Lagrådsremiss: Nämndemannauppdraget - stärkt ... - Regeringen

på enskilda domstolar. Regeringen gör därför bedömningen att liksom
vid tidigare nämndemannaval bör Domstolsverket ges detta ansvar.
Regeringen planerar att återkomma med ett uppdrag till Domstolsverket i
detta avseende.
Förutom koncentrerade informationsinsatser inför nämndemannaval
anser regeringen, i likhet med Domstolsverket, att arbetet med att
rekrytera lämpliga och engagerade nämndemän bör ske kontinuerligt
över tid. I detta arbete bör, förutom Domstolsverket och domstolarna,
även de nominerande och väljande organen vara delaktiga.
5.6 Tjänstgöringsfrekvens
Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon reglering av hur
många dagar en nämndeman bör tjänstgöra.
Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens
bedömning. Utredningen föreslår att det ska införas bestämmelser i
förordning om att tingsrätten och förvaltningsrätten bör eftersträva att
varje nämndeman tjänstgör åtta dagar och inte, annat än om särskilda
skäl föreligger, fler än tjugofem dagar under ett kalenderår (se SOU
2013:49 avsnitt 8.5.3).
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna som uttalar sig i
frågan tillstyrker förslaget. Till dessa hör bland andra Karlskoga
kommun, Västernorrlands läns landsting, LO och Nämndemännens
riksförbund. Domstolsverket tillstyrker förslaget men pekar på att det
medför ett stort behov av ett administrativt systemstöd för
schemaläggning av tjänstgöring för nämndemän. Flera domstolar, bland
andra Södertälje tingsrätt, Jönköpings tingsrätt och Förvaltningsrätten i
Malmö, avstyrker förslaget och framhåller att det medför svårigheter och
administrativt merarbete för domstolarna. Även Statskontoret avstyrker
förslaget på denna grund. Några remissinstanser, bland andra Malmö
tingsrätt och Nämndemännens riksförbund, anser att den övre
tidsgränsen i många fall kan bli svår att efterleva med hänsyn till den
stora andelen mål med lång förhandlingstid. Hovrätten för Västra
Sverige, Linköpings tingsrätt och Kammarrätten i Stockholm avstyrker
detaljerade bestämmelser om tjänstgöringens omfattning, men ser
positivt på en målsättning när det gäller tjänstgöringsfrekvens. Kammarrätten
anser dock, i likhet med Förvaltningsrätten i Malmö, att det bör
undvikas att i författning ta in bestämmelser som har karaktären av
målsättningar. Malmö tingsrätt framför synpunkter på förslagets närmare
utformning.
Skälen för regeringens bedömning: Tingsrätt, hovrätt, förvaltningsrätt
och kammarrätt fördelar tjänstgöringen mellan de nämndemän som
finns vid respektive domstol efter samråd med nämndemännen (1 kap.
4 § andra stycket och 2 kap. 4 b § andra stycket RB samt 17 § fjärde
stycket respektive 13 § LAFD). Vid val av nämndemän ska eftersträvas
att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till
ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke (4 kap. 7 § RB respektive 19 §
LAFD). Principerna om en allsidig sammansättning är avsedda att vara
23