à rsboken för 2002 som pdf - neij.se
à rsboken för 2002 som pdf - neij.se
à rsboken för 2002 som pdf - neij.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
övervakning och bekämpning av zoono<strong>se</strong>r behandlades<br />
under året inom EU. Vad gäller salmonella <strong>se</strong>r Sverige<br />
stora möjligheter till förbättrad folkhälsa i EU om övriga<br />
medlemsländer på sikt kan nå den salmonellastatus<br />
<strong>som</strong> Sverige har. I och med ett svenskt program mot<br />
smittan <strong>som</strong> påbörjades för ca 50 år <strong>se</strong>dan är svenska<br />
livsmedel i dag salmonellafria. Sverige är också det<br />
enda land i Europa <strong>som</strong> inte har haft något BSE-fall.<br />
Sverige testade under året 37 497 nötkreatur. Andra<br />
aktuella frågor inom EU rör foder, djurskydd, djurhälsa,<br />
folkhälsa, hantering av djur och animaliskt avfall.<br />
En vä<strong>se</strong>ntlig del av livsmedelssäkerhet gäller livsmedelshygien.<br />
För detta ska det finnas ett samlat<br />
angreppssätt inom EU men regelverket är splittrat på<br />
ett tjugotal rättsakter <strong>som</strong> antagits vid olika tidpunkter.<br />
Det pågår därför ett arbete inom EU för att<br />
samordna, uppdatera och förenkla det nu gällande<br />
regelverket om gemensamma hygienregler. Under <strong>2002</strong><br />
togs beslut om tre av de fem delarna i detta paket.<br />
Bättre märkning av mat<br />
Genmodifierade organismer (GMO) ska märkas så att<br />
konsumenten kan välja medvetet. Det är innebörden i<br />
två förslag om revidering av EU:s regler för GMO <strong>som</strong><br />
EU-länderna beslutade om under <strong>2002</strong>. Märkning av<br />
produkter ska ske trots att det inte alltid går att analy<strong>se</strong>ra<br />
att en ingrediens kommer från en GMO. En dokumentation<br />
ska dessutom följa med den modifierade<br />
organismen genom hela produktionskedjan.<br />
Allergiker kan känna sig tryggare i och med nya<br />
EU-regler för märkning av ingredien<strong>se</strong>r i livsmedel. EUländerna<br />
enades i november om ett förslag till ändring<br />
av nuvarande märkningsregler. Nytt är att samtliga<br />
ingredien<strong>se</strong>r i sammansatta livsmedel måste anges.<br />
Tidigare behövde bara ingredien<strong>se</strong>r <strong>som</strong> utgjorde mer<br />
än 25 procent av livsmedlet anges. I förslaget finns<br />
också en lista med ingredien<strong>se</strong>r <strong>som</strong> alltid ska deklareras<br />
under sitt specifika namn. Listan innehåller några<br />
av de livsmedel <strong>som</strong> orsakar flest allergier, <strong>som</strong> nötter,<br />
gluten, mjölk, ägg och kräftdjur. Även när dessa ingår i<br />
alkoholhaltiga drycker måste de märkas, vilket inte<br />
behövts tidigare efter<strong>som</strong> sådana drycker varit helt<br />
undantagna kravet på ingrediensförteckning.<br />
Mindre dioxin och antibiotika i djurfoder<br />
I många EU-länder tillsätts antibiotika i djurfoder för<br />
att öka djurens tillväxt, men olämplig och onödig<br />
användning kan utgöra en risk för människors och<br />
djurs hälsa. I Sverige råder förbud mot antibiotika <strong>som</strong><br />
tillväxtbefrämjare i djurfoder <strong>se</strong>dan 1986 och Sverige<br />
arbetar för förbud även inom EU. I början av <strong>2002</strong><br />
föreslog kommissionen att regler motsvarande Sveriges<br />
ska gälla i hela unionen från 2006. Sveriges intervention<br />
i mål vid EG-domstolen, från år 1999, <strong>som</strong> gällde<br />
undantag från EU:s regler angående antibiotikatillsat<strong>se</strong>r<br />
i djurfoder utföll under <strong>2002</strong> till Sveriges fördel.<br />
För att bidra till sänkt dioxinnivå i livsmedel trädde<br />
dessutom ett nytt direktiv om gränsvärden för<br />
dioxin i foder i kraft den 1 juli <strong>2002</strong>.<br />
God djurhållning<br />
Ett steg på vägen mot alternativa metoder till djurförsök<br />
är den strategiplan <strong>som</strong> Centrala försöks-<br />
REGERINGSKANSLIETS ÅRSBOK <strong>2002</strong> KAPITEL TRE. DEPARTEMENTENS VERKSAMHET • 49
Change language