Svensk Avfallshantering 2012 - Avfall Sverige
Svensk Avfallshantering 2012 - Avfall Sverige
Svensk Avfallshantering 2012 - Avfall Sverige
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Svensk</strong> avfallshantering <strong>2012</strong><br />
Så fungerar svensk avfallshantering<br />
<strong>Avfall</strong> ska hanteras så att största möjliga<br />
miljö- och samhällsnytta uppnås. I det arbetet<br />
ska alla delta – producenter, verksamheter,<br />
kommuner och hushåll.<br />
Kommunerna ansvarar för hushållsavfallet,<br />
producenterna ansvarar för sina respektive<br />
produktgrupper och verksamhetsutövare<br />
ansvarar själva för omhändertagandet av det<br />
avfall som inte är hushållsavfall.<br />
Hushållen har skyldighet att sortera ut och<br />
lämna sitt avfall till de olika insamlingssystem<br />
som finns. Hushållen har också skyldighet att<br />
följa reglerna för avfallshanteringen i kommunen.<br />
<strong>Avfall</strong>shierarkin<br />
Hanteringen ska, om möjligt, ske enligt avfallshierarkins<br />
prioritetsordning:<br />
• förebyggande av avfall<br />
• förberedelse för återanvändning<br />
• återanvändning<br />
• materialåtervinning<br />
• annan återvinning, till exempel energiåtervinning<br />
• bortskaffande.<br />
Avvikelser från hierarkin kan vara nödvändiga<br />
av tekniska, ekonomiska eller miljömässiga<br />
skäl.<br />
EU anger ramarna för den europeiska<br />
avfallshanteringen, riksdagen beslutar utifrån<br />
dessa ramar hur den svenska avfallshanteringen<br />
ska utformas. Riksdagens miljömål har<br />
under 2000-talet styrt <strong>Sverige</strong> mot en mer<br />
miljömässig avfallshantering och i det arbetet<br />
har landets kommuner haft en central roll. Så<br />
har exempelvis deponeringen minskat som<br />
behandlingsmetod för hushållsavfall, från att<br />
utgöra nära fem procent år 2005 till mindre än<br />
en procent 2011.<br />
I maj <strong>2012</strong> beslutade regeringen om nya<br />
etappmål, två av dessa berör avfallshanteringen:<br />
• Etappmålet om ökad resurshushållning i<br />
livsmedelskedjan innebär att insatser ska<br />
vidtas senast 2018 så att resurshushållningen<br />
i livsmedelskedjan ökar genom att<br />
minst 50 procent av matavfallet från hushåll,<br />
storkök, butiker och restauranger sorteras<br />
ut och behandlas biologiskt så att<br />
växtnäring tas tillvara, där minst 40 procent<br />
behandlas, så att även energi tas tillvara.<br />
• Etappmålet om byggnads- och rivningsavfall<br />
innebär att insatser ska vidtas senast<br />
2020 så att förberedandet för återanvändning,<br />
materialåtervinning och annat materialutnyttjande<br />
av icke-farligt byggnads- och<br />
rivningsavfall är minst 70 viktprocent.<br />
Behandlingsmetoder<br />
<strong>Avfall</strong> behandlas genom<br />
• materialåtervinning,<br />
• biologisk återvinning,<br />
• energiåtervinning,<br />
• deponering.<br />
Farligt avfall kan behandlas med någon eller<br />
flera av dessa metoder, beroende på avfallets<br />
egenskaper.<br />
Materialåtervinning av förpackningar, returpapper,<br />
metallskrot, el-avfall, batterier m.m.<br />
minskar miljöpåverkan. Det sparar också<br />
energi och råvaruresurser.<br />
Biologisk återvinning sluter kretsloppet och<br />
återför näringen till jorden. <strong>Avfall</strong>et behandlas<br />
genom rötning eller kompostering. Rötning ger<br />
biogödsel och biogas, som kan användas till<br />
fordonsbränsle. Kompost är ett långtidsver-<br />
4
Change language