à rsrapport för 2007 - Forskning - Lunds universitet

INLEDNING
Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågelpopulationernas häckande bestånd så att
eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepade
inventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2006/2007 och
sommaren 2007. Det är nu den 32:a vintersäsongen och den 33:e sommarsäsongen som redovisas
sedan punkttaxeringarna startade 1975. Populationstrender för ett stort antal svenska fågelarter
presenteras. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt. Projektets stora värde ligger istället i
de långsiktiga trenderna, som visar populationsutvecklingen för svenska fåglar de senaste drygt
trettio åren.
Jämfört med tidigare år är två nya personer medförfattare till denna årsrapport, nämligen
Martin Green och Richard Ottvall. De båda har sedan ett par år tillbaka deltagit i flera aktiviteter där
data från Svensk Fågeltaxering varit i fokus. Det har gällt utformning av de nationella miljömålsindikatorerna,
utvärdering av standardruttsdata i förhållande till habitatdata från NILS (ett nationellt
landskapsövervakningsprogram), en stor utredning om trender hos samtliga Sveriges fågelarter
nämnd nedan, samt den pågående storsatsningen på standardruttsinventeringar i Norrland (se
hemsidan). Vi gläds åt att på detta sätt kunna stärka arbetet med övervakningen av Sveriges fåglar.
Under året har vi inom Svensk Fågeltaxering, på uppdrag av Naturvårdsverket och
tillsammans med en expertgrupp från olika universitet och organisationer, analyserat och beskrivit
trender för samtliga svenska häckfågelarter. En stor del av materialet utgörs av Svensk
fågeltaxerings siffror. Den generella bilden som framkommer är att det är fler arter som har minskat
än ökat de senaste 30 åren, men också att för många av de långsiktigt minskande arterna har
kurvorna det senaste decenniet planat ut och för en del även svängt uppåt. Denna bild är också
tydlig i de trender som presenteras i föreliggande rapport.
Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarna
fungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår. Vi har
beräknat motsvarande indikatorer för Sverige. Under 2007 ökade jordbruksfågelindikatorn och
indikatorn för övriga vanliga fåglar, medan skogsfågelindikatorn låg kvar på samma nivå.
Motsvarande kurvor baserat på standardrutterna visar en mer positiv bild.
Våren 2007 lades data från standardrutterna ut på Miljömålsportalen (www.miljomal.nu) där de
fungerar som indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs. De är tillsammans med data för
flodpärlsmusslan några av de få biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige.
I denna rapport presenteras indikatorer för jordbruks-, skogs- och fjällfåglar.
Ytterligare länsstyrelser har anammat standardrutterna, inte minst då på grund av möjligheten
att stärka de regionala miljömålsindikatorerna (beskrivet ovan). Under 2007 var 15 län anslutna,
nämligen AC, BD, C, D, E, F, G, H, S, T, U, W, X, Y och Z län.
Under 2007 färdigställdes två vetenskapliga uppsatser baserat på data från Svensk
Fågeltaxering. En om gransångarens utbredning och populationsutveckling (Ornis Svecica 3-4,
2007) och en om ortolansparvens habitatval enligt standardrutterna (kommer i Ornis Svecica 1,
2008).
Denna rapport går ut till de runt 500 inventerare som deltagit i Svensk Fågeltaxering, samt till
åtskilliga andra intressenter. Genom att på detta sätt belysa tillståndet för de svenska fåglarna
hoppas vi både sporra till fortsatt inventerande samt stimulera till nödvändiga naturvårdsåtgärder för
de arter och artgrupper som det går dåligt för.
3