sri lanka

More documents

Recommendations

Info

Globalisering, plantager och landskapsförändringar i kolonialtidens Ceylon (Sri Lanka) Mats Mogren Vi lever i en närsynt epok, men det är knappast en insikt som präglar den offentliga kulturdebatten. Sedan Berlinmuren förvandlades till souvenirer, har många tyckt sig leva i ett avskiljt nu, en ny skön värld som ingenting har gemensamt med det som funnits tidigare. Under 1990-talet började man prata om globalisering som om det vore ett nytt fenomen. Ingenting kunde vara mer närsynt. Med globalisering menar vi generellt att fenomen i olika delar av världen integreras med varandra och att det ömsesidiga beroendet mellan världsdelarna ökar. Den analytiska kontexten är den största möjliga: planeten vi bor på, eller med en ekologisk tematik kanske snarare biosfären. Många kopplar den till kolonialismen och imperialismen, och det är denna yttring av globaliseringen vi skall befatta oss med här, men fenomenet är mycket äldre än så. Begreppet globalisering innebär inte exakt samma sak som det sedan decennier utnyttjade världssystem-begreppet. De båda termerna betecknar t.o.m., som Roland Robertson påpekat (Robertsson 1992: 15), rivaliserande perspektiv. Det finns emellertid en stor mängd beröringspunkter (jfr bidrag till denna volym, Andersson 2009). Det har dykt upp ännu en neologism, glokalisering. Begreppet användes tidigast av japanska ekonomer för ca 20 år sedan för att beteckna en produkt som är avsedd för en global marknad, men anpassad efter lokala behov och önskemål. Det utvecklades sedan vidare av främst amerikanska sociologer, vilka menar en företeelse som kombinerar både globaliserande och partikulariserande tendenser, en förmåga att överbrygga skalnivåer och/eller att från främmande kulturer kunna ta upp element som man kan tillgodogöra sig utan att de står i strid med egna värderingar och normer. Inom arkeologin skulle vi kunna använda glokaliseringsbegreppet för ”varor” (i vidaste bemärkelse) och andra företeelser, som har en tydlig inspiration utifrån, förmedlad av t.ex. fjärrhandelskontakter, men som har anpassats till lokala behov, eller varor som har producerats i exportsyfte men anpassats till den mottagande marknaden. 173
Ett mycket gammalt fenomen Visserligen tycks tempot i globaliseringen vara exponentiellt accelererande i vår tid, och vi kan troligen även tala om en kvalitativ förändring i och med att alla på hela planeten potentiellt har möjlighet att stå i direkt kontakt med varandra genom Internet och andra kommunikationsmedel, men regelmässiga fjärrkontakter är ingenting nytt. Man kan utpeka århundradena strax före vår tideräknings början, fr.a. det andra, som början på den första globaliseringsperioden. Då finns arkeologiska belägg för kontakter i alla riktningarna mellan Öst- och Sydöstasien och Sydasien, och mellan Sydasien och Västasien, Östafrika och Sydeuropa. De båda amerikanska kontinenterna kunde emellertid vid denna tid ha legat på en annan planet; trots sporadiska kontakter över Stilla Havet i förkolumbiansk tid kan man inte påstå att de på något sätt utgjorde en del av en samlad värld. Det är alltså inte fel att tala om det enbart Afro-Eurasiatiska nätverket som en globalisering. Under det betydelsefulla andra århundradet före vår tideräkning dyker också en av de tidigaste ”glokaliserade produkterna” upp, den indiska s.k. ”rouletted ware”-keramiken, en drejad keramik som med all sannolikhet är tillverkad i Sydasien, även om de exakta produktionsplatserna ännu är okända, men som lika uppenbart är starkt kulturellt influerad från Medelhavsområdet. Keramiken har också påträffats så långt österut som i Vietnam och på Java och Bali och västerut i Egypten. Vi kan därför fokusera på Sydindien-Sri Lanka som den mest centrala knutpunkten i detta den första globaliseringens nätverk – kanske en perspektivförändring för eurocentriker som nog skulle tänka på Egypten eller Levanten, i första hand. Just beteckningen nätverk, som har lanserats i detta sammanhang av far och son McNeill (McNeill 2006: 24), passar mycket bättre för förståelsen av en polycentrisk – eller kanske t.o.m. acentrisk – värld än beteckningen världssystem som förutsätter hierarkier. Globaliseringen karaktäriseras av övergripande expansions- och kontraktions-faser. Den första globaliseringsfasen försvagas under 300-talet e. Kr. för att under 600-talet växla över i en andra globaliseringsperiod, en tredje under 1000–1200-talet, en fjärde i och med den europeiska expansionen fr.o.m. 1500-talet och en femte under 1800-talets frihandelsperiod. Tiden efter murens fall och Internets introduktion skulle därmed kunna ses som den sjätte. Kontraktionsperioderna har knappast inneburit att hela makroregioner fullständigt har länkats bort från de stora sammanhangen. Det är snarast så att vi bör tänka oss ett oscillerande kontinuum. Begreppet globalisering kan således ges en mer än 2000-årig historia. Globaliseringen utgår alltså inte från Västerlandet, den är i sann bemärkelse global. Vad som är nytt i och med den europeiska koloniala expansionen, i synnerhet under dess imperialistiska fas under 1800-talet, är att den politiska makten, det formella imperiet, ges globala dimensioner. Före industrialismen 174
Page 1: Globalization, plantations and land
Page 5 and 6: diakront konstituerade) materiella
Page 7 and 8: 178 Fig. 1. Karta över Sri Lanka (
Page 9 and 10: 180 bolag hann bildas. Det experime
Page 11 and 12: 182 endemisk i samma område som ka
Page 13 and 14: 184 Fig. 3. Mr Karunaratne (68 år
Page 15 and 16: 186 dessa migranter var jordlösa t
Page 17 and 18: 188 karaktäriserade av en svårgen
Page 19 and 20: is, torkad fisk, salt och andra fö
Page 21 and 22: 192 många furstehov. Denna export
Page 23 and 24: land landsbygdsbefolkningen som sku
Page 25 and 26: 196 kontrolleras mot oberoende käl
Page 27 and 28: 198 och globaliseringen hade skapat
Page 29 and 30: Referenser Andersson, H. 2009. Hist
Page 31 and 32: 202 Lawrie, A. Campbell [1896-1898]

sri lanka

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?