Ãrsrapport fÃ¶r 2007 - Forskning - Lunds universitet

More documents

Recommendations

Info

skillnaden mellan dem. Trots att det inventerats mer än hundra fler fasta än fria rutter, registreras betydligt fler forsärlor på de punktrutterna som främst ligger i södra Sverige och är utvalda av inventerarna själva. Gulärla. Även om en långsiktig minskning verkar stå ganska klar, måste man vara försiktig vid tolkningen av kurvor som uppvisar så stora svängningar som de fria rutterna antyder. Topparna åren 1977, 1983, 1987, 1996 och 1998 förklaras av enstaka rutter där stora flockar setts, vilket illustrerar den generella svårigheten att beräkna trender för arter som häckar i koloni eller där förbiflyttande eller översomrande flockar registreras (jämför med trana). Grönfink. Liksom blåmesen har grönfinken expanderat kraftigt i norra Sverige, vilket säkert bidrar till att den sentida ökningen syns tydligast i standardrutterna. I Finland fortsätter arten oförtrutet att öka! Steglits (STD+). En av de arter som ökar mest i Sverige. Ökningstakten är enligt både de fria och de fasta rutterna hela elva procent per år. Före 1990 var arten så fåtalig i statistiken att Gulärla, har långsiktigt minskat i södra Sverige. Yellow Wagtail, shows a long-term decline in southern Sweden. den är osäker. Men från 1990 till i dag har steglitsen blivit hela sex gånger vanligare. Grönsiska (STD+). Den vikande trenden under senare häckningssäsonger enligt punktrutterna motsägs av standardrutterna som inte uppvisar någon trend under samma tid. Inte heller långsiktigt finns någon signifikant trend för arten under häckningstid. Däremot är trenden som övervintrare, trots stora variationer, signifikant negativ. Hämpling (STD-). Långsiktigt rör det sig om en mycket kraftig nedgång. Hämplingen har troligen missgynnats av att dikesrenar och frösättande ogräsbestånd blir allt ovanligare i jordbruksbygd. Arten återhämtade sig något under första halvan av 1990-talet när stora markarealer låg i träda på ett fördelaktigt sätt. Därefter har minskningen fortsatt och kurvans form liknar sånglärkans. Gråsiska (STD+). Som övervintrare har gråsiskan visat nästan exakt samma negativa trend som grönsiskan, ca 3 % om året. Under häckningstid kom få gråsiskor med i räkningarna så länge det enbart fanns fria rutter. De två våldsamma topparna 1993 och 1996 kan möjligen tolkas som s.k. sydhäckningsår, vilka är kända hos denna art liksom hos den likaledes boreala bergfinken. Enligt standardrutterna har det däremot inte förekommit några större variationer och inte heller föreligger någon trend hos beståndet. Hämpling, missgynnad jordbruksmarksfågel. Linnet, a declining farmland bird. 22
Domherre (SP-). I några sentida studier har man försökt identifiera lämpliga indikatorarter för genuin och ursprunglig fågelfauna i boreal skog (s.k. taiga). Domherren är en av de arter som fallit ut som kandidat. Det är därför bekymmersamt att såväl sommar- som vinterindex talar för en långsiktig nedgång. Visserligen har nedgången vintertid varit blygsam (0,6 % per år) och nedgången sommartid verkar ha skett främst före 1985, men årets index för de fria rutterna var det lägsta och för de fasta rutterna det näst lägsta någonsin. I vilken utsträckning förändringar i skogsbruket spelat en roll är oklart. Ortolansparv (SP-). Har minskat dramatiskt och nu återstår färre än 20 % av sydsvenska ortolansparvar, jämfört med 1975. En analys av standardruttsdata har visat att drygt 90 % av det nuvarande nationella beståndet förekommer i Norrland (Ottvall et al. i tryck). Det är därför hoppingivande att trenden det senaste decenniet är någorlunda stabil enligt standardrutterna. I Sydsverige tycks dock minskningen ha accelererat under samma tidsperiod. De flesta nordliga ortolansparvar påträffas på kalhyggen, dock ofta i anslutning till jordbruksmark. Videsparv. Sparsamt förekommande på standardrutterna, men är ändå möjlig att övervaka. Ingen signifikant ändring har noterats sedan 1998. Underlaget för punktrutterna har varit extremt lågt och den nedgång som antyds av dessa får betecknas som synnerligen osäker trots hög signifikans. Att bara ett fåtal rutter ingår kan spela spratt. Dock har ringmärkare i Västerbotten rapporterat dramatiskt sjunkande siffror så nedgången är trots allt reell. Gråsparv. Åter igen ett år med låga värden för arten både vinter och sommar enligt punktrutterna. Något bättre ser det ut enligt standardrutterna som inte registrerat någon trend. Arten går starkt tillbaka i de flesta Västeuropeiska länder av flera orsaker, bland annat sämre tillgång till spillsäd och boplatser. Gråsparv, en art med fortsatt osäker framtid. House Sparrow, a species with an uncertain future. Pilfink. Arten har långsiktigt svaga negativa trender överlag, även om värdena är något bättre enligt alla tre räkningarna de senaste två åren. 23
Page 3 and 4: Övervakning av fåglarnas populati
Page 5 and 6: INLEDNING Inom Svensk Fågeltaxerin
Page 7 and 8: är att det detta år gjordes 166 s
Page 9 and 10: RESULTAT och DISKUSSION Utfört arb
Page 11 and 12: Fågelåret 2007 jämfört med 2006
Page 13 and 14: Vanliga jordbruksfåglar Vanliga sk
Page 15 and 16: Trim Index Ett rikt odlingslandskap
Page 17 and 18: Artgenomgång Här följer korta ko
Page 19 and 20: Trana (STD+). Få svenska fåglar h
Page 21 and 22: Spillkråka (V+). Liksom mindre hac
Page 23: Sydlig gransångare (SP+, STD+). Gr
Page 27 and 28: Tabell 1. Antal inventerade fria pu
Page 29 and 30: Tabell 4. forts. (cont.) Antal rutt
Page 31 and 32: Table 5. TRIM indices based on the
Page 33 and 34: Tabell 6. Totala antalet fåglar ob
Page 37 and 38: Table 7. TRIM indices based on the
Page 39 and 40: Tabell 7. forts. TRIM index för so
Page 43 and 44: Tabell 9. Populationsindex (TRIM) f
Page 45 and 46: Tabell 9. forts. TRIM index för st
Page 47 and 48: Appendix 1. forts. 45
Page 55 and 56: Appendix 2. Förteckning över inve
Page 57 and 58: Appendix 2. forts. Rutt Namn Eftern
Page 63 and 64: Appendix 3. Beståndsindex för vin
Page 65 and 66: Appendix 3. forts. Beståndsindex f
Page 75 and 76:
Appendix 4. forts. Beståndsindex f
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Appendix 5. Svenska och vetenskapli
show all

Ã rsrapport fÃ¶r 2007 - Forskning - Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ãrsrapport fÃ¶r 2007 - Forskning - Lunds universitet