sri lanka

kunde ingen enskild makt utöva hegemoni; de europeiska makterna balanserade
varandra och mot sig hade de Kina och de islamiska s.k. ”krutimperierna”,
dvs. Ottomanska imperiet, Safavidiska imperiet och Moghul-imperiet.
I och med det försprång som Storbritannien fick under decennierna
kring 1800, så kunde man från Trafalgar och fram till Första Världskriget
hävda en hegemoni över haven, en väpnad Pax Britannica, som de andra
inte kunde häva. Det formella imperiet där solen aldrig gick ner var emellertid
endast en del av denna hegemoni som också tog sig uttryck i ett informellt,
ekonomiskt imperium med enorma investeringar på ojämlika villkor
i främst Latinamerika.
Globaliseringen kan betraktas som en av de ”stora berättelserna”. Den
är därtill den viktigaste av alla berättelser, om man vill förstå mänsklighetens
förändringsdynamik (och det är väl just det som är syftet med arkeologi
och historia). Nyckelorden är kommunikation, möte och samband, och för
att förstå förändringsdynamiken är det just dessa företeelser vi måste studera.
Hittills är det främst historiker av olika schatteringar som har arbetat
med dessa frågor, medan arkeologerna har hållit sig i bakgrunden.
Det finns framstående undantag, men de är tillräckligt få för att bli uppmärksammade
av just detta skäl (t.ex. Orser 1996). Dessa arkeologers temata
är ofta kulturmötesprocesser och olika yttringar av makt och motstånd,
nog så väsentliga studiefält. Att man inom ramen för arkeologin tar
sig an själva det fysiska landskapets transformationer hör emellertid till
ovanligheterna. Det har hittills varit naturvetarnas, kulturgeografernas och
humanekologernas domän; arkeologerna är fortfarande lätt räknade. Likväl
är det kanske i studiet av landskapsförändringarna som framväxten av de
globala beroendestrukturerna enklast och entydigast kan uppfattas.
Historisk-politisk ekologi
Det har blivit hög tid för de stora frågornas och de stora berättelsernas återkomst,
och det finns ingen anledning till att arkeologin inte skulle vara med
och berätta. Berättelsen om globaliseringen är kanske den största av dem alla.
Tvärvetenskapliga ansatser är helt nödvändiga för berättelsernas fullödighet,
men det finns även ett utrymme för ”trespassing” som akademiskt ideal.
Projektet Landscape transformations in the plantation districts of colonial
Ceylon är en del av det större projektet Power, Land, and Materiality:
Global Studies in Historical-Political Ecology as a Framework for Assessing
Visions of Sustainable Development, som drivs av forskare från fem olika
discipliner vid fyra olika svenska universitet. Syftet är att integrera ett sammanhängande,
tvärvetenskapligt teoretiskt och metodologiskt ramverk för
att studera långsiktiga miljöförändringar. I detta ingår en strävan att utveckla
en gemensam och väl konsoliderad teoriram. Denna benämnes tentativt
global historisk-politisk ekologi. Landskap betraktas som kumulativa (dvs.
175