Potential för biologisk fosforavskiljning vid Torekovs ... - Svenskt Vatten
Potential för biologisk fosforavskiljning vid Torekovs ... - Svenskt Vatten
Potential för biologisk fosforavskiljning vid Torekovs ... - Svenskt Vatten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Material och Metod<br />
Proverna som filtrerats analyserades senare med Dr. Lange kyvettest för att mäta fosfatrespektive<br />
kaliumhalten. Kaliumhalten mättes då misstanke fanns att slammet från Torekov<br />
innehöll aluminiumjoner som kan fälla ut den släppta fosforn.<br />
5.4.2 Försök med inkommande vatten<br />
Försök gjordes också för att undersöka kvalitén på <strong>Torekovs</strong> inkommande vatten som<br />
kolkälla. Eftersom driften på Öresundsverket fungerar tillfredsställande och slammet där<br />
uppenbarligen fungerar bra användes slam från Öresundsverket både <strong>vid</strong> försöket med<br />
<strong>Torekovs</strong> inkommande vatten samt <strong>vid</strong> referensen med Öresundsverkets inkommande vatten.<br />
Med inkommande vatten menas här vatten som tagits från inflödet till aktivslamanläggningen.<br />
Detta innebär att vattnet från Torekov genomgått mekanisk rening och att vattnet från<br />
Öresundsverket förutom mekanisk rening även genomgått primärslamhydrolys.<br />
Vid förberedelse av proven skakades bioslam från Öresundsverket väl innan 1800 ml hälldes<br />
upp. Därefter tilläts slammet sedimentera tills slamnivån nått 900 ml. Vätskefasen på 900 ml<br />
avlägsnades varpå omrörning och luftning av resterande slammängd startades. Efter<br />
luftningen, när man i det föregående försöket tillsatte acetatlösning, tillsattes nu istället<br />
900 ml inkommande vatten som tagits från inflödet till den anaeroba bassängen på<br />
avloppsreningsverken. Därefter fortlöpte försöket på samma sätt som <strong>vid</strong> försök med acetat<br />
som beskrevs tidigare.<br />
5.4.3 Försök med hydrolysat<br />
Vid ett av hydrolysförsöken (kapitel 5.3) stoppades försöket efter 3 dagar och hydrolysat togs<br />
ut för att undersöka dess potential som kolkälla i ett P-släppsförsök. Försöket utfördes på<br />
liknande sätt som med inkommande vatten, det vill säga bioslammet från Öresundsverket fick<br />
sedimentera och 900 ml av den klara vätskefasen avlägsnades varefter 900 ml hydrolysat<br />
tillsattes efter luftning av slammet. Som referens gjordes ett försök med bioslam från<br />
Öresundsverket och acetat som kolkälla.<br />
5.5 Denitrifikationsförsök<br />
Denitrifikationsförsök går ut på att mäta hur snabbt nitrat och nitrit omvandlas till kvävgas<br />
och kan användas för att utvärdera en kolkällas eller ett avloppsvattens denitrifikationspotential<br />
och för att undersöka denitrifikationsaktiviteten hos ett slam. I denna studie gjordes<br />
tre parallella denitrifikationsförsök; ett med luftat bioslam från Öresundsverket med acetat<br />
som kolkälla, ett med luftat bioslam från Torekov med acetat som kolkälla och ett med luftat<br />
bioslam från Öresundsverket med hydrolysat från hydrolysförsök 1 som kolkälla. Det första<br />
försöket gjordes som referens till försöket med slam från Torekov och försöket med<br />
hydrolysat gjordes för att utvärdera kvalitén på hydrolysatet. Utvärderingen av hydrolysatet<br />
gjordes med slam från Öresundsverket då denitrifikationen på detta verk fungerar bra<br />
samtidigt som det var mer osäkert hur denitrifikationsaktiviteten var i bioslammet från<br />
Torekov. Metoden för försöken med acetat som kolkälla är identiska men metoden för<br />
försöket med hydrolysat som kolkälla skiljer sig något från de andra två. Uppsättningen av<br />
försöket går att se i Figur 5.5.<br />
35
Change language