à rsboken för 2002 som pdf - neij.se
à rsboken för 2002 som pdf - neij.se
à rsboken för 2002 som pdf - neij.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Intervju med Lena Hallengren<br />
SSU förlorade sin förbunds<strong>se</strong>kreterare men regeringen<br />
fick en ny förskole- och ungdomsminister samt minister<br />
för vuxnas lärande. Lena Hallengren från Kalmar,<br />
född 1973, står för en del av föryngringen i Sveriges<br />
nya regering. Hon hoppas kunna fortsätta att ha en<br />
radikal syn på politiken och en öppen och ärlig relation<br />
till massmedierna.<br />
Lena Hallengren är ett av åtta nya statsråd <strong>som</strong> tillträdde<br />
när statsminister Göran Persson pre<strong>se</strong>nterade en ny<br />
regering i oktober <strong>2002</strong>. Hennes ansvar<strong>som</strong>råden på<br />
Utbildningsdepartementet är förskoleverksamhet, folkbildning,<br />
vuxenutbildning och ungdomspolitik. Departementet<br />
tar därmed över det övergripande ansvaret för<br />
ungdomspolitiken från Justitiedepartementet.<br />
Största utmaningen med jobbet <strong>som</strong> statsråd <strong>se</strong>r<br />
Lena Hallengren i att verkligen kunna <strong>se</strong> resultat på<br />
sina områden, inte minst inom förskolan.<br />
– Föregående mandatperiod genomfördes stora förändringar<br />
inom förskolan – reformer <strong>som</strong> egentligen<br />
först nu verkställs, utvärderas och visar resultat. De<br />
måste nu följas upp med kvalitetssatsningar. I valrörel<strong>se</strong>n<br />
försökte partierna nästan bjuda över varandra i<br />
hur man satsar mest på barnen men det var ingenting<br />
vi gjorde enbart för att vinna ett val utan barn är verkligen<br />
viktiga. Många gånger sätts verksamhet, kommunen,<br />
pengar och siffror före, säger hon.<br />
Men det är inte främst sakpolitiken Lena Hallengren<br />
ska reflektera över här, även om den står i fokus<br />
för varje minister, utan över hur det är att börja på ett<br />
så ansvarstyngt uppdrag <strong>som</strong> det innebär att ingå i<br />
regeringen och styra Sverige.<br />
– Jag funderade en del innan jag tackade ja men<br />
det är svårt att säga nej till en sådan möjlighet. Jag<br />
skulle annars ha gått och tänkt på vad jag hade kunnat<br />
få vara med om och hade kunnat uträtta. Visst tvekar<br />
man lite grann på att det ska fungera och på att man<br />
kan, men samtidigt får man lita på att andra gör den<br />
bedömningen, i det här fallet Göran Persson. Och om<br />
man tycker att politik är viktigt, spelar roll för människor<br />
och att man kan förändra samhället med politik så<br />
är det klart att det är en fantastisk möjlighet.<br />
Som tidigare förbunds<strong>se</strong>kreterare i Socialdemokratiska<br />
Ungdomsförbundet (SSU) och med erfarenheter<br />
från kommunalpolitiska uppdrag har Lena<br />
Hallengren i hög grad sysslat med politik. Många av de<br />
kontakter hon haft med människor tidigare är sådana<br />
<strong>som</strong> hon har nytta och behov av även nu.<br />
– Visst möter man mycket nytt folk i arbetet på<br />
departementen men partiorganisationen finns ju kvar, <strong>se</strong>r<br />
likadan ut och består av samma människor, säger hon.<br />
Samtidigt innebär arbetet <strong>som</strong> statsråd en stor<br />
omställning av perspektiv. I SSU sysslade Lena<br />
Hallengren med ett brett allmänpolitiskt arbete utifrån<br />
SSU:s organisation. Som minister med ansvar för<br />
särskilda frågor måste hon fördjupa sig inom vissa<br />
områden på bekostnad av bredden.<br />
– Fast jag tror att människor generellt har en uppfattning<br />
om att man <strong>som</strong> statsråd ska kunna alla regeringens<br />
frågor och kunna stå till svars för dem. Det kan<br />
jag möta ute bland folk <strong>som</strong> kommer fram och undrar<br />
varför regeringen fattat det eller det beslutet. Men det<br />
är ett uppdelat ansvar även om besluten fattas gemensamt.<br />
Vissa saker kan man påverka mycket men andra<br />
inte alls. Det handlar ju också om vilka krav man stäl-<br />
REGERINGSKANSLIETS ÅRSBOK <strong>2002</strong> KAPITEL FYRA. VALET <strong>2002</strong> • 78