FP Kustzonen Lomma - Lomma kommun

sökte sig från bytomterna ner mot Lommabuktens strand. Bytomterna var
som regel placerade i den östra delen av bymarken, tydligt indragna från
kusten. Vångens mest högavkastande åkrar med de mest arbetsintensiva
grödorna låg närmast bytomten medan de mer perifera jordarna användes
för lågintensiva och mindre krävande grödor. Den kustnära fäladsmarken,
som sträckte sig längs hela Lommabukten, utgjorde vid sidan av Romeleåsens
fäladsmarker de enda större sammanhängande betesmarkerna i sydvästra
Skåne. Den gamla landsvägen mellan Malmö och Helsingborg, nuvarande
Västkustvägen, har sitt ursprung i denna tid. Mellan Lomma och
Borgeby löpte vägen mellan inägorna och strandzonens fälad.
Under 1100-talet, efter övergången till den kristna tron, infördes en sockenorganisation.
Kustområdet tillhörde då Lomma, Flädie och Fjelie socknar.
Sockenindelningen var en kyrklig indelning. Landskapet var också
indelat i rätts- och förvaltningsområden som kallades härader. Häradsgränsen
mellan Torna och Bara härad går rakt genom nuvarande Haboljung.
Bara och Torna härader kan spåras tillbaka till 1231.
Det medeltida brukningssättet i långa och smala tegar innebar ett orationellt
brukande av jorden. Genom olika skiftesreformer i slutet av 1700-
talet och början av 1800-talet sökte man förhindra den omfattande ägosplittringen
samt rationalisera och effektivisera jordbruket. I Lomma, Fjelie
och Flädie socknar genomfördes enskiftet under 1800-talets två första
decennier. Genom enskiftet fick varje gård sin mark samlad kring en enhet
med gården i mitten, den tydliga zoneringen i landskapet försvann och
flera bebyggelseenheter i strandzonen tillkom. Enskiftet medförde en ny
vägstruktur med vägar i ägogränserna mellan de utskiftade husen. De nya
infartsvägarna planterades ofta med träd och vid boningshusen anlades en
trädgård.
13