheten inom Regeringskansliet har<br />
haft en viss framgång. Men jämställdhetsarbetet fortsätter<br />
och målsättningen är att alla ojämställdheter ska<br />
rättas till. Regeringskansliets handlingsplan för jämställda<br />
löner innehåller flera konkreta åtgärder <strong>som</strong> ska<br />
genomföras så snart <strong>som</strong> möjligt och <strong>se</strong>nast inom tre<br />
år.<br />
I de lokala löneförhandlingarna kommer en riktad<br />
lönesatsning att ske till de personer och grupper där<br />
osakliga löneskillnader och ojämställda löner förekommer.<br />
Resultatet från denna satsning ska följas upp inom<br />
en treårsperiod.<br />
Alla chefer i Regeringskansliet ska få utbildning i<br />
lönesättning. Arbetsgivare och fackföreningar ska<br />
gemensamt ansvara för att föräldralediga inte halkar<br />
efter i löneutvecklingen. Regeringskansliet ska arbeta<br />
för att förbättra förutsättningarna för anställda att förena<br />
förvärvsarbete och föräldraskap.<br />
Mer utförliga arbetsvärderingsmetoder ska prövas<br />
för att öka kunskapen om vilka arbetsuppgifter <strong>som</strong><br />
kan an<strong>se</strong>s <strong>som</strong> likvärdiga. En utveckling av metoderna<br />
sker i dialog med JämO. Internrevisionen har getts en<br />
central roll för att granska hur Regeringskansliet sköter<br />
sitt jämställdhetsarbete.<br />
REGERINGSKANSLIETS ÅRSBOK <strong>2002</strong> KAPITEL TVÅ. NÅGRA SÄRSKILDA FRÅGOR • 17