E22, delen Norrleden

E22, delen Norrleden 

FÖRSTUDIE 

Beslutshandling 

Linköping 2007-06-28 Objektnummer 87 51 40 65

Vägverket Region Sydöst 

Jonas Danielsson, projektledare 

Box 494, 581 06 Linköping 

Besöksadress: Ågatan 31 

tfn: 013-28 90 45 

Vägverket Konsult 

Patrik Risberg, uppdragsansvarig 

Per Axelsson, handläggare 

Emely Knudsen, handläggare 

Box 412, 581 04 Linköping 

Besöksadress: Repslagaregatan 4 

tfn: 013-24 46 28

Innehållsförteckning 

Sammanfattning 4 

1 Inledning 5 

1.1 BAKGRUND 5 

1.2 MÅL 7 

1.3 PLANERINGSPROCESSEN 8 

1.4 FYRSTEGSPRINCIPEN 9 

2 Trafikförutsättningar 10 

2.1 INFRASTRUKTUR 10 

2.2 TRAFIK 12 

3 Markanvändning 15 

3.1 OMRÅDESBESKRIVNING 15 

3.2 KOMMUNALA PLANER 15 

3.3 ÖVRIGA PLANER 16 

3.4 BEBYGGELSE OCH VERKSAMHETER 17 

4 Miljöförutsättningar 19 

4.1 BOENDEMILJÖ 19 

4.2 NATUR OCH FRILUFTSLIV 20 

4.3 KULTURMILJÖ 22 

5 Byggnadstekniska förutsättningar 24 

5.1 GEOTEKNIK 24 

5.2 LEDNINGAR 24 

5.3 BERGRUM 25 

5.4 BEFINTLIGA TRAFIKPLATSER 25 

6 Problemanalys 27 

6.1 TILLGÄNGLIGT TRANSPORTSYSTEM 27 

6.2 HÖG TRANSPORTKVALITET 27 

6.3 POSITIV REGIONAL UTVECKLING 28 

6.4 SÄKER TRAFIK 28 

6.5 GOD MILJÖ 28 

6.6 JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM 28 

7 Tänkbara åtgärder 29 

7.1 NOLLALTERNATIV 29 

7.2 STEG 1 29 

7.3 STEG 2 29 

7.4 STEG 3 29 

7.5 STEG 4 29 

7.6 KOSTNADER 33 

7.7 RISKER 34 

8 Samråd 36 

9 Fortsatt arbete 38 

9.1 FÖRSTUDIESKEDET 38 

9.2 FORTSATT PLANERING 38 

9.3 ETAPPUTBYGGNAD 38 

10 Källförteckning 39 

Bilaga 1 VÄGHÅLLNINGSMYNDIGHETENS STÄLLNINGSTAGANDE 

Bilaga 2 LÄNSTYRELSENS BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN

Sammanfattning 

Idag finns ingen fungerande länk som förbinder 

E22 med E4 och riksvägarna 51 och 55 och 

som dessutom fungerar som en tillfartsväg för 

utifrån kommande trafik till transportcentrum 

på Händelö. Istället går trafiken genom staden 

förbi Östra Promenaden - Hamnbron - Ståthögaleden 

- E4 eller Söderleden - Riksvägen - E4. 

Detta skapar problem för stadens bilnät, särskilt 

gällande trafiksäkerhet, tillgänglighet, framkomlighet, 

störningar och stadsmiljö. 

trafikplats Herstadberg och trafikplats Ljura bör 

utformas med fyra körfält, två i vardera riktning 

åtskiljda av mitträcke. Norrleden bör ha samma 

standard som Söderleden. 

En ny led i den östra delen av Norrköping är 

därför tänkt att skapa en gen förbindelse med 

E4 norrifrån samt avlasta de centrala delarna av 

staden och på så sätt förbättra stadsmiljön. Tillsammans 

med Söderleden är det tänkt att Norrleden 

ska utgöra en ringled kring Norrköping. 

Målen med att skapa en ny trafikled, Norrleden, 

är att: 

• minska trafikbelastningen i Norrköpings 

centrala delar för att skapa en bättre trafikmiljö 

med ökad trafiksäkerhet och 

framkomlighet 

• skapa en ökad tillgänglighet för logistikområdena 

på Händelö 

• åstadkomma en bättre miljö med hänsyn 

till bullernivåer, luftföroreningar och 

stadsmiljö 

• tillgodose trafikförsörjningen i Norrköpings 

östra delar ur såväl nationellt, regionalt och 

lokalt perspektiv 

Norrleden planeras bli en mötesfri väg där alla 

korsningar är planskilda. Bro och tunnel/bro 

kommer att byggas vid Motala ström respektive 

Lindökanalen. Leden kommer att anslutas till 

vägnätet på Händelö i en förbindelsepunkt. 

Förslaget omfattar att Norrleden, vars sträckning 

kommer bli runt 9 km, och som byggs mellan 

4

1 Inledning 

1.1 BAKGRUND 

Sedan 1960 har Händelö varit ett tilltänkt område 

för hamn- och industriverksamhet. Efter att 

kommunen år 1999 bildade Norrköpings transportcentrum 

har utvecklingen gått framåt för 

att idag vara en av Sveriges största centrum för 

godstransporter. För att underlätta hanteringen 

av den ökande mängden gods i kommunen behöver 

förbättringar av infrastrukturen göras, 

framförallt kopplingen till hamnen på Händelö 

där en kombiterminal håller på att byggas. Vägverket 

och Norrköpings kommun har därför 

gemensamt beslutat att studera möjligheten för 

en ny trafikled över Händelö, kallad Norrleden. 

Denna är ska förbinda E22 med E4 och riksvä- 

garna 51 och 55 då det idag inte finns en fungerande 

länk mellan dessa, se bild 1. Istället går 

trafiken genom staden förbi Östra Promenaden 

- Hamnbron - Ståthögaleden - E4 eller Söderleden 

- Riksvägen - E4. Detta medför att framkomligheten 

är låg under rusningstrafik längs 

Östra Promenaden och Söderleden och man 

har även stora problem med luftföroreningar 

och buller. Norrleden är därför tänkt att fungera 

som tillfartsväg för utifrån kommande trafik 

till transportcentrum på Händelö samt att kunna 

avlasta de centrala delarna av staden och på så 

sätt förbättra stadsmiljön. Tillsammans med Söderleden 

är det tänkt att Norrleden ska utgöra en 

ringled kring Norrköping. 

Bild 1. Förslag på Norrköpings framtida vägnät enligt Kommunikationsprogram för staden 2002. 

5

Inledning 

Tidigare utredningar 

År 2002 antog Norrköpings kommun en översiktsplan 

och ett kommunikationsprogram för 

staden. I kommunikationsprogrammet beskrivs 

behovet av att kunna avlasta de centrala delarna 

av gatunätet från utifrånkommande trafik och 

tung trafik genom att bygga upp ett yttre system 

av ringvägar. På så sätt ska bättre tillgänglighet 

till bland annat logistikområdena på Händelö 

kunna erbjudas. I kommunikationsprogrammet 

föreslås Norrleden som ny trafikled. 

I den fördjupade översiktsplanen för Händelö 

som upprättades i oktober 2005 har en samman- 

fattning av planens konsekvenser gjorts gällande 

ekonomi, miljö och socialt för Norrleden. 

Bland annat förbättrar den tillgängligheten och 

ger bättre förutsättningar för trafikregleringar i 

staden som kan förbättra trafikmiljön. 

Norrköpingspaketet är en annan utredning i vilken 

Banverket, Sjöfartsverket, Vägverket och 

Luftfartsverket har pekat ut Malmö, Göteborg, 

Stockholm och Norrköping som intermodala 

noder. Norrköpingspaketet står för samlade 

infrastrukturinvensteringar som ska utveckla 

Norrköping som transportcentrum och intermodal 

nod. I Norrköpingspaketet är Norrleden ett 

centralt delprojekt. 

Tpl Ingelsta 

Tpl Herstadberg 

Bravikenvägen 

Oceangatan 

Stockholmsvägen 

Hanholmsvägen 

Händelöbron 

E4 

Ståthögavägen 

Packhusrondellen 

Sjötullsgatan 

Lindövägen 

Riksvägen 

Östra Promenaden 

209 

Söderleden 

Tpl Ljura 

E22 

Bild 2. Utredningsområde för Norrleden. 

6

Inledning 

Möjliga nybyggnadsalternativ 

Rapporten ”Utredning om trafiksystemets utformning 

i södra och östra delarna av Norrköping” 

har tagits fram på uppdrag av Vägverket 

och Norrköpings kommun och behandlar hur 

E22 och trafiksystemet i Norrköping kan utvecklas 

på lång sikt. Denna visar att det finns 

påtagliga brister i den östra delen av stadens bilnät, 

särskilt gällande trafiksäkerhet, tillgänglighet, 

framkomlighet, störningar och stadsmiljö. 

I utredningen redovisas olika alternativ till hur 

trafiksystemet ska kunna utformas för att förbättra 

ovan nämnda brister. 

Utmed befintlig sträckning - västerled 

Detta alternativ omfattar två varianter, för den 

ena leds trafiken via Söderleden och södra motorvägsinfarten 

till E4. Den andra innehåller 

Söderleden, som är gemensam för E22-trafik 

söderut och norrut, motorvägsinfarten för trafik 

söderut och Riksvägen - Stockholmsvägen för 

trafik norrut. 

Med detta alternativ kvarstår svårigheterna med 

att nå Händelö från E4, då det fortfarande innebär 

betydande omvägar för trafiken norrut. På 

Söderleden kommer trafikmängden att öka vilket 

innebär att problem med buller och luftföroreningar 

också kommer att öka. Alternativet avlastar 

dessutom inte centrum. 

Österled mot Åby 

Österleden utgår från Söderleden vid Sjötullsgatan, 

passerar Lindökanalen och ansluter i norr 

till Bravikenvägen. Trafiken är till största del 

omfördelad från Östra Promenaden. 

För trafik mot E4 Stockholm och riksväg 55 är 

E22 via Österleden mot Åby ett tidsmässigt konkurrenskraftigt 

alternativ. Trafik som ska mot 

riksväg 51 får dock en kortare och snabbare resa 

via Östra Promenaden och Söderleden, vilket 

gör att framkomligheten på dessa stråk kvarstår. 

Likaså får den tunga trafiken samma omvägar 

som idag till Händelö från E4 söder. 

Norrleden 

Norrleden utgår från Söderleden, trafikplats 

Ljura, passerar Lindökanalen med tunnel eller 

bro och fortsätter mot Bravikenvägen, passerar 

på bro Motala Ström, går söder om Herstadberg, 

passerar på bro över stambanan och ansluter till 

befintlig trafikplats vid E4. 

E22 via Norrleden är tidsmässigt konkurrenskraftig 

för trafik mot både E4/riksväg 55 och 

riksväg 51. Med Norrleden får Händelö dessutom 

mycket bättre tillgänglighet från E4, se 

bild 2. 

Då detta alternativ skapar god tillgänglighet till 

transportcentrum på Händelö för trafik både från 

norr och söder samt avlastar de centrala delarna 

av Norrköpings trafiknät kommer detta förslag 

utredas närmare. 

Syfte och avgränsning 

Förstudien ska beskriva de befintliga förutsättningarna 

som råder och utgöra ett underlag för 

fortsatt planering. Den ska även ligga till grund 

för länsstyrelsens beslut om projektet medför 

betydande miljöpåverkan. 

Förstudien omfattar ett område som sträcker sig 

mellan E22 (trafikplats Ljura) till E4 (trafikplats 

Ingelstad/Herstadberg) via Händelö, se bild 2. 

1.2 MÅL 

Projektmål 

Målen med att skapa en ny trafikled, Norrleden, 

är att: 

• minska trafikbelastningen i Norrköpings 

centrala delar för att skapa en bättre trafikmiljö 

med ökad trafiksäkerhet och 

framkomlighet 

• skapa en ökad tillgänglighet för logistikområdena 

på Händelö 

• åstadkomma en bättre miljö med hänsyn 

till bullernivåer, luftföroreningar och 

stadsmiljö 

7

Inledning 

• tillgodose trafikförsörjningen i Norrköpings 

östra delar ur såväl nationellt, regionalt och 

lokalt perspektiv 

Nationella mål 

Enligt riksdagens beslut i juni 1998 är Vägverkets 

övergripande mål inom transportpolitik att 

säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och 

långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna 

och näringslivet i hela landet. Målet 

har preciserats i följande sex delmål som anger 

den långsiktiga ambitionsnivån: 

• tillgängligt transportsystem 

• hög transportkvalitet 

• säker trafik 

• god miljö 

• positiv regional utveckling 

• jämställt transportsystem 

Regeringen har även satt upp 16 nationella miljökvalitetsmål 

som utgör den övergripande ledningen 

för det miljöpolitiska arbetet i Sverige. 

Dessa syftar till att beskriva och precisera det 

tillstånd i miljön som behövs för att samhället 

ska vara ekologiskt hållbart. Målformuleringarna 

som har en allmän karaktär har ytterligare preciserats 

och anpassats sektorsvis och geografiskt. 

Regionala mål 

I miljöprogrammet för Östergötland pekar länsstyrelsen 

ut insatser inom tre problem- och 

åtgärdsområden som har särskild prioritet för 

Östergötlands miljöarbete under de närmaste 

tio åren. 

• Övergödningsfrågorna 

• Kulturlandskapsfrågorna 

• Energi- och transportfrågorna 

För varje problem- och åtgärdsområde ska 

samlade handlingsprogram tas fram för att 

förtydliga kopplingen mellan prioriterade 

miljömål och åtgärder. 

8 

Kommunala mål 

I översiktsplan 2002, utvecklingsplan för 

staden, görs en sammanställning av frågor som 

är särskilt viktiga vid en analys av kommunens 

visions- och måldokument och som kan vara av 

intresse för Norrleden: 

• Att göra kommunen till en attraktiv bostads- 

och etableringsort och att kunna 

erbjuda ett stort urval av alternativ 

• Att vårda och utveckla Norrköpings 

karaktärsdrag; den täta stadskärnan, spårvagnsnätet 

samt närheten och tillgängligheten 

till Strömmen 

• Att vårda och utveckla tätortens grönstruktur 

• Att skydda och tillhandahålla information 

om områden som av olika anledningar är 

skyddsvärda eller som kan medföra 

begränsningar av markanvändningen. 

Trafiken berörs av flera olika mål i olika dokument 

med delvis olika syfte och inriktning. 

Tillsammans ger de dock följande bild av Norrköpings 

framtida trafiksystem: 

Infrastrukturen skall förbättras och kommunen 

utvecklas till ett centrum för godstransporter. 

Samtidigt skall kollektiv-, gång- och cykeltrafiken 

utgöra prioriterade trafikslag och utgöra 

tillräckliga attraktiva alternativ för att främst 

pendlingstrafiken skall kunna begränsas till 

nivåer där gällande miljökvalitetsnormer klaras 

och där bullersituationen väsentligt förbättras. 

Den fysiska planeringen skall på sikt också ge 

förutsättningar för ett minskat behov av transporter. 

1.3 PLANERINGSPROCESSEN 

Väglagen 

Vid alla åtgärder på det statliga vägnätet ska 

en förstudie upprättas enligt väglagen. Förstudiens 

syfte är att inventera och klarlägga förutsättningarna 

inför det fortsatta arbetet samt att

Inledning 

fungera som underlag för beslut om projektet 

ska drivas vidare. Med förstudien som underlag 

beslutar Länsstyrelsen om projektet kan antas 

medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken 

6 kap 4 §. 

Har det i förstudien klarlagts att alternativa vägsträckningar 

behöver studeras upprättas en vägutredning. 

Vägutredningen ska utgöra underlag 

för val av vägsträckning och trafikteknisk standard. 

Alternativa vägsträckningar ska jämföras 

såväl mellan varandra som med alternativet att 

behålla befintlig väg. Vägutredningen ska 

inkludera en miljökonsekvensbeskrivning som 

ska godkännas av länsstyrelsen. 

Efter att en vägutredning har upprättats tas en 

arbetsplan fram som avser projektering av en 

väg inom vald korridor. Arbetsplanen utgör en 

formell handling som bland annat reglerar 

vägens fysiska och miljömässiga intrång. I detta 

skede vägs enskilda och allmänna intressen mot 

vägens funktion och standard. Till arbetsplanen 

utarbetas en miljökonsekvensbeskrivning för de 

åtgärder som redovisas i arbetsplanen. 

Om det endast finns en aktuell vägsträckning 

kan planeringsprocessen gå direkt från förstudie 

till arbetsplan, se bild 3. 

Plan- och bygglagen 

Vägprojekt kräver samordning med den kommunala 

planeringen på olika nivåer varför även 

PBL-lagstiftningen blir relevant. Samordning 

måste bland annat ske med översiktsplaner, 

fördjupade översiktsplaner samt detaljplaner. 

1.4 FYRSTEGSPRINCIPEN 

I Vägverket används den så kallade fyrstegsprincipen 

som ett allmänt förhållningssätt i 

åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet. 

Följande fyra steg av åtgärder analyseras i 

förstudien: 

1. Åtgärder som påverkar transportbehovet 

och valet av transportsätt 

2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande 

av befintligt vägnät 

3. Vägförbättringsåtgärder 

4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder 

Vägar 

Övrig markanvändning 

Ingen fortsatt planering 

FÖRSTUDIE 

VÄGUTREDNING 

Miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) 

ARBETSPLAN 

Miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) 

ÖVERSIKTSPLAN 

DETALJPLAN 

Bygglovhandling 

Allmänna 

intressen 

väger tungt 

Enskilda 

intressen 

väger tungt 

Bygghandling 

Bygghandling 

Bild 3. Planerings- och projekteringsprocessen enligt Väglagen samt Plan- och bygglagen. 

9

2 Trafikförutsättningar 

2.1 INFRASTRUKTUR 

I Norrköping pågår en satsning med att utveckla 

Norrköping som ett intermodalt transportcentrum. 

Satsningen görs med utgångspunkt 

från de goda infrastrukturella förutsättningar 

som finns i Norrköping, det geografiska läget 

och bedömningar som visar att Norrköpings 

hamn kommer att växa under de närmaste åren. 

Till hamnen finns direktanknytning till de stora 

transportstråken, både E4 och E22 passerar 

Norrköping, liksom Södra stambanan som är 

knuten till hamnen genom ett utbyggt industrispårnät. 

Dessutom ligger Kungsängens flygplats 

inte långt från hamnen och centrum. 

Om planerna blir förverkligade förväntas lastbilstrafiken 

i Norrköping öka mer än personbilstrafiken 

då totalt sett större mängder gods 

kommer att hanteras i staden: på väg, järnväg, 

med båt och flyg. 

Vägnät 

Flera stora vägar strålar in mot Norrköping. Väg 

E4 som passerar väster om staden har motorvägsstandard 

och tillhör det nationella vägnätet, 

detsamma gäller väg E22 från Kalmar. Dessutom 

kommer väg 51 från Finspång/Örebro, 

väg 55 från Katrineholm/Uppsala, väg 799 från 

Husby och väg 209 från Arkösund. Se bild 4. 

Vägnätet i Norrköping består av ett överordnat 

gatunät med genomfarter/infarter och huvudgator. 

De stora infarts-/genomfartsvägarna såsom 

E22, gamla E4 och Söderleden används 

av övergripande trafik genom staden och trafik 

till och från staden från det omgivande nationella 

och regionala väg-nätet. Genomfarterna/ 

infarterna strålar in mot centrum och bildar ett 

yttre ringledssystem genom stadens ytterområde. 

Innanför och mellan dessa finns huvudgatorna 

som förmedlar trafik mellan stadens olika 

delar. 

Bild 4. Översiktskarta över Norrköpings nuvarande infrastrukturförutsättningar. 

10

Trafikförutsättningar 

Industrispårsystem i Norrköping 

Industrispårsystemet är väl utbyggt i Norrköping. 

Det ansluter till Banverkets spår på sex 

platser samt till 19 olika fastigheter utöver Norrköpings 

hamn och Stuveri AB:s fastigheter. De spårområden 

som används mest är Händelöspåret 

och Södra Hamnspåret. 

Händelöbron används för vagnar, vars tåg 

kommit in på godsbangården i Norrköping, 

som ska transporteras till Händelö. Bron är det 

enda alternativet för järnvägsanslutning till 

Händelö och utgör således en svag länk i industritransportsystemet. 

Banverket utarbetar en förstudie för ett nytt 

industrispår till kombiterminalen på Händelö. 

Den mest aktuella dragningen för det nya spåret 

går via Kardonbron till Händelö, se bild 5. 

Bild 5. Förslag till ett framtida industrispår till Händelö. Källa: Norrköpings 

Hamn och Stuveri AB 2004. 

11


Hamnen 

Norrköpings hamn är en av Sveriges största och 

modernaste fullservicehamnar, den omfattar 

5 500 meter kajer och har en lagringskapacitet 

på nästan 400 000 m 2 . Hamnen består av fyra 

delområden, Inre hamnen, Pampushamnen, 

Djurön och Braviken och hanterar de flesta 

typer av gods men främst skogs-, stål-, 

spannmål- och petroleumprodukter samt 

containergods och konsumtionsvaror. Den årliga 

godsmängden uppgår till 4 miljoner ton. 

Export och import sker till och från i stort sett 

hela världen. 

Kungsängens flygplats 

Kungsängens flygplats utmed väg 209 har 

såväl nationella som internationella flygförbindelser 

och målet är att den ska fortsätta 

utvecklas. Såväl Kungsängens flygplats som 

hamnen med tillhörande anläggningar är utpekade 

som riksintresse. 

Bild 7. Kungsängens flygplats i Norrköping. 

2.2 TRAFIK 

Bild 6. Pampushamnen. 

Kombiterminal 

2002 integrerades en kombiterminal i hamnområdet 

vid Norrköpings containerterminal, 

Öhmansterminalen. Denna form av kombiterminal 

var den första i sitt slag i landet vilket 

har gjort Norrköpings hamn till en viktig 

omlastningsterminal för containertransporter 

mellan sjöfart, väg och järnväg. Inom en fyraårsperiod 

väntas containervolymen öka och i 

samband med detta planeras det också för att 

flytta containerverksamheten till Pampushamnen 

på Händelö. Byggandet av en ny anläggning för 

kombitrafik påbörjades därför år 2005. 

Biltrafik 

Från E22 och västerut har Söderleden mellan 

14-21000 fordon per dygn. Norra infarten har 

som mest 32000 fordon per dygn på avsnittet 

norr om Ståthögavägen. Trafikmängden på väg 

209 samt Lindövägen är 12800 fordon per vardagsmedeldygn, 

öster om Söderleden fram till 

korsningen Smedbygatan och 10500 därefter, 

respektive 12800 fordon per vardagsmedeldygn 

öster om Söderleden och 9800 väster om denna. 

I den södra delen av Östra Promenaden uppgår 

trafiken till cirka 19000 fordon per dygn och 

norr om Lindövägen till 24000. Avsnittet över 

Hamnbron är en av de mest belastade inom 

stadsområdet med en trafikmängd på 30000 

fordon per dygn. Packhusrondellen trafikeras 

av 40000 fordon per dygn varav nästan 5000 är 

lastbilar. 

12


± 

¬ 

¬ 

¬ 

Bild 8. Riksintresse för kommunikation, hela området ingår dessutom i riksintresse för flyg. 

¬ 

¬ 

¬ 

Teckenförklaring 

¬ 

riksintresse sjöfart-hamn 

riksintresse väg 

riksintresse järnväg 

riksintresse sjöfart-farled 

Tabell 1 visar trafikmängden på utvalda vägsträckningar 

från år 2002, siffrorna avser antalet 

fordon per vardagsmedeldygn. 

Vägavsnitt 

Trafikmängd 

Händelöbron 7800 

Oceangatan 2400 

Bravikenvägen norr 5200 

om Oceangatan 

Tabell 1. Trafikflöden längs utvalda vägavsnitt. Källa: 

Fördjupad översiktsplan för Händelö. 

Den senaste undersökningen gällande genomfartstrafik 

är från 1987. I denna beskrivs det att 

E4 hade störst genomfart med 5400 fordon mot 

Stockholm och 1700 mot Katrineholm. Genomfarten 

längs E22 mot E4 hade 1000 fordon per 

dygn. Genomfarten på E22 uppgick till 2000 

fordon per dygn där merparten gick norrut mot 

E4 och riksvägarna 51 och 55. Se bild 3. 

Båttrafik 

Via Lindökanalen anlöper fartyg till Norrköpings 

hamnområde, inre kajplatserna samt Sjöfartsverket 

Karlsro. Det genomsnittliga antalet 

anlöp mellan åren 2002-2004 var cirka 1175 per 

år. Detta innebär att fartygstrafiken gör cirka 6,5 

passager per dag via Lindökanal. Fartyg upp till 

30 000 ton med bredd 20 m och längd 180 m 

kan trafikera farleden genom Lindö kanal. 

Kollektivtrafik 

Kollektivtrafiken inom Norrköpings stad sköts 

av AB Östgötatrafiken. I dagsläget går busslinje 

130 till Händelö med åtta avgångar i vardera 

riktning som passar industritiderna. Busslinje 

116 går med täta turer till Lindö från Söder Tull 

och till Herstadberg finns busslinjerna 118 och 

145. Linjen 440 trafikerar väg 209 till Arkösund. 

Bilderna nedan visar trafiknätet enligt kommunikationsprogram 

för staden 2002. 

13


Gång- och cykeltrafik 

Befintligt gång- och cykelnät slutar efter Händelöbron 

på Händelö. I övrigt förekommer inget 

gång- och cykelnät på Händelö. I cykelplanen 

för Norrköpings tätort, antagen av tekniska 

nämnden 26 januari 2006, planeras en utbyggnad 

av cykelnätet längs med Bravikenvägen. I 

cykelplanen är Söderleden markerat som utredningsområde 

för en ny cykelbana vilket innebär 

att sträckningen inte är klarlagd utan kräver vidare 

utredning. Bild 11 visar trafiknätet enligt 

kommunikationsprogram för staden 2002. 

Bild 9. Norrköpings befintliga kollektivtrafiknät. 

Bild 11. Befintligt övergripande gång- och cykelvägnät 

samt förslag till framtida utbyggnad. 

I den fördjupade översiktsplanen för Händelö 

föreslås en gång- och cykelväg längs Hanholmsvägen 

och längs Bravikenvägen-Oceangatan 

som sammanbinds och fortsätter åt båda håll 

– Norrköping respektive Braviken. Dessutom 

föreslås en ny separat gång- och cykelväg längs 

Norrledens vägbank samt att en utredning bör 

göras för en ny gång- och cykelväg från Oceangatans 

södra punkt fram till Hanholmsvägen. 

Bild 10. Förslag till framtida kollektivtrafikstråk. 

Trafiksäkerhet 

Mellan åren 1997-99 inträffade det 62 olyckor 

utmed Östra Promenaden varav 9 med oskyddade 

trafikanter inblandade. I Packhusrondellen var 

antalet olyckor 29 med en oskyddad trafikant 

inblandad. Stråket längs Östra Promenaden 

är mest utsatt vad gäller svåra olyckor, under 

samma 3-årsperiod har sex personer blivit svårt 

skadade. 

14

3 Markanvändning 

3.1 OMRÅDESBESKRIVNING 

Landskapet i utredningsområdet formas av industrier 

blandat med bostadsområden och odlingsmark. 

Händelö präglas starkt av verksamheter 

men fortfarande finns ett odlingslandskap med 

gårdsmiljöer, åkrar, åkerholmar, små körvägar 

och höjdryggar med skog- och brynmiljöer. På 

öns nordvästra spets ligger ett fritidshusområde, 

Grymön, med cirka 100 mindre hus. 

I söder skiljs Händelö från fastlandet av Lindökanalen 

och västerut av Motala Ström. Lindös 

nordöstra del domineras helt av villabebyggelse. 

Väster om Motala Ström ligger industriområdena 

Slottshagen och Ingelstad, vidare norrut 

ligger ett mindre bostadsområde kallat Herstadberg. 

I kommunikationsprogrammet beskrivs bland 

annat huvuddragen för trafikstrukturen på Händelö. 

För att skapa en ökad tillgänglighet föreslås 

en förstärkning av vägnätet i stadens östra 

del med Norrled. Dessutom förespråkas dels ett 

nytt industrispår som ansluter Händelö norrifrån 

och dels plats för en ”lokal bangård”. 

Fördjupad översiktsplan för Händelö 

För Händelö finns en fördjupad översiktsplan 

som upprättades 2005. Planen anger en korridor 

för byggande av en Norrled från Herstadbergs 

trafikplats via en nybyggd bro över Motala 

ström till en passage över eller under Lindökanalen 

i den sydöstra delen av ön med 

anslutning till Söderleden, se bild 13. 

Det befintliga och planerade vägnätet kompletteras 

med separata gång- och cykelvägar som ska 

ge ett trafiksäkert och attraktivt alternativ till 

bilpendling. För att kunna utnyttja dessa krävs 

också en utbyggnad av Packhusrondellen över 

Händelöbron samt en anslutning från Braviken 

över Kardonbron. 

Vidare anger planen att ytterligare 55 ha mark 

avsätts för etablering av verksamheter. Mark 

har även avsatts för en utbyggnad av Pampushamnen 

och för en kombiterminal. 

Bild 12. Händelö och Händelöbron. Källa: Fördjupad 

översiktsplan för Händelö. 

3.2 KOMMUNALA PLANER 

Översiktsplan 

I översiktsplanen beskrivs Händelö som ett utvecklingsområde 

där verksamhetsområden för 

gods- och logistik eller industri ska utvidgas. 

Utvecklingen ska prioritera hamnen och ska 

understödjas genom utveckling av väg och järnväg. 

Det föreslås även att en stor del av befintlig 

grönstruktur bevaras och läggas fast som 

natur inom utbyggnadsområdena. De värdefulla 

ekbackarna som finns på Händelö och som är 

Natura 2000-områden föreslås att eventuellt 

skyddas som naturreservat. De föreslagna stödplanteringarna 

och korridorerna av ek som ska 

binda samman ekbackarna kan också komma 

att skyddas som naturreservat. 

15

Markanvändning 

Bild 13. Grunddragen i mark- och vatten användningen för Händelö. Källa: Fördjupad översiktsplan för Händelö. 

Pågående fördjupad översiktsplan 

För närvarande pågår arbetet i Norrköpings 

kommun med en fördjupad översiktsplan för 

Norrleden, delen trafikplats Ljura - Lindö kanal. 

Planen ska beskriva den rådande trafiksituationen 

i Norrköping samt hur innerstadsgator ska 

avlastas. Dessutom ska ett åtgärdsprogram för 

Östra Promenaden tas fram. 

Detaljplaner 

De gällande detaljplanerna för befintliga verksamheter 

på Händelö upptar 257 ha och dessa 

inrymmer expansionsmöjligheter av sammanlagt 

cirka 85 ha. För övriga detaljplanelagda 

områden i Norrköping se bild 14. 

Delar av grönstrukturen på Händelö är fastlagd 

i detaljplaner där syftet har varit både estetik, 

friskvård och naturvård men också som skydd 

mot lukt- och stoftspridning. 

Utmed Lindövägen har ett spårvägsreservat till 

Lindö arbetats fram. 

3.3 ÖVRIGA PLANER 

Ostlänken 

Mellan Järna i Södertälje och Linköping planerar 

Banverket för en ny tvåspårig järnväg, 

kallad Ostlänken. I Banverkets framtidsplan är 

Ostlänken planerad att börja byggas under perioden 

2010-2015. Järnvägen är tänkt att knyta 

ihop Östergötland, Södermanland och Mälardalen. 

Stockholm, Malmö och på sikt Göteborg 

kommer också att knytas närmare varandra med 

kortare restider. De kapacitetsproblem som idag 

råder på sträckan på Södra stambanan kan elimineras 

med Ostlänkens byggande. 

Norrköping är en viktig knutpunkt för godstransporter. 

Sträckan Norrköping (Åby) - Mjölby 

16


Hällaupplaget, som används för rensmuddring 

av förorenade massor från inre hamnen. Deponin 

utgörs av ett cirka 500 x 2000 meter stort vasshav 

vilken fungerar som en buffertzon mellan 

fritidshusområdet och Händelös verksamhetsområde. 

Händelös bebyggelse kontrasterar mot sin 

omgivning. I norr finns landsbygd dominerat av 

odlingslandskap, i sydost på andra sidan Lindökanalen 

finns tät villabebyggelse, i sydväst 

dominerar småindustrin och i väster, Herstadberg, 

blandas verksamheter med bostäder. 

Strax söder om Herstadberg ligger Herstadbergs 

båtuppläggningsplats till vilken Lindö kanal 

idag är inseglingsränna. 

18


ingår i det nationella godstrafiknätet, vilket planeringen 

av Ostlänken ska ta hänsyn till. 

Ny järnväg till Händelö 

Spårkapaciteten på Händelö måste förbättras 

om Norrköpings hamn ska kunna utvecklas. Det 

är därför av stor vikt att det statliga bansystemet 

har en dirktförbindelse med hamnen. Den 

lösning som diskuterats är ett triangelspår söder 

om Åby som sedan förgrenas dels till Bravikens 

pappersbruk och dels till Händelö via Kardonbron. 

Spåret till Händelö går slutligen fram till 

kombiterminalen. 

Kungsängens flygplats 

Det utreds för närvarande om det finns möjlighet 

att förlänga flygplatsens start- och landningsbanan 

österut. 

3.4 BEBYGGELSE OCH VERKSAMHETER 

Bebyggelsen på Händelö präglas av industribyggnader 

och stora hårdgjorda ytor som bitvis 

bryts av med vidsträckta naturområden och 

åkrar som mellanliggande grönstruktur. Bebyggelsen 

ligger främst på öns östra halva med 

hamnanläggningar, värmekraftverk, logistikföretag 

samt processindustri. Väster om 

Bravikenvägen finns endast en processindustri, 

en mindre hamnanläggning och ett industrihotell. 

En etablering av ytterligare en processindustri 

pågår. 

Ett relativt stort fritidshusområde med cirka 

100 enklare hus förekommer på Händelös nordvästra 

spets, kallat Grymön. Mellan Grymön 

och övriga Händelö ligger en mudderdeponi, 

± 

Bild 14. Detaljplanelagda områden i Norrköping. Källa: Norrköpings kommun. 

17

4 Miljöförutsättningar 

4.1 BOENDEMILJÖ 

Buller 

Buller definieras som oönskat ljud och har stor 

inverkan på människors livskvalitet. Hur 

människan upplever ett ljud är individuellt betingat 

och en bullerstörning kan därför upplevas 

väldigt olika. Biltrafiken står för en stor del av 

bullerstörningarna i Sverige. Buller är ett hälsoproblem 

då det bland annat kan orsaka minskad 

trivsel, sömnstörningar och ohälsa. 

I rapporten ”Utredning om trafiksystemet i 

södra och östra delarna av Norrköping, 2001- 

11-16”, redovisas resultatet från kartläggningen 

av buller som genomfördes 1989. Den visade 

att stora delar av huvudnätet i Norrköping hade 

värden som överskred 55 dBA. Bland annat 

hade Söderleden mellan 55-65 dBA, och Östra 

Promenaden mellan 55-65 dBA för den södra 

delen och över 65 dBA för delen norr om Lindövägen. 

I samband med ombyggnad av Söderleden 

utförs bullerdämpade åtgärder. Nedan 

redovisas riktvärden för trafikbuller antagna av 

riksdagen. 

30 dBA ekvivalentnivå inomhus 

45 dBA maximalnivå inomhus nattetid 

55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) 

70 dBA maximalnivå vid uteplats i anslutning 

till bostad 

Vibrationer 

Vibrationer från vägtrafik kan fortplanta sig i 

jordlagren och föra över vibrationer från väg till 

bebyggelse. Vibrationernas storlek beror främst 

på vilka markförhållandena är, avståndet mellan 

väg och bebyggelse samt jämnhet i vägbanan. 

Risken för störande vibrationer är störst på lerjordar. 

Det finns idag inga riktvärden för vad 

som kan betraktas som acceptabla vibrationer. 

Luftföroreningar 

Sverige har infört miljökvalitetsnormer för att 

styra utvecklingen mot en god luftmiljö. Pro- 

blem med luftföroreningar uppstår främst i tätbebyggda 

områden med mycket trafik. I tätorterna 

kan problemen främst knytas till människors 

hälsa och påverkan på material. Luftkvaliteten 

beror förutom utsläppen på de lokala förutsättningarna 

på platsen. Vägtrafiken är en viktig 

källa till utsläpp av kväveföroreningar och 

bidrar också till utsläppen av partiklar. 

Det finns fyra principer för att minska halten av 

föroreningar från vägtrafiken som kan kombineras 

på olika sätt. 

1. Minska utsläppen från fordonen 

2. Minska trafiken genom trafikreglering 

3. Lokalisera trafiken med hänsyn till om 

givningens känslighet 

4. Förändra körmönster och/eller hastighet 

genom informationsinsatser, 

skyltning och/eller vägutformning så 

att utsläppen minskar. 

För att minska halterna av skadliga partiklar i 

luften har Norrköpings kommun tagit fram åtgärdsprogrammet 

”Program för att sänka halterna 

av hälsoskadliga partiklar och andra föreningar 

i Norrköpings kommun”. De åtgärder 

som kommunen planerar att genomföra är av 

olika karaktär och omfattning och har även en 

fördelning i tid. Åtgärderna kan grovt indelas i 

tre olika sätt att arbeta: 

1. Åtgärder i drift och underhåll av befintligt 

vägnät främst under vintersäsongen. 

2. Åtgärder för att underlätta för Norrköpings 

invånare att göra kloka,miljö- och hälsomedvetna 

val i fråga om vinterdäck, färd 

sätt, och resväg. 

3. Åtgärder i nät för bil, cykel och kollektiv - 

trafik i form av förändringar och nyanläggningar. 

19

Miljöförutsättningar 

I rapporten ”Beräkningar av emissioner och halter 

av Kvävedioxid (NO2) i Norrköping, 2003”, 

som OPSIS har utfört på uppdrag av kommunen 

redovisas en beräkning av kväveoxidhalterna i 

gaturum i tätorten. I denna kan man se att halterna av 

kväveoxider redan med dagens trafikbelastning 

ligger över den övre så kallad utvärderingströskeln 

på ett antal gatuavsnitt. Av dessa är Packhusgatan, 

Östra Promenaden och Sjötullsgatan 

mest intressanta i ett Norrledenperspektiv. 

Storleksmässigt är de miljöfarliga fasta verksamheterna 

och då främst Sydkraft ÖstVärme 

AB:s kraftvärmeverk dominerande av utsläpp 

till luft. När det gäller kolväten bidrar 

depåerna i Pampushamnen och Artinova AB 

med de största utsläppen. Vägtrafiken, fartygstrafiken 

till hamndelarna på och omkring 

Händelö samt fordonsanvändningen vid godshantering 

i hamnen ger endast ett litet bidrag till 

de totala utsläppen. 

Markföroreningar 

Inom utredningsområdet finns idag ett antal 

förorenade områden, se bild 15. Enligt den 

fördjupade översiktsplanen för Händelö är det 

sannolikt att dessa områden inte skulle klara 

Naturvårdsverkets kriterier för känslig markanvändning 

vid en markundersökning. 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!(!( 

!(!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( !( 

!( !(!( !( 

!( 

!(!( !( 

!( !( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!( 

!(!(!(!( 

!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!(!(!(!( 

!(!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( !(!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!( !( 

!( 

!(!( !( 

!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( !( 

!(!( !( !( 

!( 

!( !( 

!( !(!( 

!(!( 

!(!( !( !( 

!(!( !(!( !( 

!( 

!( !( !( 

!( 

!(!( !(!(!( !( 

!(!( !( 

!( 

!(!(!( !(!( 

!(!( 

!(!(!(!( 

!(!( 

!(!(!( !( 

!( 

!( 

!( 

!( !(!( !( 

!( !( !( 

!(!(!( !( 

!(!( 

!(!( !( !( !(!(!(!(!( 

!( 

!(!( !( 

!( 

!(!(!( 

!(!( !( 

!( 

!( !( 

!(!(!( 

!( 

!(!( 

!(!( !(!( !( !( 

!( 

!( 

!( !(!( !(!(!(!( !(!( 

!( 

!(!( 

!( !( !(!(!( !( !(!( !(!( !(!( 

!(!( 

!( 

!(!(!( 

!(!(!( 

!( 

!( 

!( !(!( 

!(!( 

!(!(!( !(!(!(!( !(!(!( !(!( !(!( 

!(!(!( !(!(!( 

!( 

!(!( !( 

!( !( !(!( 

!( !( 

!( !(!( !(!( 

!(!(!(!( !(!( 

!( 

!( 

!(!(!(!(!( !(!( !(!( !(!(!( 

!(!(!( !( 

!(!( 

!(!(!( !( 

!(!(!(!(!( !( 

!( 

!( 

!( !( !(!(!(!(!(!(!( 

!( 

!(!( 

!( 

!(!(!( 

!(!( 

!( 

!( !( !( !(!( !( 

!(!(!( !( 

!( !( !(!( 

!( !(!( 

!( !(!( 

!(!(!( !(!(!( !(!( !( !( 

!( !( 

!(!( 

!(!(!(!(!(!(!(!(!( 

!( 

!( !( 

!( !( 

!( !(!( 

!(!(!( !(!(!(!(!( 

!( !(!( !( !( 

!(!( 

!( 

!(!( 

!( !(!(!( !(!( 

!(!(!( !( !( 

!( 

!(!( !(!( 

!( !( !( !( 

!(!(!(!(!(!( !(!(!(!( !( 

!( 

!(!( 

!( !( 

!(!(!(!(!(!(!( !( !( !( !( !( 

!( !( !(!( 

!( !(!( 

!(!(!( !( 

!( !(!(!(!( !( !(!(!(!(!(!(!( 

!(!( !( !( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

!(!(!(!(!( !(!(!(!(!( !( !(!( 

!( 

!( !( !( !( !( 

!( !(!( !( !(!( 

!( !( !( 

!( 

!( !(!(!( 

!( !( 

!(!(!( !(!( !(!( 

!( 

!( !(!(!( 

!( !( !(!(!( !( !(!( !(!( 

!( 

!(!( !(!( !( !( 

Bild 15. Förorenade områden. 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!( 

!(!( 

!( 

!( 

± 

!( 

!( 

!( 

Transporter och farligt gods 

E22 är idag rekommenderad färdväg för 

farligt gods. Farligt gods som ska till Händelö 

transporteras längs Ståthögavägen och Östra 

Promenaden. På Söderleden transporteras en 

viss mängd farligt gods, främst oljeprodukter. 

Längs Söderleden ligger bostadsbebyggelse på 

båda sidor utmed stora delar av sträckan. 

4.2 NATUR OCH FRILUFTSLIV 

Natur 

Händelö är ett mycket värdefullt naturområde 

med minst 35 rödlistade arter. Huvuddelen av 

dessa arter är knutna till gamla grova ekar. 

I Norrköpings naturvårdsprogram från 2002, 

objektsnummer 407, beskrivs de ekbackar som 

ingår i det Europeiska nätverket för skyddad 

natur, Natura 2000. Händelö ekbackar ligger på 

öns södra del och är mosaikartade med hällmarker, 

mindre och större skogspartier samt gläntor 

och bryn. I området finns ett stort antal gamla 

och grova ekar. Natura 2000-områdena är ängoch 

betesinventerade. Norrleden kan eventuellt 

komma att påverka Natura 2000-områden, en 

tillåtlighetsprövning ska då sökas hos länsstyrelsen. 

Av regionalt intresse är objekt 267, ädellövmiljö 

kring Västerbyholm samt objekt 272, förvildad 

park vid Händelö gård. Dessa miljöer är också 

intressanta ur ett kulturhistoriskt perspektiv. 

Ett objekt av kommunalt intresse, nr 411, ligger 

i relativt nära anslutning till verksamhetsområdet. 

Objektet utgörs av en äldre solitär ek som 

dock inte påverkas av verksamheten. Ytterligare 

ett objekt av kommunalt intresse, nr 268 en ekdominerad 

lövskog återfinns vid Grymön. På 

andra sidan av Lindökanalen ligger objekt 412, 

Ljura bäcks mynning, vilket är ett värdefullt 

våtmarksområde som i viss mån blivit skonat 

från torrläggning. 

20


På västra sidan av Motala Ström finns två områden 

av kommunalt intresse. Skärlötaån med 

omgivande strandskog, nr 258, har höga naturvärden 

knutna till bäcken och strandskogen 

med dess grova ekar. Nr 403, grova lövträd vid 

Marieborg, är ett värdefullt område med bland 

annat ädellöv. 

På Händelö finns även ett antal områden med 

lokalt intresse, klass 4, bland annat våtmarker 

nordost om Västerbyholm samt blandlövskog 

öster om Händelö gård. 

bryn och gläntor. I området finns ett stort antal 

riktigt gamla och grova ekar. Bergknallen vid 

Lindökanalen är tallklädd med flera mer eller 

mindre vältrampade stigar. Längst i nordväst är 

det bergigare med hällmarker och här står träden 

glesare. 

Naturresurser 

Den näringen som finns i utredningsområdet är 

jordbruk vilken främst förekommer på Händelö. 

I övrigt ingår området i riksintresse för fiske. 

Rekreation och friluftsliv 

På Händelö finns två områden som benämns som 

tätortsnära natur. Händelö ekbackar är varierade 

med hällmarker, mindre och större skogspartier, 

258 

267 

268 

272 

± 

403 

411 

412 


natura 2000 

naturvårdsprogr klass1 




riksintresse fiske 

Bild 16. Naturvärden på och runt omkring Händelö. 

21


4.3 KULTURMILJÖ 

Östergötlands länsmuseum har utfört en 

arkeologisk utredning, etapp 1, på Händelö. 

Utredningsområdet omfattade cirka 420 hektar 

och syftet var att ge en bild av forn- och kulturlämningsbilden 

i området. 

Nedan redovisas resultatet från utredningen. 

Registrerade fasta fornlämningar redovisas 

med sitt respektive fornlämningsnummer 

och kulturhistoriskt värdefulla objekt, kulturlämningar 

och möjliga fornlämningar redovisas 

med objektnummer. Nyupptäckta eller ej tidigare 

registrerade fornlämningar redovisas med 

ÖLM-nummer. Fornyta respektive fornpunkt är 

fastslagna fornlämningar. Kulturyta och kulturpunkt 

är presumtiva forlämningar vars status ej 

är fastslagen. 

Fornminnen vars status betecknas som ”ej fornlämning” 

är sådana lämningar med kulturhistoriskt 

värde som normalt inte faller under Lagen 

om kulturminnen (SFS 1988:950). 

Obj 15 

RAÄ 83 

RAÄ 84 

RAÄ 85 

Obj 16 

± 

Obj 1 Obj 2 

RAÄ 1 

ÖLM 1 

Obj 3 

RAÄ 36 

Obj 4 

Obj 8 

Obj 9 

RAÄ 37 

RAÄ 2 

Obj 5 

Obj 6 

Obj 12 

Obj 13 RAÄ 40 

Obj 14 

Obj 10 

Obj 7 

RAÄ 40 

ÖLM 3 

ÖLM 2 

RAÄ 39 

Spärranordning 

Obj 11 

RAÄ 38 


Ej fornl 

Obj 17 

k 

Fornl 

Möjl fornl 

Fornpunkt 

Kulturpunkt 

Kulturlinje 

Fornyta 

Kulturyta 

Övr kulturhistorisk lämn 

Riven ryggåsstuga 

Bild 17. Kulturvärden på Händelö samt de kulturvärden runt omkring som kan komma bli berörda av Norrleden. 

22


RAÄ-nr Beskrivning Status Åtgärd 

RAÄ 1 Gravfält, borttaget Möjlig fornl Utr etapp 2 

RAÄ 2 Stensättning Fornl Förundersökning 

RAÄ 36 Stensättningsliknande lämning Ej fornl Ingen åtgärd 

RAÄ 37 Stensättningsliknande bildning Ej fornl Ingen åtgärd 

RAÄ 38 Stensättningsliknande lämning Ej fornl Ingen åtgärd 

RAÄ 39 Högliknande lämning Ej fornl Ingen åtgärd 

RAÄ 40 Fornlämningar Ej fornl Ingen åtgärd 

RAÄ 83 By-/gårdstomt Möjlig fornl Utr etapp 2 

RAÄ 84 By-/gårdstomt Fornl Förundersökning 

RAÄ 85 By-/gårdstomt Fornl Förundersökning 

ÖLM 1 By-/gårdstomt Fornl Förundersökning 

ÖLM 2 Husgrund Fornl Förundersökning 

ÖLM 3 Källare-/förrådsgrop Fornl Förundersökning 

Obj 1 Terrassering Ej fornl Ingen åtgärd 

Obj 2 Bebyggelselämningar Ej fornl Ingen åtgärd 

Obj 3 Färdväg Möjlig fornl Utr etapp 2 

Obj 4 Boplatsläge Möjlig fornl Utr etapp 2 


Obj 6 Bebyggelselämning Ej fornl Ingen åtgärd 

Obj 7 Bebyggelselämningar Ej fornl Ingen åtgärd 

Obj 8 Bebyggelselämningar, sentida Ej fornl Ingen åtgärd 


Obj 10 Pålspärr Möjlig fornl Utr etapp 2 

Obj 11 Grav-/boplatsläge Möjlig fornl Utr etapp 2 

Obj 12 Område med fossil åker Möjlig fornl Utr etapp 2 

Obj 13 Färdväg Möjlig fornl Utr etapp 2 

Obj 14 Bebyggelselämningar, sentida Ej fornl Ingen åtgärd 

Obj 15 Lägenhetsbebyggelse Ej fornl Ingen åtgärd 

Obj 16 Lägenhetsbebyggelse, sentida Ej fornl Ingen åtgärd 

Obj 17 Lägenhetsbebyggelse, sentida Ej fornl Ingen åtgärd 

Tabell 2. Resultatet från arkeologisk utredning, etapp 1, på Händelö. 

23

5 Byggnadstekniska förutsättningar 

5.1 GEOTEKNIK 

Markförhållandena utmärks av tre berg- och 

moränryggar som löper i sydost-nordvästlig 

riktning med anslutande leror och mellanliggande 

lerfyllda sänkor. Största delen av 

lerorna är av typen lös lera vilken kräver 

särskild uppmärksamhet vid projektering av 

byggnader och vägar. 

På ön finns också flera områden som består av 

olika typer av fyllnadsmassor och som således 

också kräver särskild uppmärksamhet. Risken 

för att delar av utredningsområdet är förorenade 

är påtaglig och markundersökningar kommer att 

behöva göras innan markarbeten påbörjas. 

Hydrologi 

Utredningsområdet ligger inom Motala ströms 

avrinningsområde. Lerjordarna i området har 

låg genomsläpplighet vilket innebär att vattnets 

infiltrationshastighet genom marken till grundvattnet 

är relativt låg. 

5.2 LEDNINGAR 

El 

Inom utredningsområdet finns ett finmaskigare 

nät med spänning mellan 0,4 och 10 kV. 

Tele- och datakommunikation 

Tele- och datakommunikation finns i hela området. 

Händelö är uppkopplat mot telenätet via 

kopparledning. Datakommunikation sker via 

en optofiberledning till Händelöverket med begränsad 

kapacitet. 

Fjärrvärme 

I utredningsområdet ligger fjärrvärmeledningar 

som kommer att bli berörda vid byggande av 

Norrleden. Norr om trafikplats Ljura, följer en 

ledning utmed den södra sidan av Söderleden, 

den viker sedan av och följer den södra sidan 

av väg 209. 

Ytterligare en fjärrvärmeledning sträcker sig 

från industrikvarteret Sylten på fastlandet, går i 

± 


Berg 

Morän 

Moränlera 

Stenblock 

Grus 

Sand 

Finsand 

Lera 

Silt / Lerig silt 

Organisk 

Isälvsmaterial 

Fyllning 

Vatten 

Okänt 

Bild 18. Jordartskarta över utredningsområdet. 

24

Byggnadstekniska förutsättningar 

tunnel under Lindö kanal öster om Blixtholmen 

vidare till Händelöverket. 

Vatten och avlopp 

Ledningar för vatten och avlopp förkommer 

över hela området. Vatten- och avloppsförsörjningen 

till Händelö sker från två håll, via Lindö 

och via ledning vid Händelöbron. 

Avloppsvattnet från Händelö går endast via Lindö 

till reningsverket. 

En sötvattentunnel sträcker sig från centrala 

Norrköping, vidare strax söder om Händelöbron 

och vidare ut till Bravikens Pappersbruk. 

5.4 BEFINTLIGA TRAFIKPLATSER 

Trafikplats Ljura 

Trafikplatsen håller just nu på att byggas om i 

samband med Söderledens upprustning. Trafikplatsen 

anläggs med en ny direktramp söderut 

från Söderleden mot Söderköpingsvägen. En 

ny cirkulationsplats anläggs mitt i trafikplatsen 

på Söderköpingsvägen. Dagsbergsvägens anslutning 

till Söderleden stängs av och ansluts 

istället till cirkulationsplatsen liksom ramperna 

belägna på östra sidan av Söderköpingsvägen, 

se bild 19. 

Dagvatten 

Dagvattennät förkommer över hela utredningsområdet. 

I åkerlandskapet på Händelö finns 

täckdiken samt ett invallningsföretag med en 

pumpstation vid Hanholmsvägen och utlopp via 

dike i Lindökanalen. Deponiområdena på Händelö 

har egna diken och invallningar och kan 

betraktas som egna avrinningsområden. 

Kraftledningar 

I utredningsområdet finns kraftledningar som 

kan behöva flyttas. Den ena finns utmed östra 

sidan av utredningsområdet på Händelö och den 

andra finns mellan Bravikenvägen och Västerbyholms 

gård. 

5.3 BERGRUM 

Strax söder om Händelöverket finns ett antal 

bergrum som använts för oljelagring. Sydkraft 

disponerar idag huvuddelen av bergrummen 

till att deponera flygaska i. Resterande bergrum 

är inte i drift och innehåller endast en mindre 

mängd oljerester. 

Bild 19. Utformning av trafikplats Ljura. 

25

Byggnadstekniska förutsättningar 

Bild 20. Utformning av trafikplats Ingelstad. 

Bild 21. Utformning av trafikplats Herstadberg. 

Trafikplats Ingelstad 

Trafikplats Ingelstad är en planskild trafikplats 

där E4 passerar under riksväg 51, se bild 20. 

Trafikplats Herstadberg 

Trafikplats Herstadberg är en planskild trafikplats 

där Stockholmsvägen passerar under väg 

51. Trafikplatsen är utformad med ruter på 

västra sidan av Stockholmsvägen och ett kvarts 

klöver på den östra sidan av vägen. Rampen 

som är formad som ett kvarts klöver har stoppplikt 

mot väg 51. Väg 51 har ett vänsterkörfält i 

väst-östlig riktning för påfart till Stockholmsvägen. 

Se bild 21. 

Cirkulationsplats Järngatan/Herstadbergsvägen 

Cirkulationsplatsen har en ytterradie på 30 m 

och binder ihop väg 51/Norrleden med Järngatan 

och Herstadbergsvägen. Cirkulationsplatsen 

som ingår i Norrledens första etapp invigdes under 

våren 2006. 

Lindörondellen 

Cirkulationsplatsen i korsning Söderleden/Lindövägen 

har en ytterradie på 25 m och ett körfält. 

Norra benet i korsningen leder in till industriområdet 

Sylten. 

Arkösundsrondellen 

Cirkulationsplatsen i korsningen Söderleden/ 

väg 209 har en ytterradie på 27 m och också den 

ett körfält. Det nordvästra benet i korsningen 

går till industriområdet Risängen. 

26

6 Problemanalys 

Problemanalysen utgår från dagens förhållanden 

och beskriver problemen om inga åtgärder 

genomförs. 

6.1 TILLGÄNGLIGT TRANSPORTSYSTEM 

Under rusningstrafiken är framkomligheten 

låg längs Östra Promenaden, Packhusgatan 

och Söderleden, se bild 22. Packhusgatan 

har en belastningsgrad på cirka 0,85 under 

eftermiddagens högtrafik enligt rapporten 

”Utredning om trafiksystemets utformning 

i södra och östra delarna av Norrköping”. 

Med belastningsgrad avses kvoten mellan 

trafikanläggningsflöde och kapacitet, enligt 

VGU bör kvoten inte överstiga 0,8. 

Kapacitetsproblemen i kombination med 

förväntade ökningar av trafiken kommer att 

medföra att problemen på ovan nämnda vägar 

samt anslutande vägar kommer att förvärras. 

6.2 HÖG TRANSPORTKVALITET 

Norrköping är ett viktigt centrum för godstransporter 

i landet och således en knutpunkt för 

flertalet trafikslag. I hamnen på Händelö byggs 

nu en kombiterminal där gods som transporteras 

på väg, järnväg eller båt lastas om mellan de 

olika transportslagen. 

För att öka möjligheterna för att Norrköping 

skall utvecklas som ett centrum för kommunika- 

Bild 22. Översiktlig bedömning av framkomligheten i Norrköpings centrala delar. Källa: Fördjupad översiktsplan 

för Händelö. 

27

Problemanalys 

tion, transport och logistik behövs förbättringar 

av infrastrukturen, framförallt kopplingen till 

verksamhetsområdena på och runt omkring 

Händelö. 

6.3 POSITIV REGIONAL UTVECKLING 

Logistikcentrat på Händelö saknar idag en gen 

förbindelse med E4 västerut. Det påverkar den 

regionala utvecklingen negativt att det inte finns 

ett vägnät som kan erbjuda företagare ett smidigt 

sätt att förflytta sig till och från Norrköpings 

centrum för godstransporter på Händelö. 

6.6 JÄMSTÄLLT TRANSPORTSYSTEM 

Dagens utformning av Norrköpings vägnät har 

lett till en överbelastning av vägar i de centrala 

delarna av staden. Stora trafikmängder och en 

hög trafikrytm leder till att trafiksäkerheten 

minskar och fler människor riskerar att råka ut 

för en olycka. Undersökningar har visat att kvinnor 

i högre grad än män anser det är oacceptabelt 

att människor dödas i trafiken. En minskning av 

trafikmängden och därmed olycksrisken skapar 

således ett mer jämlikt transportsystem. 

6.4 SÄKER TRAFIK 

Enligt ”Utredning om trafiksystemets utformning 

i södra och östra delarna av Norrköping” är 

Östra Promenaden mest utsatt vad gäller svåra 

olyckor. Under åren 1997-1999 blev sex peroner 

svårt skadade och ytterligare cirka 40 stycken 

lindrigt skadade. Även Packhusrondellen är en 

utsatt plats med hög risk för olyckor. 

6.5 GOD MILJÖ 

De yttre delarna av trafiksystemet i Norrköping 

har till uppgift att avlasta innerstaden från genomfartstrafik 

och trafik med tunga fordon. Avlastningen 

skapar förutsättningar för att skapa 

en god stadsmiljö med lägre bullernivåer och 

minskade utsläpp av luftföroreningar. Den nuvarande 

utformningen av trafiknätet minskar 

möjligheterna att styra över trafik från innerstaden 

till trafikleder utanför de centrala delarna. 

De förväntade trafikökningarna kommer ytterligare 

förvärra problemen med såväl ökade 

halter av luftförorening som buller i innerstaden. 

Stigande halter av luftföroreningar medför 

att miljökvalitetsnormerna för partiklar och 

kvävedioxid kan komma att överskridas. Vidare 

innebär ökad köbildning en ojämnare trafikrytm 

och därmed högre bränsleförbrukning. 

28

7 Tänkbara åtgärder 

De tänkbara åtgärderna redovisas enligt fyrstegsprincipen. 

7.1 NOLLALTERNATIV 

Nollalternativet innebär att inga åtgärder vidtas. 

Trafik- och framkomlighetsproblemen kommer 

att kvarstå och kan förvärras i takt med ökad 

trafik. 

7.2 STEG 1 

Åtgärder som påverkar transportefterfrågan 

och val av transportsätt. 

Trafiken på Östra Promenaden m.fl. består dels 

av genomfartstrafik och dels av lokala resor 

inom Norrköping. Den senare kan påverkas 

genom ökad samåkning och satsningar på 

kollektivtrafiken. En attraktivare kollektivtrafik 

kan nås genom snabbare busslinjer med ökad 

turtäthet och en utbyggnad av nya spårvägslinjer. 

Snabbare busslinjer förutsätter dock en 

god framkomlighet med en bra vägstandard. 

Avstånden inom Norrköping ger möjlighet att 

flytta en del lokala bilresor till cykel. För att öka 

cykelresornas attraktivitet behövs ytterligare 

utbyggnad av gång- och cykelnätet för att skapa 

genhet. 

Effekter och konsekvenser 

Trots att en viss minskning av de lokala resorna 

kan uppnås genom planerade och tänkbara satsningar 

på kollektivtrafiken och gång- och cykelvägnätet 

bedöms detta inte vara tillräckligt för 

att nå de uppsatta målen. 

7.3 STEG 2 

Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt 

vägnät. 

Nuvarande problem skulle delvis kunna minskas 

genom en omfördelning av trafiken till andra 

vägar. Metoder för styrning av trafiken kan 

generellt vara genom trafikinformatik och/eller 

avgiftssystem samt fysiska åtgärder på vägnätet. 

Trafiksäkerheten och bullerproblemen kan till 

viss del förbättras genom sänkt hastighet. 


Det bedöms att stadens och väg-nätets struktur 

gör det svårt att flytta transporter till alternativa 

vägar. 

Åtgärden med sänkt hastighet medför försämrad 

framkomlighet och förväntas få låg efterlevnad. 

7.4 STEG 3 

Vägförbättringsåtgärder. 

Söderleden byggs för närvarande om för att 

kunna tillgodose den ökande trafikens krav på 

trafiksäkerhet och framkomlighet men också för 

att skapa en bättre stadsmiljö. 


Vägförbättringen av Söderleden bedöms inte 

räcka till för att skapa ökad framkomlighet och 

bättre stadsmiljö i Norrköping. 

7.5 STEG 4 

Nyinvensteringar och större ombyggnadsåtgärder. 

Norrleden 

Det sista steget i fyrstegsprincipen innebär att 

Norrleden byggs. Förslaget omfattar att Norrleden, 

vars sträckning kommer bli runt 9 km, och 

som byggs mellan trafikplats Ingelstad och trafikplats 

Ljura bör utformas med fyra körfält, två 

i vardera riktning åtskiljda av mitträcke. Alla 

korsningar är planskilda. Vald sektion bör ha 

samma standard som Söderleden. Detta grundar 

sig på den förväntade trafikmängden på 18000 

fordon per vardagsdygn och andelen tung tra- 

29

Tänkbara åtgärder 

fik. Bro och tunnel/bro kommer att byggas vid 

Motala ström respektive Lindökanalen. 

I prognosen ”Trafikprognos för Norrleden 

2030” har den framtida trafikmängden på Norrleden 

har tagits fram. Enligt denna kan Norrleden 

få de trafikmängder som redovisas i bild 

23. Siffrorna beskriver 1000-tals fordon per 

vardagsdygn. 


Tillgänglighet 

Med en ny väg kommer tillgängligheten till 

Händelö att öka markant. Genomfartstrafiken 

i Norrköping bedöms minska vilket medför att 

framkomligheten kommer att öka i de centrala 

delarna. För att styra trafiken till Norrleden kan 

det dock krävas regleringar i de centrala delarna 

av stan. 

Transportkvalitet 

En ny planskild väg med en vägstandard samma 

som Söderleden medför en ökad transportkvalitet 

i det avseende att tillgängligheten till verksamheter 

på och runt omkring Händelö avsevärt 

förbättras. 

Regional utveckling 

Ett bra kommunikationssystem är viktigt för en 

regional utveckling. Norrleden kommer att bi- 

Bild 23. Trafikprognos för Norrleden år 2030. 

30


dra till den regionala utvecklingen positivt då 

den ökar tillgängligheten till industriområdet på 

Händelö men den skapar också ett attraktivare 

Norrköping med mindre trafik i innerstaden. 

Trafiksäkerhet 

Mittseparering och planskildhet innebär erfarenhetsmässigt 

en trafiksäker väg. Den minskade 

trafiken i centrum och Söderleden bedöms 

också medföra att trafiksäkerheten ökar. Vidare 

kommer Norrleden att avlasta de centrala delarna 

av Norrköping varvid risken för olyckor 

minskar även där. 

Norrleden innebär även en minskning av antalet 

anslutningar vilket bedöms ge en minskning av 

korsningsolyckor. 

Miljö 

Natur- och kulturvärden 

De allvarligaste konsekvenserna för naturmiljön 

bedöms vara intrång som skadar Natura 2000- 

områden och riksintressen. Flera värdefulla 

naturmiljöer utgörs av ekbackar. Sträckningen 

över Händelö kan dessutom innebära vissa intrång 

för kulturvärden. 

Buller 

Bullernivån i centrala Norrköping bedöms 

minska vid byggande av Norrleden. Ytterliggare 

förbättringar av bullernivån kan erhållas 

om trafiken på Söderleden och i centrum styrs 

till Norrleden. 

Vibrationer 

I utredningsområdet dominerar ler- och siltjordar. 

På grund av att avståndet mellan Grymöns 

fritidshusområde och Norrleden är stort och på 

att kraven på vägbanans jämnhet och grundläggning 

vid nybyggnad är höga förväntas 

inte några problem med störande vibrationer. 

Markföroreningar 

Områden som kommer att kräva efterbehandlingsåtgärder 

eller medföra kraftiga begränsningar 

för den framtida markanvändningen är 

oljedepåer längs Hanholmsvägen, aktiva och 

avställda bergrum i Pampus och vid Ramshäll, 

askutfyllt område i anslutning till kraftvärmeverket, 

askdeponi Västerbyholm samt hällaupplaget 

för förorenade muddermassor, se bild 15. 

Luftföroreningar 

Inom ramen för den kommunala planeringen 

har utvecklingsscenarier studerats. Scenarierna 

bygger på olika grad av exploatering inom 

Händelö och Herstadberg och med och utan 

Norrleden. Två scenarier har studerats översiktligt 

med avseende på trafikmängden längs viktiga 

trafikstråk: 

• scenario 4 Händelö 2012, (50 % utbyggt 

med 100 % logistik på befintligt vägnät) 

• scenario 12 Herstadberg och Händelö 

2022, (100 % logistik och Norrleden) 

Båda dessa medför en mycket kraftig ökning 

av trafikmängden på Händelö, 250 % respektive 

300 % gentemot nuvarande förhållanden 

på Händelöbron. En sådan ökning av trafikmängden 

bör också ge mer eller mindre motsvarande 

ökningar av utsläppen till luft. Trots 

detta föreligger ingen risk för överskridande av 

miljökvalitetsnormer på Händelö då utsläppen 

från vägtrafiken endast bidrar marginellt till de 

totala luftutsläppen på ön. Ökningen av trafiken 

är dock inte begränsad endast till Händelö utan 

påverkar även sådana trafikstråk som redan idag 

uppvisar höga halter av kväveoxider. Främst 

gäller detta Söderleden och E22:ans fortsättning 

in i Norrköping, (Sjötullsgatan, Packhusgatan), 

men även Norra Promenaden förutspås få en 

betydande ökning av trafikmängden. På Sjötullsgatan 

och Packhusgatan samt längs Norra 

Promenaden kan detta innebära att någon eller 

flera av gällande miljökvalitetsnormer överskrids. 

Om åtgärder vidtas i de centrala delarna av Norrköping 

som gör att trafiken styrs till Norrleden 

31


bedöms utsläppen av luftföroreningar minska 

längs med Söderleden och i centrum. 

Farligt gods 

Vid byggande av Norrleden kommer det ges 

möjlighet att förbjuda transport av farligt gods 

på Söderleden och istället använda Norrleden. 

Detta minskar risken att bostadsbebyggelse 

drabbas vid en eventuell olycka. 

Jämställdhet 

Norrledens byggande kommer innebära en omfördelning 

av stadens trafikflöden på så sätt att 

en del av innerstadens trafik kommer att flyttas 

ut på leden. Olycksrisken kommer därmed 

minska i innerstaden vilket speglar kvinnors, i 

högre grad än mäns, uppfattning om att det inte 

är acceptabelt att människor dödas i trafiken 

Tunnel under Lindökanalen 

I rapporten ”Utredning Norrleden - Österleden 

delen Händelö”, utförd av WSP 2004-06-30, redovisas 

följande tre tunnelalternativ: 

Berg/betongtunnel i västligt läge 

Tunneln byggs med dubbla tunnelrör med fri 

bredd på 10 meter vardera. Tunneln utförs som 

en kombination av bergtunnel, bergtunnel med 

betongförstärkning och ren betongtunnel. Alternativet 

kräver bra berg och tillräcklig bergtäckning 

under kanalen vilket kräver ytterligare 

geotekniska undersökningar. 

Sänktunnel 

En sänktunnel kan få något kortare total tunnellängd 

vilket beror på att tunnelns lägsta punkt 

inte ligger lika djupt. Sänktunneldelen, vilken 

ligger under Lindökanalen, bedöms bli cirka 

250 m av den totala tunnellängden. 

Bergtunnel i östligt läge 

I detta alternativ anläggs en längre bergtunnel 

och förläggs direkt under den större åkerholmen 

vid före detta Melby Gård. Tunneln går djupt 

under kanalen för att helt kunna gå i berg och 

den anpassas i sidled till en korridor med så 

god bergkvalitet som möjligt. Den totala längden 

bedöms bli cirka 1800 m, varav 1400 m blir 

bergtunnel och 400 m betongtunnel, vid anslutning 

till Söderleden vid Sjötullsgatan. 


+ Bergtunnel i östligt läge ger inte några störningar 

för verksamheten på Lindö kanal vare 

sig i byggskedet eller i bruksskedet 

+ Tunnel skapar inga barriäreffekter 

+ En tunnel stör inte farleden för fartygstrafiken 

till Norrköpings inre hamn eller Herstadbergs 

båtuppläggningsplats 

– Under byggskedet för betongtunnel måste 

Lindö kanal stängas av under en längre tid 

– Tunnelalternativ kan inte kombineras med 

GC-väg 

I ett senare skede av förstudien har ytterligare ett 

tunnelalternativ tillkommit. I rapporten ”Översiktlig 

byggnadsgeologisk undersökning för 

Österledens tunnel under Lindö kanal i Norrköping” 

som gjordes 1975 av Hagkonsult AB, 

redovisas ett alternativ för bergtunnel öster om 

bröderna Edstrand. Den totala tunnellängden 

beräknas bli 2150 m, varav 1500 m blir bergtunnel, 

500 m betongtunnel samt 150 m betongtråg. 

För de fyra tunnelalternativen som redovisats 

kan det generellt sägas att kostnaden för bergtunnel 

per längdenhet är avsevärt billigare 

att bygga än betongtunnlar inklusive tråg per 

längdenhet. 

Bro över Lindökanalen 

För bro över Lindökanalen har tre alternativ 

översiktligt studerats. 

Öppningsbar bro 

Den öppningsbara bron, med 12 m segelfri höjd, 

utformas med längden 88 m och bredden 18,5 

m. Med tillfartsbankar blir den totala brolängden 

600 m. 

32


Fast bro, 22 m segelfri höjd 

En fast bro med bredden 18,5 m och en 22 m 

segelfri höjd innebär en ca 1200 m lång högbro 

med en längslutning om 4% och med passagen 

över Lindökanalen i brons mittspann. 

Fast bro, 40 m segelfri höjd 

En fast bro med en bredd på 18,5 m och en 40 m 

segelfri höjd innebär en ca 2000 m lång högbro 

med en längslutning om 4% och med passagen 

över Lindökanalen i brons mittspann. Brotyp 

skulle vara kunna vara den samma som beskrivits 

ovan. En kortare brolängd skulle eventuellt 

kunna utföras om högre anslutande bankar utförs. 

Detta skulle kunna vara möjligt då tidigare 

utförda utredningar antyder att jorden är fast 

lagrad. 


+ Möjligt att kombinera bro med GC-väg 

+ En öppningsbar bro förbättrar tillgängligheten 

till omgivande hamn- och verksamhetsområden 

genom kortare anslutningsvägar 

+ Fast bro är ett bra alternativ ur driftaspekt 

+ Alternativen med fast bro innebär att separat 

bro över Hanholmsvägen med intilliggande 

parallellt järnvägsspår inte erfordras 

+ Fast bro med 40 m segelfri höjd innebär att 

stads- och landskapsbilden för Norrköping 

förändras 

– En öppningsbar bro med låg segelfri höjd 

skapar barriäreffekt 

– En öppningsbar bro medför att framkomligheten 

avsevärt blir sämre för både fartygsoch 

fordonstrafik på grund av långa väntetider 

vid öppning eller stängning av bron 

Bro över Motala Ström 

Lågbro 

Enligt ”Utredning av Norrleden och godsspår” 

är bron över Motala Ström planerad att läggas 

på sådan höjd att tillfart till Herstadbergs båtuppläggningsplats 

kan ske med fri höjd på 4,7 

m. Brolängden blir runt 560 m och bredden cirka 

18,5 m. Brons överbyggnad kan anpassas så 

att den kan utföras i två etapper där den första 

etappen innefattar en tvåfältsväg och GC-bana. 

Lågbro med bank 

Ett alternativ för att minska brolängden skulle 

kunna vara att anlägga konstgjorda öar av uppfyllnadsmassor 

som förbinder enskilda brospann. 

Framtida utredningar får visa om ett 

sådant alternativ är möjligt med hänsyn till hydrologiska 

krav, båtpassager etc. 


– Lågbro med bank ger upphov till störningar i 

Motala Ström och det är svårt att avgöra om 

det är en möjlig lösning i nuläget 

– Lågbro är begränsande för båttrafiken 

7.5 KOSTNADER 

Den totala längden väg är ungefär 9 km. Vid 

kostnadsberäkningarna har sträckan delats upp i 

två delsträckor à 4500 m. Delsträcka 1 innefattar 

bro/tunnel vid Lindökanalen samt ombyggnad 

av trafikplats Ljura (förslag A och B), delsträcka 

2 innefattar ombyggnad av trafikplatserna Ingelsta 

och Herstadberg, ny trafikplats Bravikenvägen 

samt bro över Motala Ström. 

Kostnaden för förslag A, ombyggnad av trafikplats 

Ljura, innefattar en ramp. Kostnaden för 

förslag B baseras på liknande utformning som 

för trafikplats Kneipen som är en överliggande 

cirkulationsplats. 

De beräknade kostnaderna bygger på följande 

uppskattningar: 

• Vägkostnad uppskattas till 20 000 kr/m. 

• Kostnaden för berg/betongtunnel i västligt 

läge baseras på 400 m bergtunnel, 

700 m betongtunnel och 300 m tråg. 

33


• Kostnaden för betongtunnel (sänktunnel) 

grundar sig på 900 m betongtunnel och 

300 m tråg. 

• Kostnaden för bergtunnel i östligt läge 

baseras på 1400 m bergtunnel, 400 m betongtunnel 

och 300 m tråg. 

• Kostnaden grundar sig på jämförelse med 

klaffbron över Södertälje kanal på väg 

225 som har bredden 12,5 m och längden 

77,4 m. I kostnaden för öppningsbar bro 

över Lindö kanal är tillfartsspann på 512 m 

inräknade. 

• I de uppskattade kostnaderna ingår inte 

flytt av ledningar 

Driftkostnaderna för tunnel- och broalternativen 

kan grovt uppskattas till 1 % av byggkostnaden. 

7.6 RISKER 

• I Sverige finns liten erfarenhet av öppningsbara 

broar. Bron över Lindö kanal 

kommer i så fall bli den största 

• Risk för att fartyg kör in i den öppningsbara 

bron när den är stängd vilket kan leda 

till kollaps av konstruktion 

• Tekniska svårigheter vid byggande av bro 

och tunnel 

• Vid tekniska fel som gör att den öppningsbara 

bron inte fungerar finns det risk för 

att fartyg måste styra upp mot land vid 

Lindö eller Händelö 

• Olyckor med farligt gods 

• Skred 

• Ändring av grundvattenytans läge 

34


Alternativ samt längd 

Berg/betongtunnel i västligt 

läge, 1400 m inkl. anslutningar 

Betongtunnel (sänktunnel), 

1200 m inkl. anslutningar 

Bergtunnel i östligt läge, 2100 

m inkl. anslutningar 

Bergtunnel öster om br. Edstrand, 

2150 m inkl. ansluningar 

Öppningsbar bro, 600 m inkl. 

anslutningar 

Fast bro, 22 m segelfri höjd, 


Fast bro, 40 m segelfri höjd, 


Kostnad för 

alternativet 

(Mkr) 

Tabell 3. Kostnadsuppskattning för delsträcka 1. 

Kostnad för 

tpl Lindövägen 

och väg 

209 (Mkr) 

Kostnad för 

tpl Ljura, 

förslag A alt 

förslag B 

(Mkr) 

Vägkostnad 

(Mkr) 

Total kostnad 

(Mkr) 

890 40 3 alt 50 70 1010 alt 1050 

950 40 3 alt 50 70 1070 alt 1110 

920 40 3 alt 50 50 1020 alt 1060 

970 40 3 alt 50 50 1060 alt 1100 

460 40 3 alt 50 80 590 alt 630 

360 40 3 alt 50 70 480 alt 520 

690 40 3 alt 50 50 790 alt 830 

Alternativ 

samt längd 

Lågbro, 560 

m inkl. anslutningar 

Kostnad för 

alternativet 

(Mkr) 

Tabell 4. Kostnadsuppskattning för delsträcka 2. 

Kostnad för ombyggn. 

tpl Ingelsta 

och Herstadberg 

(Mkr) 

Kostnad för 

tpl Järngatan 

(Mkr) 

Kostnad för 

ny tpl Bravikenvägen 

(Mkr) 

Vägkostnad 

(Mkr) 

Total kostnad 

(Mkr) 

100 70 30 30 80 310 

35

8 Samråd 

Vägverket har haft ett tidigt samråd med myndigheter 

och med allmänheten den 30 november 

2005. Synpunkterna från samrådet redovisas i 

sin korthet nedan. 

• den planerade dragningen av Norrleden 

medför att del av Natura 2000-områden 

blir exploaterade 

• bron över Motala Ström bör byggas med 

ett absolut minimum av vägbankar i vattnet 

för att uppnå största möjliga naturhänsyn 

i vattenmiljön 

• förläng Söderleden fram till E4 och bygg en 

viadukt över järnvägen vid Karlsro 

• båtuppläggningsplatsen vid Herstadberg 

blir olämplig som uppläggningsplats då 

ytan delas av Norrleden 

• Norrleden kommer minska antalet transporter 

med farligt gods i tätorten 

Under arbetet med förstudien har Vägverket, 

Sjöfartsverket, Norrköpings Hamn, Kungsängens 

flygplats och kommunen haft en kontinuerlig 

dialog kring byggnationen av Norrleden. 

8.1 Inkomna synpunkter under samråd 

Under samrådstiden har följande yttranden inkommit: 

Yttrande 

Yttrandets datum 

Sjöfartsverket 2006-09-25 

Försvarsmakten 2006-09-28 

Norrköpings kommun 2006-09-29 

Miljö- och Hälsoskydd 

Norrköpings Hamn och 2006-10-09 

Stuveri AB 

Länsstyrelsen 2006-10-12 

Norrköpings kommun 2006-10-30 

Sjöfartsverket 

Sjöfartsverket har inget att erinra. 

Försvarsmakten 

Försvarsmakten har inget att erinra. 

Norrköpings kommun Miljö- och Hälsoskydd 


Miljö- och hälsoskyddskontoret påtalar behovet 

av Norrleden för att bemästra höga partikelhalter 

och bullernivåer utmed det befintliga gatusystemet. 

Den medger också en säkrare transport 

av farligt gods. 

Norrköpings Hamn och Stuveri AB 


Norrköpings Hamn och Stuveri AB (NHS) 

framhåller att det är av stor vikt att Norrleden 

anpassas efter utvecklingen av ny kombiterminal 

och järnvägsanslutning till denna samt det 

ökande antalet lastbilsrörelser. Anslutningar till 

och från Pampushamnen bör vara effektivt utformade 

så att hamnen som en intermodal nod 

ökar i betydelse. 

Vidare understyker NHS att passagen vid Lindökanalen 

inte får innebär fördröjningar under 

bygg- eller driftfasen. Bro- eller tunnelkonstruktion 

får heller inte medföra minskning av 

kanalens bredd. 

Kommentar 

Förstudien framhåller vikten av satsningen 

på Norrköping som ett intermodalt centrum. 

Norrleden ska ses som ett komplement för att 

förstärka denna utveckling. Leden bidrar med 

genare förbindelser till hamnverksamheten på 

Händelö. 

Hur passagen vid Lindökanalen ska lösas mer i 

detalj kommer utredas vidare i nästa skede. 

En eventuell påverkan på hamn- och industriverksamhet 

kommer beaktas i kommande vägutredning. 

36

Samråd 

Länsstyrelsen 


Länsstyrelsen anser att en arkeologisk utredning 

behöver göras väster om Bravikenvägen 

och söder om Lindökanalen. Dessutom bör en 

prövningsprocess enligt miljöbalken inledas 

med tanke på att Natura 2000-områden kommer 

att beröras. Ett klarläggande behövs om hur 

vägdagvatten ska hanteras. 

Kommentar 

Vägverket kommer att bjuda in till ett MKBsamråd 

med Länsstyrelsen och Norrköpings 

miljövårdare och kommunekologer. 

Övriga synpunkter kommer utredas i kommande 

vägutredning. 

Norrköpings kommun 


Norrköpings kommun betonar vikten av att 

framkomligheten är stor för fartyg som trafikerar 

Lindökanalen. 

Norrköpings flygplats kräver tillgänglighet från 

Norrleden. Stadsdelen Lindö samt framtida områdena 

Marby och Unnerstad ska få tillgång till 

leden på ett sätt som minimerar risken för onödig 

genomfartstrafik i innerstaden. Funktionen 

av korsande lokalgator och Gång-och cykelvägar 

måste säkerställas. 

Norrköpings kommun utgår från att vägsträckningen 

ryms inom de i detaljplan för södra delen 

av Herstadberg 9:1 m fl och fördjupningen 

av översiktsplanen för Händelö utpekade vägreservat. 

Kommentar 

Ovanstående synpunkter kommer tas med och 

utredas i nästa skede. Det finns dock risk för 

att Norrledens trafikplatser inte ryms inom gällande 

planer. 

37

9 Fortsatt arbete 

9.1 FÖRSTUDIESKEDET 

Förstudiens samrådshandling kommer att sändas 

på remiss till berörda myndigheter och handlingen 

hålls tillgänglig för allmänheten som ges 

tillfälle att lämna synpunkter. Efter samrådstiden 

kommer inkomna yttranden att sammanställas i 

en samrådsredogörelse som bifogas förstudiens 

beslutshandling. Denna version innehåller även 

Vägverkets beslut för inriktningen av det fortsatta 

planeringsarbetet liksom länsstyrelsens 

beslut om betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken 

6 kap 4 §. 

9.2 FORTSATT PLANERING 

Frågor som är viktiga att behandla och utreda 

vidare i planeringen redovisas nedan. 

9.3 ETAPPUTBYGGNAD 

Det är möjligt att bygga Norrleden etappvis och 

med olika standardalternativ. En första etapp 

kan vara från trafikplats Ingelstad över Södra 

Stambanan och Motala Ström fram till Bravikenvägen. 

Vägsektionens utformning bör utredas 

hurvida den ska hålla samma standard som 

Söderleden eller om den ska utformas med endast 

ett körfält i vardera riktning till att börja 

med. 

Utbyggnad från Bravikenvägen, över eller under 

Lindö kanal, för att sedan ansluta vid trafikplats 

Ljura kan förutsättas bli nästa etapp i 

utbyggnaden. 

• Åtgärder på omkringliggande väg- och 

gatunät såsom avstängningar eller begränsningar 

av framkomlighet och utbyggnad 

av nya vägar påverkar Norrleden. Vid den 

kommande projekteringen är det därför 

viktigt att studera påverkan på trafikmäng 

der för omkringliggande trafiknät och vilken 

betydelse de får för buller och kapacitet. 

• Norrleden kan komma i konflikt med detaljplanelagda 

områden. Markutrymmen 

för ombyggnad av befintliga trafikplatser 

eller för nybyggnad bör ses över. 

• Passagerna vid Lindö kanal samt Motala 

Ström behöver utredas vidare då det i detta 

skede är svårt att jämföra de olika alternativen 

mellan varandra och dra riktiga 

slutsatser därifrån. 

• Norrleden kan medföra intrång i områden 

som är av intresse för natur- och kulturmiljö. 

En genomförligare utredning krävs 

för att kunna göra bedömningar av värdena 

och vad eventuella intrång betyder samt 

hur skador ska kunna undvikas/mildras. 

• Luftföroreningar. 

• Buller. 

38

10 Källförteckning 

Arkeologisk utredning etapp 1. Händelö, f d S:t Johannes socken. Norrköpings stad och kommun, 

Östergötlands län. 

Arkeologisk utredning etapp 2, rapport 2006:21. Händelö 2:2, RAÄ 84 och 138, f d S:t Johannes 

socken. Norrköpings stad och kommun, Östergötlands län. 

Arkeologisk utredning etapp 2, rapport 2004:32. Händelö 2:1, f d S:t Johannes socken. Norrköpings 

stad och kommun, Östergötlands län. 

Cykelplan för Norrköpings tätort, 2006-01-26. Norrköpings kommun. 

Fördjupad översiktsplan för Händelö, 2005-10-18. Norrköpings kommun. 

Infrastrukturinriktning för framtida transporter, 1996/97:53. som antogs av riksdagen den 20 mars 

1997. 

Miljöbalken, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm, uppdaterad t.o.m SFS 2006:1014. 

Miljöfaktorer/Händelö-sammanställning och analys, 2003-11-19.Norrköpings kommun och Miljöinvest 

AB. 

Mål i sikte, Miljömålsprogram för Östergötlands län, 2004. Länsstyrelsen i Östergötland. 

Naturvårdsprogram, 2002-03-27. Norrköpings kommun. 

Norrleden, Norrköping, PM angående bro över Lindökanalen, 2005-12-21. Norrköpings kommun 

och WSP. 

Plan- och bygglagen, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19870010.htm, uppdaterad t.o.m SFS 

2006:986. 

PM - Trafikprognos för Norrleden 2030, 2006-07-03. WSP. 

Program för att sänka halterna av hälsoskadliga partiklar och andra föroreningar i Norrköpings kommun, 

2006-03-09. Norrköpings kommun. 

Utredning av Norrleden och godsspår, 2002-11-08. Norrköpings kommun och J&W. 

Utredning Norrleden - Österleden delen Händelö, 2004-06-30. Norrköpings kommun och WSP. 

Utredning om trafiksystemet i södra och östra delarna av Norrköping, 2001-11-16. Vägverket Region 

Sydöst, Norrköping kommun och Tyréns infrakonsult. 

VGU, Vägar och gators utformning 2004:80, Vägverket 

Väg E22 Söderleden i Norrköping - förstudie, 2004-10-01. Vägverket, Norrköpings kommun och 

Vägverket Konsult. 

Väglagen, http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19710948.htm, uppdaterad t.o.m 2006:419. 

Översiktsplan för Norrköping, utvecklingsplan för staden, 2002-05-23. Norrköpings kommun. 

39

Vägverket Region Sydöst 

Ågatan 10 

581 06 Linköping 

www.vv.se 

Telefon: 0771-119 119 Fax: 013-289 010 

1

E22, delen Norrleden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?