Lagrådsremiss: Nämndemannauppdraget - stärkt ... - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

i Stockholm och Överklagandenämnden för nämndemannauppdrag synpunkter på vem som bör göra kontrollen i belastningsregistret. Hovrätten för Västra Sverige och Uddevalla tingsrätt ifrågasätter lämpligheten i att en kontroll i belastningsregistret görs av domstolen efter att nämndemännen har valts. Förvaltningsrätten i Stockholm framhåller att det är viktigt att registerutdrag begärs i ett så sent skede som möjligt. Hovrätten för Västra Sverige anser att domstolen inte bör ha möjlighet att överpröva fullmäktiges bedömning av en person som trots tidigare brottslighet bedömts lämplig. Det påpekas av Svea hovrätt att det krävs författningsstöd för att domstolarna ska ha rätt att hantera uppgifter ur belastningsregistret för ändamålet att kontrollera om nämndemännen dömts för brott. Skälen för regeringens förslag och bedömning Ska nämndemän kontrolleras i belastningsregistret? Allmänhetens förtroende och legitimiteten för lekmannamedverkan i den dömande verksamheten är beroende av att de personer som utses till nämndemän är lämpliga för uppdraget. Kriterierna som ligger till grund för lämplighetsprövningen är bl.a. omdömesförmåga, självständighet och laglydnad. Om en person inte i alla avseenden uppfyller kraven på lämplighet får han eller hon, enligt regeringens förslag, inte väljas till nämndeman. Ansvaret för denna prövning ligger hos de väljande organen. Även om det är de väljande organen som har det formella ansvaret för lämplighetsprövningen utförs den i praktiken av de partier som har att nominera kandidater till nämndemannavalet. Ofta är det personkännedom som ligger till grund för prövningen, ibland i kombination med referenstagning eller intervjuer. Trots avsaknad av möjlighet att begära utdrag ur belastningsregistret på de personer som avses komma i fråga för uppdrag som nämndeman är det ovanligt att det i domstolarna tjänstgör nämndemän som dömts för brott. Över tid har det dock i några fall upptäckts brottslighet hos nämndemän vilket medfört att den enskilde nämndemannens lämplighet har satts i fråga. En sådan händelse kan allvarligt skada allmänhetens förtroende för den dömande verksamheten. En granskning av ett utdrag ur belastningsregistret kan därför vara ett komplement till den lämplighetsprövning som görs i dag för att säkerställa att det i landets domstolar inte tjänstgör nämndemän som dömts för brott. Denna ordning gäller i dag för den som Domstolsverket avser att anställa som tings- eller förvaltningsrättsnotarie och den som Domarnämnden i ett ärende om anställning som ordinarie domare eller hyresråd avser att föra upp på förslag. Regeringen anser, liksom remissinstanserna, att lämplighetsprövningen av nämndemän därför ska kompletteras med en kontroll av utdrag ur belastningsregistret. Regeringen återkommer i förordning med en bestämmelse som ger denna möjlighet. Detta bör ske trots att utredningens förslag i övrigt i fråga om ett nytt ansöknings- och rekryteringsförfarande inte genomförs nu utan bereds vidare i Regeringskansliet. 16
Vem ska begära utdrag ur belastningsregistret? Eftersom det är de väljande organen som har det formella ansvaret för lämplighetsprövningen kan det synas naturligt att lägga uppgiften att göra en kontroll i belastningsregistret på dem. Fullmäktige har emellertid i praktiken ingen eller liten möjlighet att göra en egen lämplighetsprövning utan denna görs som framgått ovan av partierna. Att ge behörighet att begära utdrag ur belastningsregistret till alla partier som är representerade i landets kommun- och landstingsfullmäktige är inte lämpligt. En lagstadgad skyldighet för den som blir nominerad av ett parti att ge in ett utdrag ur belastningsregistret till partiet eller fullmäktige bedöms inte heller vara en lämplig ordning. Det krävs också särskild kompetens för att bedöma de uppgifter som finns i belastningsregistret och, i förekommande fall, inhämtade domar. Regeringen anser att det inom det nuvarande systemet för rekrytering och nominering av nämndemän saknas förutsättningar för att ta om hand och bedöma de uppgifter som en registerkontroll kan medföra. Sådan kompetens finns dock hos domstolarna och uppgiften att begära utdrag ur belastningsregistret bör därför i stället läggas på dem. Som framhålls av utredningen har domstolarna rutiner för att hantera känsliga uppgifter av detta slag. Domstolarna är också väl skickade att bedöma de uppgifter som ett utdrag kan innehålla i fråga om brottslighet. Det bör alltså vara en uppgift för domstolarna att begära utdrag ur belastningsregistret på nämndemän. En sådan begäran bör hanteras som ett administrativt ärende hos domstolen. När ska ett utdrag ur belastningsregistret begäras? Utredningen föreslår att domstolarna ska göra en registerkontroll efter att nämndemännen har utsetts. Bland andra Hovrätten för Västra Sverige och Uddevalla tingsrätt har ifrågasatt lämpligheten av att denna kontroll görs av domstolen efter att nämndemännen har utsetts. Belastningsregisterutdrag på notarier och ordinarie domare begärs innan dessa anställs respektive utnämns. Som framgått ovan ser regeringen dock svårigheter med en tidigare utförd registerkontroll när det gäller nämndemän. Med en kontroll som ligger efter att nämndemännen har utsetts blir följden, om det framkommer att nämndemannen är dömd för brott, att domstolen får pröva om ett entledigande ska ske. Domstolen bör vid den prövningen kunna beakta samtliga föreliggande omständigheter som framkommit vid kontrollen av laglydnad oavsett om dessa varit kända vid valet av nämndemannen. Farhågan att det skulle bli vanligt förekommande att redan utsedda nämndemän entledigas på grund av brott ska inte överdrivas. Erfarenheten från Finland, som har ett motsvarande system, visar att antalet fall av entledigande är relativt få. Enligt utredningen kan en förklaring till detta vara att nämndemannakandidaterna är upplysta om att en registerkontroll kommer att göras. Det saknas anledning att tro att inte samma effekt kan uppnås i Sverige. Det är därför viktigt att varje nämndeman inför valet är informerad om att ett belastningsregisterutdrag kommer att begäras in. En registerkontroll av domstolen bör således göras efter att nämndemännen valts av fullmäktige men före påbörjad tjänstgöring, t.ex. i anslutning till att domstolarna får uppgift om vilka nämndemän som ska 17
Page 1 and 2: Lagrådsremiss Nämndemannauppdrage
Page 3 and 4: 1 Beslut Regeringen har beslutat at
Page 5 and 6: ta emot nytt uppdrag förrän efter
Page 7 and 8: Valbar till nämndeman i en kammarr
Page 9 and 10: 2.3 Förslag till lag om ändring i
Page 11 and 12: 3 Ärendet och dess beredning Reger
Page 13 and 14: utredningens förslag om en fri kvo
Page 15: för presumtiva nämndemän i förh
Page 19 and 20: proposition till riksdagen med för
Page 21 and 22: Ansvaret för att nämndemän ges i
Page 23 and 24: på enskilda domstolar. Regeringen
Page 25 and 26: 5.7 Entledigande på grund av oläm
Page 27 and 28: sent till sin tjänstgöring. Enlig
Page 29 and 30: Som framgår av avsnitt 4 anser reg
Page 31 and 32: kommunen eller den del av kommunen
Page 33 and 34: 4. Val av nämndemän ska genomför
Page 35 and 36: 21 § En nämndeman utses för fyra
Page 37 and 38: hyreshus-, industri-, elproduktions
Page 39 and 40: Ändamålsenlig nämndemannamedverk
Page 41 and 42: Lämpliga nämndemän Bilaga 1 Allm
Page 43 and 44: Utredningen föreslår ingen ändri
Page 45 and 46: Författningsförslagen i betänkan
Page 47 and 48: 2 Förslag till lag om ändring i l
Page 49 and 50: nämndemannens uppdrag. Fullmäktig
Page 51 and 52: 4 Förslag till förordning om änd
Page 53 and 54: Lagförslagen i betänkandet Bostad
Page 55: Förteckning över remissinstansern

Lagrådsremiss: Nämndemannauppdraget - stärkt ... - Regeringen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?