à rsrapport för 2007 - Forskning - Lunds universitet

vanligaste arterna brukar mellanårsförändringarna vara mycket lika. För flera av de allra vanligaste
arterna var skillnaden dock numeriskt liten mellan programmen, men förändringen låg på var sin
sida om ±0. Bland de 91 arter som noterats i mer än 100 exemplar på punktrutterna var det nio arter
som ökade med mer än 30 % i båda sommarprogrammen (i vanlighetsordning): stare, kungsfågel,
ob. korsnäbb, större hackspett, gärdsmyg, backsvala, tamduva, entita och trädkrypare. Inga arter
minskade med mer än 30 % i båda delprogrammen.
Fågelindikatorer
Nedan presenteras flera olika typer av indikatorer och ”många kurvor blir det”. Vi är medvetna om
att detta riskerar skapa viss förvirring. Det finns dock flera anledningar till denna mångfald.
Viktigast är att indikatorerna plockats fram med olika bakomliggande syften, såsom geografisk
region och fåglars habitatval. Därmed kommer både arturval och tidsperioder att bli olika.
Dessutom finns det numera data från både punktrutter och standardrutter och dessa överensstämmer
i varierande grad och kan inte bara slås ihop.
Först presenteras de indikatorer som figurerat i tidigare rapporter. De baseras helt på
punktruttsdata och med ett europeiskt arturval. Därefter visas de nya indikatorer som plockats fram
för de svenska miljömålen, med för Sverige bättre anpassat arturval och dessutom baserade på
standardruttsdata. Därtill görs en del jämförelser mellan de olika indikatorerna. När man hänvisar
till olika indikatorer är det alltså mycket viktigt att vara medveten om vilka data som ingår och
därmed vilka indikatorer som är mest relevanta.
De europeiska indikatorerna
Här presenteras indikatorer för svenska fåglar grupperade som:
Svenska fågelindikatorer
Vanliga jordbruksfåglar, Vanliga skogsfåglar respektive Övriga
2.0
1.8
vanliga fåglar, enligt det europeiska arturvalet. Figuren till höger
1.6
1.4
sammanfattar dessa indikatorer. På nästa sida visas varje
Övriga
1.2
indikator för sig (Figur 2). Nytt för i år är att vi beräknat och lagt
1.0
0.8
in indikatorer även för standardruttsdata. Det är viktigt att tänka
0.6
på att indikatorerna innefattar våra vanligaste fåglar. Många av
0.4 Skog
Jordbruk
0.2
de mest kräsna arterna, till exempel de som kräver äldre och mer
0.0
1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006
orörd skog (lappmes, lavskrika, vissa hackspettar och ugglor), är
relativt ovanliga och kommer därför inte med i beräkningarna. De
representeras därför inte nödvändigtvis av dessa indikatorer.
Långsiktigt har det generellt gått sämst för jordbruksfåglarna, något mindre dåligt för
skogsfåglarna och jämförelsevis bäst för övriga arter. Det är noterbart att trenderna det senaste
decenniet är betydligt mer positiva enligt standardruttsdata. Orsakerna till trendskillnaderna mellan
punkt- och standardrutter, som fortfarande är delvis oförklarade, diskuterades i fjolårets rapport. En
bidragande orsak är i alla fall att det gått generellt bättre för fåglarna i norra Sverige, vilket lyfter
standardruttstrenderna något jämfört med punktrutterna. Grupperna sinsemellan är det dock
fortfarande jordbruksfåglarna som det går sämst för. Att 2007 var ett gott år generellt för fåglarna
visas av att fem av de sex kurvorna vände uppåt och den sjätte var i stort sett oförändrad.
Trim index
10