Potential för biologisk fosforavskiljning vid Torekovs ... - Svenskt Vatten
Potential för biologisk fosforavskiljning vid Torekovs ... - Svenskt Vatten
Potential för biologisk fosforavskiljning vid Torekovs ... - Svenskt Vatten
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5 Material och Metod<br />
Material och Metod<br />
Utvärderingen av bio-P-potentialen på <strong>Torekovs</strong> avloppsreningsverk gjordes med hjälp av<br />
insamlad mätdata från tidigare år, egna mätningar på verket, laborationsförsök och<br />
modellering med EFOR. Beskrivning av analysmetoderna finns i Bilaga B. Metod och resultat<br />
från modelleringen redovisas i Kapitel 7.<br />
5.1 Analys av mätdata för åren 2008-2010<br />
Tidigare års mätdata från <strong>Torekovs</strong> avloppsreningsverk undersöktes i ett första steg för att<br />
utvärdera situationen på verket idag. Mätvärden från <strong>Torekovs</strong> avloppsreningsverks<br />
inkommande och utgående vatten som analyserats av Alcontrol Laboratories samlades in och<br />
sammanställdes för åren 2008 till 2010. Detta gjordes även för avloppsreningsverken<br />
Öresundsverket i Helsingborg och Nyvångsverket i Åstorp för år 2010 för jämförelse. Dessa<br />
verk valdes då Öresundsverket har en fungerande bio-P-drift och Nyvångsverket har liknande<br />
dimensionering som <strong>Torekovs</strong> avloppsreningsverk. Övriga data som analyserats är mängden<br />
tillsatt fällningskemikalie. All datahantering gjordes med hjälp av Microsoft Excel 2010.<br />
5.1.1 Utvärdering av eventuellt inläckage<br />
För att undersöka eventuellt inläckage till avloppsledningarna gjordes en jämförelse mellan<br />
inkommande koncentrationer av BOD 7 , totalfosfor och totalkväve på <strong>Torekovs</strong><br />
avloppsreningsverk, Öresundsverket och Nyvångsverket. Grafer gjordes i Excel från<br />
mätvärden som samlats in från respektive avloppsreningsverk. En beräkning gjordes också för<br />
att jämföra antalet pe kopplade till <strong>Torekovs</strong> avloppsreningsverk utifrån parametrarna; BOD 7 ,<br />
totalfosfor och flöde.<br />
5.1.2 Utvärdering av kemikalieförbrukning<br />
Då misstanke fanns om ovanligt stort inläckage till avloppsledningarna och med tanke på att<br />
tillsatsen av fällningskemikalier styrs på inflöde gjordes en beräkning av mängden tillsatt<br />
aluminium (mol Al/mol P) för att utvärdera eventuell överdosering. Alla beräkningar gjordes i<br />
Excel och går att hitta i Bilaga C. Då det inte fanns några exakta siffror på hur stor mängd<br />
fällningskemikalier som tillsats har ett antagande gjorts att den mängd fällningskemikalier<br />
som köpts in en månad har använts upp till nästa inköpstillfälle, det vill säga att det finns<br />
ungefär lika mycket kemikalier kvar <strong>vid</strong> varje inköpstillfälle.<br />
5.2 Mätningar gjorda på verket<br />
De mätningar som gjordes på plats på verket var; syrehalt, VFA-titrering, fosfat, totalfosfor,<br />
ammonium och totalkväve. Prover för SS och VSS togs med till VA-laboratoriet på<br />
Kemicentrum i Lund för analys. En beskrivning av alla analysmetoder finns i Bilaga B.<br />
5.2.1 Slamålderanalys<br />
Utifrån SS- och VSS-halterna som uppmätts och med hjälp av givna volymer och flöden på<br />
avloppsreningsverket beräknades slamåldern biosteget (aktivslambehandlingen och<br />
slambehandlingsbassängerna). Beräkningen gjordes med hjälp av Ekvation 1.<br />
bassäng bassäng<br />
SRT (Ekvation 1)<br />
SS<br />
SS<br />
utflöde<br />
Q<br />
utflöde<br />
V<br />
SS<br />
ös<br />
Q<br />
ös<br />
31
Change language