08.11.2014 Views

Lagrådsremiss: Nämndemannauppdraget - stärkt ... - Regeringen

Lagrådsremiss: Nämndemannauppdraget - stärkt ... - Regeringen

Lagrådsremiss: Nämndemannauppdraget - stärkt ... - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

tjänstgöra kommande period. För att uppfylla sitt syfte ska kontrollen<br />

omfatta både nyvalda och omvalda nämndemän. <strong>Regeringen</strong> avser att<br />

reglera dessa frågor i förordning.<br />

<strong>Regeringen</strong> anser sammanfattningsvis att domstolarna i fråga om<br />

laglydnad ska kontrollera lämpligheten hos den som har utsetts till<br />

nämndeman och att detta, i likhet med vad som anförs av Svea hovrätt,<br />

bör lagregleras. <strong>Regeringen</strong> anser också att kontrollen ska ske genom ett<br />

utdrag ur belastningsregistret. Framkommer det vid kontrollen att en<br />

nämndeman är dömd för brott blir det domstolens uppgift att pröva om<br />

det föranleder ett entledigande.<br />

5.3 Konkursfrihet som behörighetskrav<br />

<strong>Regeringen</strong>s förslag: Konkursfrihet ska införas som ett behörighetskrav<br />

för nämndemän i stället för att beaktas vid lämplighetsprövningen.<br />

18<br />

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens (se SOU<br />

2013:49 avsnitt 5.6.2).<br />

Remissinstanserna: Alla remissinstanser tillstyrker eller har ingen<br />

invändning mot utredningens förslag. Göteborgs tingsrätt, Förvaltningsrätten<br />

i Stockholm och Domstolsverket framhåller att<br />

bestämmelserna om nämndemäns behörighet vid ändrad folkbokföring<br />

bör ses över.<br />

Skälen för regeringens förslag: För att kunna komma i fråga för<br />

anställning som lagfaren domare och för uppdrag som nämndeman ska<br />

ett antal behörighetskrav vara uppfyllda. För både lagfarna domare och<br />

nämndemän uppställs bl.a. krav på svenskt medborgarskap och frihet<br />

från förvaltarskap. När det gäller konkursfrihet skiljer sig dock kraven<br />

för lagfarna domare och nämndemän åt. För lagfarna domare är<br />

konkursfrihet ett behörighetskrav enligt 4 kap. 1 § andra stycket<br />

rättegångsbalken (RB). Detta gäller för såväl ordinarie som icke ordinarie<br />

domare. En person som är i konkurstillstånd får således inte utses till<br />

eller tjänstgöra som domare. Motsvarande gäller även för till exempel<br />

ledamöter och föredragande i allmän förvaltningsdomstol, jfr 28 § lagen<br />

(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar (LAFD).<br />

En nämndemans eventuella konkurstillstånd ska däremot i stället<br />

beaktas inom ramen för den lämplighetsprövning som görs inför val av<br />

nämndemän. En person som befinner sig i konkurstillstånd bör inte väljas<br />

som nämndeman och ett sådant tillstånd får också anses rymmas under<br />

sådana förhållanden som visar att en person är uppenbart olämplig för<br />

uppdrag som nämndeman (prop. 2005/06:180 s. 40). Det är dock inte<br />

fråga om något absolut krav för behörighet.<br />

Fram till 1969 var konkursfrihet ett behörighetskrav för nämndemän.<br />

Kravet togs bort i samband med att motsvarande krav togs bort som<br />

villkor för behörighet till riksdagsmannauppdrag och kommunala<br />

förtroendeuppdrag. Motiveringen var att bestämmelsen om konkursfrihet<br />

som valbarhetskrav för nämndemän ansågs ha visst samband med<br />

reglerna om valbarhet till förtroendeuppdrag, se Kungl. Maj:ts

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!