HISTORIA VÃ R - Socialdemokraterna

Socialdemokratins genombrott
Det oroliga 1920-talet övergick i ett ännu oroligare
1930-tal främst i Europa men även i Sverige och övriga
Norden. Kommunistpartierna agerade på direkt
order från det stalinistiska Sovjetunionen och försökte
få kontroll över fackföreningarna vilket ledde till
bittra strider med socialdemokratiska fackföreningsföreträdare.
Fascism, nazism och olika andra auktoritära
växte i inflytande och kullkastade demokratin i
land efter land. I Sverige framträdde olika nazistiska
rörelser med udden riktad inte bara mot kommunisterna
utan även mot socialdemokratin och fackföreningsrörelsen.
Börskraschen på Wall Street i USA 1929 ledde till en
djup ekonomisk lågkonjunktur i hela västvärlden, depression,
med massarbetslöshet och kris också inom
jordbruket. De extrema politiska rörelserna trodde
sig nu kunna vinna den politiska makten genom
människors förtvivlan, som de ryska kommunisterna
1917 och de tyska nazisterna 1932.
Här vilar
En svensk arbetare
Stupad
I fredstid.
Vapenlös,
Värnlös.
Arkebuserad
Av okända kulor.
Brottet var hunger.
Glöm honom aldrig.
Erik Blomberg, dikt införd i Social-Demokraten
efter händelserna i Ådalen i maj 1931.
Fördjupning: Se filmen ”Ådalen 31” ( i regi av Bo Widerberg) och diskutera filmens innehåll.
Även Sverige drabbades hårt av depressionen, exporten
minskade kraftigt och regeringen var fast i idén
om att krisen skulle bekämpas genom nedskärningar
och sänkta löner. En storkonkurs för den globala
tändstickskoncernen Kreuger skakade landet 1932.
Statsministern Ekman hade tagit emot pengar av
Kreuger och fick avgå.
Diskussionsfrågor
!
?
På arbetsmarknaden där oron och strejkerna tilltagit
liksom strejkbryteriet inträffade en katastrof 1931.
Vid en strejk i Ådalen kallade arbetsgivarna som vanligt
in strejkbrytare. En demonstration anordnades
och arbetarna tågade genom Lunde. Då sköt utkommenderad
militär mot arbetarna, varvid fem personer
dödades. Arbetarrörelsen visade sin avsky mot det inträffade
och manade samtidigt till lugn i landet.
Depressionen, Kreugerkraschen och tragedin i Ådalen-31
skapade ett samhällsklimat som tillsammans
med de borgerliga partiernas oförmåga att hitta lösningar
på problemen banade väg för socialdemokratins
kommande framgångar.
• Diskutera kring socialdemokratins ställningstaganden under framväxten av demokratin. Borde
man ha varit mer pådrivande och militanta? Skulle utvecklingen kunnat gå fortare? Varför
behövdes kompromisser och flerstegslösningar? Agerade partiet taktiskt rätt då man prioriterade
allmän och lika rösträtt för män och lät rösträtten för kvinnor släpa efter eller uttryckte
det en patriarkal hållning i partiet dvs. kvinnors rösträtt var mindre viktig än de manliga
industriarbetarnas?
• Hur ska vi ställa oss idag till andra, auktoritära stater? Både vi själva och dessa vill inte sällan
handla med varor och tjänster, att vi investerar hos dem eller dem hos oss samt ha allehanda
utbyten. Ska vi ta hänsyn till ”gradskillnader i helvetet” då vi diskuterar dessa stater, när och
vilka demokratikrav eller krav på mänskliga rättigheter ska ställas?
• Motståndarna till allmän och lika rösträtt ansåg att den som hade egendom skulle ta större
ansvar för en stabil samhällsutveckling än den som inte hade något att förlora för egen del,
och att det därför var rimligt att rika hade fler röster och därmed mer inflytande än fattiga.
Finns det spår av det synsättet kvar även i dag?
• Arbetstidsförkortningen till åtta timmar om dagen, och sedan 40-timmarsveckan skedde
stegvis under 1900-talet. I flera andra länder har man fortsatt att förkorta arbetstiden. Sex
timmars arbetsdag har ett mål sedan decennier, men mycket lite har hänt. Borde Socialdemokraterna
driva arbetstidsförkortning hårdare? Eller är priset för kortare arbetstid för högt?
• Arbetarrörelsen var djupt kritisk till den lagstiftning om kollektivavtal och arbetsdomstol som
infördes under sent 20-tal, då den inskränkte strejkrätten kraftigt. Idag är strejker under pågående
kollektivavtalsperiod – så kallade vilda strejker – förbjudna och den fackliga organisation
som uppmanar till en sådan döms till stora böter i Arbetsdomstolen. Varför valde
socialdemokratin att så småningom ställa sig bakom och stödja den nya ordningen? Vad
tycker du om ”vilda strejker”?
Tidningen Social-Demokratens förstasida 15 maj 1931.
Arbetslösa i kö hos Arbetslöshetskommissionen 1933. Foto: Meyerhöffer
32
33