Planprogram del 2 - Landskrona kommun

BAKGRUND 

PROGRAMMETS SYFTE OCH HUVUDDRAG 

LOKALISERING 

PLANOMRÅDETS 

PLANFÖRSLAG 

LÄGE OCH AVGRÄNSNING 

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE 

RIKSINTRESSEN OCH RESTRIKTIONER 

51 

PLANPROGRAM FÖR NORRA BORSTAHUSEN 

Förutsättningar 

GODKÄNNANDEHANDLING 

2011-10-10

VISION 

52 

Det övergripande målet med planprogrammet är 

att skapa nya attraktiva bostäder i Landskrona 

med ett vackert kustnära läge. Detta samtidigt 

som fritidsområdet Lill-Olas ska stärkas med 

förbättrade möjligheter vad det gäller tillgänglighet 

och aktiviteter. Golfbana och delar campingen av 

flyttar till nya bättre lokaliseringar i närområdet. 

Visionen för den nya stadsdelen är att den skall 

bidra till ett hållbart stadsbyggande i Landskrona 

både miljömässigt, arkitektoniskt och socialt. Den 

nya bebyggelsen skall därför vara klimatsmart 

och energisnål genom exempelvis uppförande av 

passivhus. Stadsdelen skall ha god kollektivtrafik 

i form av busslinjer som kopplar till både 

Landskrona station och till stadens centrum. 

Nya innovativa lösningar vad gäller 

energieffektivitet och dagvatten skall prövas i 

planområdet. På så vis kan Landskrona visas upp 

som en framåtsträvande stad vad gäller framtidens 

byggande där hänsyn är tagen till förväntade 

kilmatförändringar. 

Bebyggelsen skall också hålla en hög arkitektonisk 

kvalitet. Stor omsorg om detaljerna i det offentliga 

rummet samt medvetenhet när det gäller 

gestaltning och materialval är en viktig ambition. 

Genom att skapa planstöd för byggande av villor, 

radhus och kedjehus skapas ett mer balanserat 

bostadsubud i Landskrona vilket innebär att de 

invånare som önskar denna typ av boende kan 

finna det inom stadens gränser. 

I Norra Borstahusen skapas ett mervärde för alla 

Landskronabor genom att de boende bidrar till 

ett ökat underlag för handel och service i staden. 

Rekreationsområdet Lill-Olas, strandpromenaden, 

golfbanan, stugbyn skall också utvecklas till ett 

modernt och attraktivt fritidsområde som kan 

komma alla i Landskrona till nytta. 

Fig. 66. Vision för den nya stadsdelen. 


Planförslag

PLANFÖRSLAG 

Målsättningar för Norra Borstahusen 

Inom planområdet föreslås en utbyggnad av en 

attraktiv stadsdel med plats för ca 1000 - 1100 

bostäder, parker, gator, skola och förskola. 

Planförslaget möjliggör även en förnyelse av 

campingplatsen och rekreationsområdet Lill-Olas. 

Även mindre handelsetablering i form av matbutik 

kan vara aktuell inom området samt möjlighet för 

enklare arbetsplatser kombinerade med bostäder. 

Den nya stadsdelen kommer att utgöra ett avslut för 

Landskronas tätortsområde. Rekreationsområdet 

med tillhörande golfbana kommer att medge 

en mjuk övergång från stadsbebyggelsen till 

det värdefulla kultur- och naturlandskapet norr 

om Landskrona. Att stadsdelen utgör den norra 

stadsgränsen ställer stora krav på hur mötet mellan 

landskap och bebyggelse gestaltas. Området 

har stadsbyggnadsmässigt strukturerats med 

anpassning till Landskrona nuvarnade norra 

stadsrand och bebyggelsestruktur. Det attraktiva 

läget ställer stora krav på att området inte bara 

är fortsatt tillgänglig för besökare, utan att 

tillgängligheten och upplevelsevärdena ökas i 

området. 

mindre skogspartier, strandliv med bad och hav, 

motionsmöjligheter, promenader och friluftsliv, 

Borstahusens fiskeläge med trivsam, småskalig 

bebyggelse samt Borstahusens hamn som en 

mötesplats med båtliv, fiske, restauranger och 

konsthall. Utsikten över sundet, förhöjd genom 

paradläget mittför Ven, är förstås en stor kvalitet. 

Området gränsar mot fina miljöer på flera håll, 

med kortare och längre utblickar som ger området 

identitet: här finns Säbyholms gårdskomplex i 

öster, det storskaliga, backiga odlingslandskapet 

och golfbanan med Erikstorps kungsgård i norr, 

Borstahusen fiskeläge i söder. Säbybäcken är 

en fin tillgång inom området som lyfts fram 

ytterligare och bildar ett grönt publikt naturoch 

rekreationsstråk genom den nya stadsdelen. 

Målsättningen för den nya stadsdelen är att skapa 

ett stark och unikt stadsutvecklingskoncept, något 

nytt för Landskrona och för regionen. 

Variationen ska vara stor, det ska finnas olika 

bostadskoncept, upplåtelseformer och utförande 

att välja bland och det skall även gå att förverkliga 

egna husbyggnadsprojekt. 

Helsingborgsvägen är en av huvudinfarterna 

till Landskrona. Idag saknas en tydlig och 

representativ entré till staden och vägarna inom 

området präglas av storskalighet och dålig 

rumsbildning. Att förbättra, förtydliga och försköna 

denna infart är därför viktigt. Norra Landskrona 

består av bostadsområden från olika tidsperioder 

som inte riktigt är kopplade till varandra. En 

sammanlänkad stadsstruktur med kommunikation 

även i öst-västliga riktningar kommer att göra 

stadsdelarna mer tillgängliga och trevligare att röra 

sig runt i för både besökare och boende. 

53 

Borstahusen erbjuder rimlig arbetspendling 

inom hela västra Skåne, både med bil men även 

med tåg och buss; och samtidigt tillgång till det 

regionala utbudet av handel, kultur och service. 

Här kan man ha fritiden och sitt sociala liv där man 

bor. Här finns en lång kuststräcka med ett unikt 

utbud av möjligheter. Med både öppen strand och 

Norra Borstahusen behöver också en god koppling 

till centrala Landskrona och till stationen. Att 

skapa förutsättningar för en god kollektivtrafik är 

därför ytterligare en målsättning. På så sätt kan 

man tillfullo utnyttja områdets fina läge på den 

regionala bostadsmarknaden och göra området 

intressant för pendlare från andra kommuner. 


2011-10-10

54 

Markanvändning 

För att åstadkomma denna nya stadsdel 

krävs en omflyttning av befintliga funktioner 

inom planområdet. De stora och ytkrävande 

verksamheterna som idag finns här är campingen 

vid stranden, golfbanan uppe vid Erikstorpsvägen, 

fotbollsplanerna på Ulkavallen samt ett stycke av 

jordbruksmark vid Hälsingborgsvägen. 

Planförslaget innebär strukturmässigt att golfbanan 

flyttas upp norr om Erikstorpsvägen så att en större 

och mer sammanhållen bana skapas. Campingen 

får en ny placering i de norra delarna av Lill-Olas 

rekreationsområde i anslutning till havet och den 

befintliga stugbyn. 

Stranden behålls orörd, ingen bebyggelse 

förekommer innanför strandskyddat område. 

Stranden restaureras och fritidsfunktioner så som 

badbrygga, omklädning, lekutrustning mm förnyas. 

Ny campingen och stugbyn lokaliseras i anslutning 

till varandra så att de bättre kan dra nytta av 

varandras verksamheter, service och personal. 

Badkolonin och DHRs byggnad kan finnas kvar 

på stranden. När de befintliga verksamheterna 

flyttas frigörs stora arealer mark som kan bebyggas 

med bostäder. Idrottsplatsen stannar kvar på 

Ulkavallen, delar av området föreslås bebyggas. 

Markanvändningen effektiviseras och boende, 

idrottsplats och skola förläggs till Ulkavallen. För 

att genomföra omflyttningarna krävs att området 

detaljplaneläggs i olika etapper där detaljplaner för 

ny camping och golfbana först fastställs. Därefter 

kan detaljplanerna för bostädsändamål processas. 

Fig. 67 abc. Omlokalisering av befintliga strukturer. Campingen C flyttas norrut. Golfbanan G flyttas åt nordost och kvar blir en yta som är möjlig att utnyttja som 

bostadsbebyggelse. Fotbollsplanerna F på Ulkavallen behålls i samma läge. 


Planförslag

Illustrationsplan för Norra Borstahusen 

55 

Fig. 68. Illustrationsplan till Norra Borstahusen - kvartersstruktur med stor variation av bostadstyper; radhus, parhus, flerbostadshus och 

friliggande villor. Stora sammanhängande grönområden är integrerade i bebyggelsen och kopplade till omgivningen 


2011-10-10

NYA NEDRE GATAN 

NYA ÖVRE GATAN 

NYA ERIKSTORPSGATAN 

2 

K 

Kv.1 

56 

KVARTERSPARK 

STRAND 

Bebyggelse 

Planområdet föreslås bebyggas söder om 

Erikstorpsvägen. Huvuddelen av bostäderna 

föreslås utgörs av markbostäder i 1- 2 våningar då 

det i dagsläget finns en hög andel flerfamiljshus i 

Landskrona och efterfrågan på bostäder med egen 

tomt är stor. Men det skall även finnas utrymme 

för flerfamiljshus med ett högre våningsantal inom 

stadsdelen. Det är önskvärt att bostäderna får en 

blandad sammansättning när det gäller storlek, 

KVARTER 1 

utformning och upplåtelseform. 

STRANDPARKEN 

Kv.5 

Inom området kommer finnas möjlighet att uppföra 

KVARTER 2 

egen villa på friköpt tomt. Det skall 

3817 m² 

även 

17 BOSTÄDER 

finnas 

utrymme för bostäder för äldre eller personer med 

olika typer av funktionshinder inom KVARTER området. 

3 

4580 m² 20 BOSTÄDER 

Arkitekturen skall varieras genom att olika 

Kv.6 

byggherrar samsas inom samma kvarter. Husen 

KVARTER 4 

skall ligga utmed gatorna så att tydliga och väl 


avgränsade gaturum skapas. Inspiration när det 

gäller utformning, skala och volym KVARTER kan 5 hämtas 


från Borstahusens fiskeläge. 

KVARTERSPARK 

PLAN STRANDBYN 

000 

3m 

Kv.7 


KVARTER 6 

I förslaget till utbyggnad av Norra 9075 m² Borstahusen 

24 BOSTÄDER 

bibehålls Ulkavallen som område för sport och 

fritidsändamål. Fotbollsplanerna 

KVARTER 

ligger 

7 

kvar och 


kompletteras med ny idrottshall, parkeringsplats, 

Kv.8 

läktare och nya omklädningsrum. I de östra delarna 

av Ulkavallen uppförs en skola 

KVARTER 

F - 9 samt 

8 

förskola 


strax söder om Ulkavallen på nuvarande gräsytor. 

De västra delarna bebyggs med bostäder i 2 till 3 

våningar. 

SUMMA 

42012 m² KVARTERSMARK/ 141 BOSTÄDER 

Bebyggelsen i de norra delarna ut mot det 

storskaliga jordbrukslandskapet kommer varieras 

i placering och riktning för att landskapet ska 

NYTT KALLBADHUS/ 

BRYGGA FÖR BAD 

304m² 

304m² 

260m² 175m² 175m² 175m² 175m² 210m² 

PLANPROGRAM 214m² FÖR NORRA BORSTAHUSEN 

3m 

GÅRDSGATA 

1.5V 

STRÄDE 

2.5V 

GATA 30 km/h 

2.5V 

175m² 175m² 175m² 175m² 210m² 

300m² 

Planförslag2.5V 

2.5V 

350m² 

GÅRDSGATA 

175m² 175m² 

10m 3m 

A ÖVREGATAN 30 km/h 

3.5V 

304m² 

304m² 

304m² 

304m² 

304m² 

304m² 8m 

304m² 

304m² 

STRÄDE 

3.5V 

A 40 km/h 

sammanflätas. Den nya bebyggelse 

som kommer att ligga närmast kusten i 

anslutning till Borstahusen föreslås få 

en låg och tät karaktär som samspelar 

med befintlig bebyggelse i Borstahusen. 

Områdets skall präglas av det havsnära 

läget och det skall vara möjligt att känna 

närheten till havet även längre österut i 

området. Genom att utnyttja terrängen 

och successivt öka bebyggelsehöjden och 

göra små släpp i bebyggelsen kan man få 

havsutblickar även längre in i området. 

HAV 

SMÅ PAVILJONGER PÅ 

STRANDEN FÖR RESTAU- 

RANTER OCH KIOSKER 

RAD 1 

1.5 PLANS- 

BEBYGGELSE 

STRANDPROMENAD 

RAD 2 

2.5 PLANS- 

BEBYGGELSE 

STRANDÄNG/ 

AKTIVITETSSTRÅK 

GÅRD 

RAD 3 

3.5 PLANS- 

BEBYGGELSE 

Fig. 69 ab. Figurerna visar hur bebyggelsen trappas uppåt i höjd. 

KVARTERSPARK 

KVARTERSPARK 

HUVUDGATA 

RAD 4 

BUSSGATA 

3.5 PLANS- 

BEBYGGELSE 

GRÖNT PROMENAD 

STRÅK 

PRIVATA TRÄDGÅRDAR 

KVARTERSPARK 

DAGVATTENHANTERING 

PRIVATA TRÄDGÅRDAR 

STRANDPROMENAD 

TRÄDGÅRDAR 

STRANDBYN fribyggarkvarter 

BUTIK 

SEKTION

Dock måste även bebyggelsen placering 

och utformning anpassas efter närheten till havet så 

att ett gott microklimat kan skapas. 

Framförallt bör de västliga vindarna från havet 

beaktas. Det är även önskvärt att bostäderna är 

energieffektiva. Att reglera energieffektivitet och 

upplåtelseformer kan göras t.ex. i kommande 

markanvisningsavtal. 

För att styra bebyggelsens och stadsdelens 

utformning i det fortsatta planarbetet avses ett 

kvalitets- och gestaltningsprogram utarbetas 

där stadsdelarnas miljöprofil och arkitektoniska 

utformning kan bearbetas och hållas samman. 

Med hjälp av ett väl genomarbetat kvalitets- och 

gestaltningsprogram kan kvalitet och attraktivitet 

diskuteras genom hela processen från planprogram 

till uppförande och förvaltning. 

I det fortsatta planarbetet inom området är avsikten 

att befintlig kulturhistoriskt intressant bebyggelse 

skall skyddas och säkerställas genom varsamhets 

och/eller skyddsbestämmelser. Hänsyn bör tas 

till historiska gränser och respektavstånd till 

befintliga gårdsmiljöer. Befintlig bebyggelse t.ex. 

föreningsstugorna och förskolan utmed Löpargatan 

måste omlokaliseras. I planförslaget föreslås även 

koloniområdet Kaninfarmarna/Duvkolonin att 

flyttas eftersom denna yta skall ingå i det gröna 

stråk som planeras längs Säbybäcken. 

PERSPEKTIV strandpromenaden 

57 

Stadsdelen ska stå för en god arkitektoniskt 

kvalitet med propotionella volymer, tilltalande 

färgsättning, byggnadsplaceringar i gatulivet, 

välgestaltade grönområden, öppningar mot havet 

och kopplingar till det omkringliggande öppna 

jordbrukslandskapet. 

Löpargatan kommer att förlängas norrut och 

kommer att utgöra ett viktigt kommunikations 

stråk genom den nya stadsdelen. I det här läget 

är det lämpligt att lokalisera publika målpunkter 

som skola, idrottshall, handel m.m. Mot 

Erikstorpsvägen och Löpargatan skall det även 

finnas möjlighet att inhysa verksamhetslokaler i 

bottenvåningarna på bebyggelsen. 

Fig. 70. Bebyggelsens möte med strandområdet. 

BORSTAHUSENS STRANDÄNGAR visionsprogram för utbyggnad av norra landskrona 2010.03.03 

Volymskiss över hur bebyggelsen växer i höjd ju längre bort man kommer från kustlinjen. Den första bebyggelseraden får vara 1,5 våningar och i 

den bakre raden hus upp till 3,5 plan höga. På så sätt får även de bakomliggande husen havsutblickar från bostäder, balkonger och terrasser. 

Längs stranden blir det en strandpromenad där det ska finnas caféer och andra kommersiella verksamheter som kan inhysas i bostadshusen. 

Varje fastighet bebyggs enskilt av varje byggherre och kommer därför kunna se helt olika ut beroende på vem som bygger på tomten. På så sätt 

får man ett modernt bostadsområde med stor variation och blandning av arkitektur som samtidigt har en lokal förankring genom dess koppling till 

den gamla bebyggelsestrukturen i Borstahusen. 


2011-10-10

58 

Grönstruktur 

Gemensamt för grönområdena kring den 

föreslagna bebyggelsen är att de har en mer 

eller mindre naturlik karaktär. Dominerande är 

de tre parkkaraktärerna som är starkt kopplade 

till upplevelsen av ”natur” – d v s det vilda, det 

rymliga och det artrika. 

Med tanke på att Landskrona inte har så mycket 

tätortsnära natur i övrigt är detta en stor tillgång 

för den nya stadsdelen och detta koncept bör 

förstärkas. Det är viktigt att behålla och förstärka 

det öst-västliga grönstråket och betona kontakten 

med havet och det omgivande landskapet. 

Därför kommer ett grönt stråk att skapas utmed 

Säbybäcken med koppling både mot havet i 

väster men även mot jordbrukslandskapet och 

golfbanan i norr. På så sätt kan det omgivande 

jordbrukslandskapet bli mer lättillgängligt för 

allmänheten t.ex. med olika promenadstråk. I 

planförslaget inramas parkområdena av gator mot 

vilka bebyggelsen vänder sina entréer. På så sätt 

skapas parkmiljöer som känns trygga och är lätta 

att nå och utnyttja. Många av gatorna alléplanteras 

för att få in grönska i stadsdelen men även för att 

förstarka gaturummen. 

Norra Borstahusen är tänkt att vara en stadsdel 

med ett stort inslag av grönska. Det finns 

bl.a. 90 nya träd särskilt avsatta för plantering 

i området. Parkytorna skall även inrymma 

dagvattenhantering. Dammar och vattendrag skall 

utformas på ett sådant sätt att det berikar och 

förskönar parkområdena. Inom grönstråken skall 

dessutom rymmas lekplatser och ytor för spontana 

idrottsaktiviteter. 

Fig. 72. Gröna kopplingar. 

Fig. 71. De nya stadsdelens förbindelse med omgivningen. Grönstrukturkopplingar i landskapet med 

kringliggande landskap, stadsdelar och strandområde 


Planförslag

Säbybäcken 

Eftersom huvuddelen av den planerade 

bebyggelsen kommer att förläggas i anknytning 

till det öst-västliga grönstråket längs Säbybäcken 

är det viktigt att detta får tillräckligt med utrymme 

mellan de planerade bostadsområdena. Närmast 

Säbybäcken bör den naturliga karaktären 

som helhet bevaras och bitvis förädlas genom 

plantering av träd och buskar och bete eller slåtter 

av de öppna gräsytorna. 

Hur vattendraget utformas är också avgörande 

för upplevelsen och den ekologiska funktionen. 

Det skall vara möjligt att till fots röra sig längs 

med bäckfåran då detta stråk kommer att utgöra 

en länk i ett promenadstråk från kusten in mot de 

nordöstra delarna av staden och koloniområdet 

Kopparhögarna. Platser där det är möjligt för alla 

både barn, personer med funktionshinder, äldre 

m.fl. att komma nära bäckfåran skall finnas. 

Växt- och djurlivet i och intill bäckfåran skall 

gynnas. I dag finns t.ex. öring i bäcken. Att 

plantera träd längs bäcken för att ge skugga och 

därmed en jämnare vattentemperatur är ett exempel 

på en åtgärd som är bra för fiskbeståndet. Inom 

parkområdet skall även finnas plats för öppna ytor 

för lek och idrott. 

Strandskogen och strandpromenaden 

Skogspartierna vid Lill-Olas är av särskilt stort 

värde då Tallskogen och skogen runt Säbybäckens 

utlopp fungerar som en länk i strandlinjens 

gröna stråk som leder ut i det böljande öppna 

landskapet i norr. Skogen vid Lill-Olas, som 

består av svarttall och vanlig tall, är den enda i 

sitt slag inom Landskrona tätort. Den skoglika 

miljön i kombination med närheten till havet 

gör att naturupplevelsen är för kommunen unik. 

Tallskogens karaktär bidrar till att skapa den 

naturliga och trivsamma plats som många av 

semestergästerna gärna återkommer till. 

Planerna på att bygga bostäder i de intilliggande 

områdena söder om Lill-Olas innebär ett ännu 

större tryck på de allmänna grönytorna och ett 

ännu större behov av ett varierat utbud av naturoch 

rekreationsområden. Med det i åtanke har 

skogen i Lill-Olas och hela Erikstorpsområdet stor 

potential till att utvecklas till ett mer välplanerat 

och upplevelserikt rekreationsområde som kan 

erbjuda många olika aktiviteter i form av golf, sol 

och bad, jogging, promenader, lek och samvaro. 

I dag är det möjligt att promenera från centrala 

Landskrona längs med kusten ända upp till den 

hussamling som kallas för Fredriks läge och ligger 

vid kusten nedanför Hildesborgs slott. I samband 

med att Norra Borstahusen bebyggs kommer denna 

strandpromenad få en ännu högre andel besökare. 

Det finns möjlighet att utveckla strandpromenaden 

med rastplater, belysning m.m. 

Kvartersparker 

Inom bostadsområdena och i anslutning till skolor 

och förskolor är det viktigt att planera in ytor 

för lek och spontanidrott och mer stadsmässiga 

samlingsplatser som mindre torgytor och liknande. 

Även lekplatser och bostadsparker/fickparker med 

en kulturell prägel (blomsterplanteringar, fontäner 

mm.) för kontemplation och avkoppling bör 

finnas. I kvarteren närmast kusten kan grönytorna 

inspireras av det gamla Borstahusens stejlebackar. 

Fig. 72. Strandpromenaden i Landskrona. 

59 


2011-10-10

Fritid och rekreation 

Delar av planområdet är viktigt som rekreationsområde 

för både Landskrona och grannkommunerna. 

Detta bör man bygga vidare på i den fortsatta 

planeringen. Genom att bosätta sig i Borsta 

husen kan människor få tillgång till ett mycket bra 

utbud av fritidsaktiviteter, vilket även kan vara ett 

sätt att profilera och marknadsföra området. 

Flytten av campingplatsen innebär dock ett mindre 

intrång i Lill-Olas skog. Delar av ekskogen mellan 

stugbyn och golfbanan behöver glesas ut. En bredare 

spridningskorridor i ekbeståndet i nord-sydlig 

riktning kommer dock att bevaras. Campingen 

kommer eventuellt innebära att ett intrång i golfbanas 

övningsbana (6 hål) blir nödvändig för att klara 

det ytkrav en ny camping skulle kräva. Övnings- 

60 

Omlokaliseringen av campingen ger möjlighet att 

utveckla ett nytt helhetskoncept för området kring 

Lill-Olas. Camping, bad och stugby med närhet till 

strand och natur ger möjligheter för ett turism- och 

rekreationscentrum som kan drivas som en enhet. 

Det hela skulle kunna resultutera i att landskronaborna 

och besökare får ett mer attraktivt och 

komplett besöksmål än idag. Stranden och vegetationen 

i strandområdet kommer finnas kvar för sol, 

bad och fritidsaktiviteter precis som idag. Befintlig 

badbrygga kommer renoveras och förlängas och 

kompletteras med badutrustning och eventuellt 

bastu. 

Ny standnära camping 

En ny strandnära och delvis skogsbevuxen camping 

kan få cirka 160 - 170 platser på vardera 100 

m². Som ett ytterligare övernattningsalternativ till 

stugby och camping kan läggas ett mindre antal 

rum, med hotell- eller vandrarhemsstandard. Lokaler 

även för mindre konferenser i anslutning till 

servicebyggnaden till campingen. 

Den nya campingen kommer lokaliseras i de nordöstra 

delarna av Lill-Olas i anslutning till befintlig 

vändzon. Inga delar kommer förläggas inom 

strandskyddat område utan stranden förblir orörd. 


Planförslag 

Fig. 74. Illustration över nytt camping- och stugområde. Enligt förslaget inryms ca 160 - 170 platser för tält eller husvagn. 

Stranden lämnas fri för allmän rekreation, Badkolonin och DHR ligger kvar på nuvarande platser

ana skulle då kunna omlokaliseras till ett läge 

öster om nuvarande golfbana utmed Erikstorpsvägen/Helsingborgsvägen. 

Närmare studier angående 

utformning och lokalisering kommer genomföras i 

nästa steg av planeringsprocessen (läs mer under 

riksintresse och strandskydd). Motionsslinga 

kommer att omlokaliseras och eventuellt förlängas 

norrut mot Fredriks läge. 

Med en ökad befolkning i närområdet kommer 

trycket på rekreationsområdet att öka. Detta behov 

måste beaktas och funktioner tillkomma. Flytten 

av campingen innebär också att de tre nordligaste 

stugraderna i stugbyn tas bort. Dessa stugor är inte 

renoverade och används inte för uthyrning i nuläget. 

Några har redan tagits bort. 

Föreningsstugor 

Inom planområdet finns 7 föreningsstugor; Ur- och 

skur, Gymnos, GF Idrott, Scouterna och Landskrona 

Atletklubb samt Kaninavels- och Duvförening. 

Stadens mark- och exploateringsavdelning arbetar 

med att finna nya lokaliseringar för de befintliga 

stugorna. Avdelningen kommer att ha fortlöpande 

diskussioner med berörda föreningar för att finna 

lämpliga lösningar. En översiktlig utredning för 

alternativa lokaliseringar har tagits fram för de som 

finns inom Norra Borstahusen. I utredningen har 

ett tiotal möjliga platser tagits fram, vilka ligger 

i anslutning till planområdet alternativt på andra 

platser i staden. 

Inom planområdet är det möjligt att inrymma två 

föreningsstugor. Ur och Skurs förskoleverksamhet 

samt Scouterna har bedömts vara i störst i behov 

av närmiljön för sin verksamhet. Två platser har 

reserverats på illustrationskartan utmed vägen ner 

mot Lill-Olas rekreationsområde. 

Utökad och förnyad golfbana 

För golfbanan innebär planförlaget att en större 

sammanhållen bana skapas norr om Erikstorpsvägen, 

vilket innebär fördelar då spelarna inte 

behöver passera över vägen. Golfbanan tar stor 

yta i anspråk och samband med planläggningen av 

denna bör möjligheten för allmänheten att röra sig 

genom golfbaneområdet studeras. 

Badkolonin på stranden 

Badkolonin och DHRs byggnd kommer att ligga 

kvar på stranden som de gör idag med bibehållna 

funktioner. Badkolonins verksamhet kan vidareutvecklas 

eftersom den har en viktig funktion och är 

uppskattad av av Landskronas barn. Ur kulturhistorisk 

synvinkel är det viktigt att byggnaden ligger 

kvar i sitt nuvarande läge och att verksamheten 

finns kvar. Lokalen bör kunna samutnyttjas av både 

barn- och ungdomsförvaltningen och kultur och 

fritidsförvaltningen för olika aktiviteter. I kommande 

detaljplaner skall behovet angöringsmöjligheter 

med bil till DHR stugan beaktas. 

Grönstråk längs Säbybäcken 

Planförslaget innebär att ett nytt rekreations stråk 

skapas längs Säbybäcken och en ny möjlighet 

för allmänheten att röra sig i öst-västlig riktning 

i området öppnas upp. Inom detta stråk bör ges 

utrymme för en större temalekplats samt ytor för 

spontanidrott. Att ge människor möjlighet till s.k. 

vardagsmotion är också viktigt ur ett folkhälsoperspektiv 

och den fysiska planeringen bör understödja 

enkla oorganiserade aktiviteter som idrott på 

små näridrottsplatser, promenader, löpning m.m. 

Fotbollsplaner på Ulkavallen 

Den nya bostadsbebyggelsen bedöms tillföra ca 

450 nya barn i norra Landskrona. Ca 150 av dem 

bedöms tillbringa en del av sin fritid på Ulkavallen, 

Med tanke på det nya bostadsområdet bedöms 

3 fotbollsplaner (11-manna) behövas på Ulkavallen. 

En av dessa bör vara en belyst konstgräsplan 

för att, möta behovet av verksamhet året runt och 

framförallt, erbjuda fler barn och ungdomar en slitstark 

aktivitetsyta i närområdet. Nya omklädningsrum 

och läktare kommer uppföras i anslutning till 

idrottsområdet. 

Ny idrottshall 

En ny idrottshall föreslås lokaliseras mellan fotbollsplanerna 

på Ulkavallen och den nya skolan. 

Denna idrottshall kommer i första hand att användas 

för undervisning på dagtid och träning för barn 

och unga på kvällstid. För mer tävlingsinriktat 

idrottsutövande hänvisas till Landskrona Idrottshall 

på Karlslundsområdet där Fritids- och kulturförvaltningen 

föreslår en utbyggnad. 

61 


2011-10-10

62 

Naturvärden 

Inom planområdet finns flera intressanta och 

skyddsvärda naturmiljöer. I förslaget har bebyggelse 

skisserats i närheten av Säbybäckens utlopp 

vilket innebär att den vegetation som finns här i 

dag kommer att få en något minskad utbredning. 

Den föreslagna bebyggelsen beröra trandskyddszonen, 

men denna del utgörs i dag av befintlig 

camping och bedöms inte hysa några större naturvärden. 

Inom golfbanans sydvästra del finns trädoch 

buskbestånd som kan bli svåra att införliva i 

den föreslagna stadsbebyggelsen. 

För de den grönfläckiga paddan som finns inom 

golfbaneområdet innebär planförslaget ingen större 

förändring i förhållande till dagsläget. Paddan kan 

dock röra sig ganska långa sträckor upp till 1 km 

och det kan tänkas att de rör sig ned mot Lill-Olas. 

Inga grönfläckiga paddor har observerats söder om 

Erikstorpsvägen. 

Större vattensalamander finns enligt groddjursinventeringen, 

2011-08-02 i två dammar inom 

planområdet. Dessa ligger inom befintlig golfbana. 

Den nordligaste dammen får förändrade förutsättningar 

om campingen placeras på golfbanans 

övningsbana. I detta sammanhang är det viktigt 

att även närbelägen skogsdunge bevaras eftersom 

salamandern vistas på land under stora delar av 

året. Vid den södra dammen kommer inte markanvändningen 

att förändras. 

nackdel för områdets groddjur och övriga fauna. 

Vägen planeras i gränsen mellan golfbanan och de 

gamla slamdammarna. Det finns en uppenbar risk 

att grodorna blir överkörda vid regn. Vägen bör 

därför förses med eller förberedas för grodstaket 

och grodpassage under vägen. 

Inom planområdet har också konstaterats att det 

finns tre områden där sällsynta insektsarter har 

god potential att förekomma, insektinventeringe 

2011-09-14. I det fortsatta detaljplanearbetet skall 

hänsyn tas till detta. 

De planerade åtgärderna kring Säbybäcken innebär 

att mer naturmark tillskapas och fler potentiella 

reproduktionslokaler för grodor anläggs. Att åkermark 

omvandlas till parkmark med öppen dagvattenhantering 

bedöms gynna förutsättningarna 

för grodförekomst. Likaså bedöms det gynna den 

biologiska mångfalden. Öringbeståndet i Säbybäcken 

kan gynnas av att bäcken tas upp i dagen 

och meandras. 

Befintliga märgelgravar kommer att ligga inom 

parkmark respektive golfbana vilket bedöms som 

en förbättring jämfört med deras läge i jordbruksmark. 

Omvandling av jordbruksmark till golfbana 

bedöms generellt ha en positiv inverkan på flora 

och fauna. När golfbanan projekteras bör nya dammar 

för groddjur planeras in. 

skall genomföras för att fastslå vilka övervintringslokaler, 

leklokaler och vandringsstråk som 

djuren använder. Det är även angeläget att reda ut 

var huvudpopulationen finns. Eventuell påverkan 

på groddjuren kommer också att belysas i miljökonsekvensbeskrivningen. 

Artskyddsfrågan skall 

samrådas med Länsstyrelsen i samband med att 

detaljplaner påbörjas och dispens från artskyddsförordningen 

skall sökas. Kompensationsåtgärder 

för eventuella intrång i naturmiljöer skall studeras i 

samband med detta. 

I planområdet finns för övrigt flera groddjur representarade. 

De lever framförallt i områdena umed 

Säbybäcken där ett grönstråk skall anläggas. Den 

planerade förlängningen av Löpargatan innebär en 

I det fortsatta detaljplanarbetet skall förslag till hur 

befintliga naturvärden skall tas om hand och utnyttjas 

som en stomme för grönstrukturen studeras 

ytterligare. En mer detaljerad groddjursinventering 

Fig. 75. Grönfläckig padda. 


Planförslag

Trafik och kommunikationer 

Trafikstruktur 

Tydliga huvudstråk skapas i området för att ge 

trafiken en klar struktur där det enkelt går att ta 

sig både i östvästlig som nordsydlig riktning. 

För att kopplingen till staden ska vara god måste 

Löpargatan förlängas norrut och kopplas samman 

med Erikstorpsvägen. Förlängningen kommer 

att medföra att trafikflödena utmed Löpargatans 

befintliga del kommer att öka något, se avsnitt ang. 

trafikflöde efter färdig utbyggnad. En förläning 

av gatan kan även medföra att stadsbussarnas 

linjedragning på ett enkelt sätt kan kopplas till 

det nya området. En öst-västlig gata i områdets 

södra del, Kung Hans väg, är viktig för att 

tillgängligheten till resten av staden ska vara god. 

Stora område utan gator avsedda för 

biltrafik bör undvikas då de skapar en 

otrygg känsla. 

Ny gata 

Fig. 76. Trafikstruktur för nya större gator. 

Förlängning av Löpargatan 

63 

Gatorna i området fördelas på huvudstråk, mindre 

genomfartsgator och lokalgator. Erikstorpsvägen, 

delen i öst-västlig riktning, Helsingborgsvägen 

och Löpargatan är huvudstråk och är de tre 

större gatorna som matar trafiken in till området. 

Trafikmiljön på dessa gator ska vara utformad så 

att det tydligt framgår att de är huvudstråk, med 

exempelvis separerade gång- och cykelbanor. 

Mindre genomfartsgator så som den öst-västliga 

länken i områdets södra del har en något mindre 

skala och därmed bör den också ha en lägre 

hastighet. Lokalgatorna är de minsta gatorna där de 

olika trafikslagen kommer att vara helt samspelta 

och ej separeras. Både hastigheten och trafikflödet 

på dessa gator är därmed låga. 

Huvudstråk Mindre genomfartsgata Område med lokalgator 

Fig. 77. Gatutyper i huvudnätet. 


2011-10-10

64 

Gång- och cykeltrafik 

Inom området planeras nya gång- och cykelbanor 

längs huvudstråken. Även längs de mindre 

genomfartsgatorna med höga trafikflöden 

bör oskyddade trafikanter separeras från 

motortrafiken. Inne i kvarteren på lokalgatorna 

föreslås blandtrafik d.v.s. motortrafik, cyklister 

och fotgängare rör sig på samma yta. Detta 

medför att hastigheterna måste vara låga för att 

trafiksäkerheten ändå ska vara god. Cykelvägen 

som kommer söderifrån längs Erikstorpsvägen 

förlängs norrut och kopplas ihop med ny cykelväg 

som löper utmed Erikstorpsvägens södra sida, 

på delen i öst-västlig riktning. I Löpargatans 

förlängning anläggs gång- och cykelvägar utmed 

gatans båda sidor. Denna kopplas samman med 

befintlig gång- och cykelväg på Löpargatans södra 

del. Västra delen av den nya tvärlänken, mellan 

Erikstorpsvägen och Löpargatan, är avsikten att 

skapa ett tydligt gång- cykelstråk på båda sidor. 

Detta stråk blir en viktig länk ner till havet och ska 

upplevas och utmärka sig som ett promenadstråk 

med vilplatser för gående. Den östra delen av 

tvärlänken ska också ha gång- och cykelvägar 

utmed gatan. 

Fig. 78 a. Gång- cykelvägar inom Norra Borstahusen 

Bra cykelvägar finns till stationen t.ex. 

via Löpargatan – Ringvägen eller via 

Helsingborgsvägen – Ringvägen samt 

Grönsaksgatan- Löpargatan- Ringvägen. 

Centrum nås via Strandvägen, Löpargatan eller 

Grönsaksgatan. 

Fig. 78 b. Gång- cykelvägar inom Landskrona stad. 


Planförslag

Kollektivtrafik 

Området ska ha en välfungerande kollektivtrafik 

där det på ett enkelt sätt ska gå att ta sig till 

viktiga målpunkter i staden och till andra byar 

och kommuner. De befintliga stadsbusslinjernas 

sträckning får möjlighet att förlängas då 

Löpargatan byggs ut norrut till Erikstorpsvägen. 

För att fler skall välja att åka kollektivt är det 

viktigt att kollektivtrafiken är etablerad redan när 

ett område börjar byggas ut. 

Skånetrafiken har i samråd med Landskrona 

stad utarbetat ett förslag till nytt stadsbussnät 

i Landskrona. Stadsdelarna Borstahusen, och 

Västra Fäladen kommer att trafikeras av busslinje 

5 som går till Skeppsbron, busslinje 4 som går till 

centrum och därefter till Karlslund samt linje 2 

som går till Landskrona station. Busslinje 2 och 

5 kan på ett enklet vis förlängas norrut in i den 

nya stadsdelen. Exakt på vilket sätt busslinjerna 

kommer att förlängas skall studeras under det 

fortsatta planarbetet i samråd med Skånetrafiken. 

I planprogrammet föreslås en ny busshållplats 

utmed Löpargatan vid den nya skolan. Detta är en 

central i plats i stadsdelen och skolan, idottshallen 

och Ulkavallen utgör målpunkter som människor 

behöver resa till. Det är också angeläget att någon 

av busslinjerna angör vid Erikstorps Kungsgård 

då här finns flera viktiga målpunkter för rekreation 

- stranden, stugbyn, campingen, golfbanan, 

badkolonin etc. 

Fig. 79. Förslag till nytt stadsbussnät i Landskrona hösten 2011. 

65 


2011-10-10

66 

Trafikflöde och fördelning från 

utbyggnadsområdet 

Trafikflödet som området genererar beror på 

mängden bostäder som byggs. I utredningen 

förutsätts att antal nya bostäder är ca 1300 stycken. 

(I förslaget är skisserat 1000-1100 bostäder. 

Genom att räkna med 1300 har man en viss 

marginal.) Ett medelalstringstal på 5,6 (från 

”Trafikutredning Västra Fäladen – Säbyholm – 

Husarspetsen”) används för att beräknas områdets 

trafikalstring. 

Fördelningen av trafiken från området har 

beräknats utifrån resvanundersökningen ”Resvanor 

Syd 2007”. Rapporten presenterar bland annat 

biltrafikens fördelning till och från samt inom 

Skånes kommuner. Fördelningen för biltrafiken 

i Landskrona är: 23 % norrut, 23 % söderut, 8 % 

österut och 46 % inom staden. 

Utifrån dessa siffror samt beräkning av vägval för 

olika målpunkter har trafikflöde från området tagits 

fram, se tabell. 

Trafikflöde efter färdig utbyggnad 

För att beräkna hur trafikflödet ser ut längre fram 

i tiden måste även hänsyn tas till den allmänna 

trafikökningen som sker per år. Att förutspå de 

framtida trafikflödena är svårt. En genomsnittlig 

trafikökning på 1% per år har använts för att 

räkna fram flödena till prognosåret 2025. 

Genomsnittlig trafikökning för den totala 

trafiken baseras upp uppgifter från SIKAs 

rapport ”Kort om prognoser för person- och 

godstransporter år 2020”´. Den genomsnittliga 

persontrafikökningen i Sverige med bil beräknas 

vara ca 0,8 % per år. 

Utifrån de hastighetsmätningar som har gjorts 

under 2010, beräkning av hur mycket trafik 

området efter full utbyggnad genererar samt en 

prognosiserad årlig trafikökning har framtida 

trafikflöden år 2025 för ett antal vägarna i 

området beräknats, se tabell. 

 

Gata 

Trafikflöde 

idagf/d 

Trafikflöde 

2025(årlig 

ökning) 

utanny 

bebyggelse 

Trafikflöde 

2025från 

program 

området 

Totalt 

Trafikflöde 

trafikflöde 

2025från 

2025med 

bef. 

program 

bebyggelse 

området 

1 HelsingborgsvägenN 8300 9640 2300 1800 13740 

2 HelsingborgsvägenS 7510 8720 2000 360 11080 

3 ErikstorpsvägenÖ/V 1760 2040 3800 1440 7280 

4 LöpargatanS 1960 2280 1700 690 4670 

5 Kalkugnsgatan 1010 1170 340 1510 

6 

ErikstorpsvägenN/S 

(södradelen) 

1250 1450 480 1930 

7 

ErikstorpsvägenN/S 

(norradelen) 

1570 1820 940 2760 

8 LöpargatanN 1530 1090 2620 

9 

Nygata(västradelen)i 

områdetsödradel 

560 560 

Nygata(östradelen)i 

10 

områdetsödradel 

640 100 740 

11 Löpargatan 1300 1295 2595 

12 Löpargatan 4100 4700 1540 250 6490 

Fig. 80. Trafikflöde idag, år 2025 samt år 2025 med utbyggt område 

För att uppnå fördelningen av trafiken i 

tabellen nedan krävs det att åtgärder görs på 

Erikstorpsvägen för att leda trafik till gator mer 

lämpliga för större trafikmängder. Erikstorpsvägen 

i nordsydlig ska uppfattas som en lokalgata med 

låga fordonshastigheter och måttliga trafikmängder 

Fig. 81. Trafikflödes punkter till tabell ovan. 


Planförslag

Hastigheter 

Landskrona stad är i skede att anta en 

hastighetsplan. För att följa tanken och 

utgångspunkten i hur hastigheter i staden är 

tänkt att vara blir hastigheten i området enligt 

figur 7. Alla andra lokalgator i området får 

hastighetsbegränsningen 30 km/h. 

67 

Fig. 82. Förslag till hastighetsgränser i området. 


2011-10-10

68 

Hälsa och säkerhet 

Buller 

Planförslaget innebär att en ny stadsdel byggs 

och att ett nytt samlat rekreationsområde skapas. 

Planförslaget innebär således att inga uppenbart 

miljöstörande verksamheter kommer att etableras. 

Den nya stadsdelen innebär dock ett ökat 

trafikarbete vilket kan medföra bullerstörningar 

längs befintliga gator. En översiktlig 

bullerutredning har tagits fram för projektet. 

Utredningen belyser särskilt utsatta partier och 

punkter och visar på möjliga lösningar för att klara 

utbyggnadsområdets struktur. 

Utredningen visar på att det utmed Helsingborgsvägen 

och Erikstorpsvägen i öst-västlig riktning 

är nödvändigt med skyddande grönremsor, utökat 

avstånd och växtbeklädda låga plank för att klara 

bullersituationen. Bullervallar ska undvikas med 

tanke på landskapsbilden och riksintresset för 

kulturmiljövården. Hälsingborgsvägen är tänkt att 

få en mer tydlig karaktär och vanliga bullerskydd/ 

plank är av den anledningen inte önskvärt. Detaljerad 

utformning kommer studeras närmare vid 

kommande detaljplaner. 

Förlängningen av Eriksgatan och Löpargatan 

norrut innebär nya bullersituationer som måste 

hanteras. Ett förslag på hur det skulle kunna hanteras 

är att de befintliga bostäderna i bostadsområdet 

Drottningen utmed Löpargatans förlängning ges 

möjlighet till större tomter och angöring från väster 

med eget garage. Utmed Kung Hans väg ges trädgårdar 

större yta, gång- och cykelväg samt trädplantering 

förläggs söder om vägen för att på så 

sätt utöka avståndet. Utrymmet är dock begränsat 

norrut av planerad byggnation, befintlig topografi 

och geologi. 

Fig. 83. Förslag på hur trafiksituationen kan hanteras vid 

Drottningen/Kalkugnsgatan/Löpargatan 

Löpargatans nuvarande utformning står inte helt 

i relation till fastställd hastighet. Ett sätt att hantera/påverka 

hastigheten är att bygga en rondell 

i korsningen vid infarten till Drottningen/Kalkugnsgatan. 

Enligt planförslaget är skola, förskola 

och idrottshall samt busshållplats lokaliserad till 

området, vilket ytterligare ställer krav på kontrollerad 

trafiksituation. 

För att åstadkomma en tilltalande miljö i planområdet 

är det positivt om strukturerna kan hållas täta. 

Detta kan dock innebära förhöjda bullervärden i 

fasad längs de större trafikstråken, Erikstorpsvägen 

och Löpargatan. I ny tät bebyggelse med kvartersstruktur 

med god kollektivtrafikförsörjning, såsom 

i planförslaget, finns möjligt att tillämpa avsteg 

enligt Boverkets Allmänna råd 2008:1. En välutformad 

tyst sida kan då vara ett alternativ för att 

klara den tätare strukturen. 

Bullerberäkningar för de befintliga sträckorna 

där trafiken förväntas öka på grund av utbyggnaden, 

Erikstorpsvägen och Löpargatans nuvarande 

sträckningar är beställda och under utarbetande. 

Dessa kommer användas i det kommande arbetet. 

Ytterligare bullerutredningar kommer vara nödvändiga 

i det fortsatta detaljplanearbetet. 


Planförslag

Verksamheter i området 

Syngentas verksamhet kräver att ett visst 

skyddsavstånd hålls till bostäder. Även golfbanans 

verksamhet kräver ett visst skyddsavstånd till vägar 

och bostäder. Detta skall beaktas i det fortsatta 

planarbetet och utreds vidare i samband den nya 

golfbanans utforming och inpassning. 

Planområdet ligger inom normalriskområde för 

markradon (vissa delar inom lågrisk). Lågriskmark 

innebär att inga speciella åtgärder mot markradon 

krävs. Vid normalriskmark skall byggnader utföras 

radonskyddade. För parkmarken och gatumarken 

behövs inga ytterligare radonundersökningar, men 

för bostadskvarteren bör radonmätningar göras vid 

framtida detaljplaneläggning. 

Klimatförändringar 

Föreslagen bebyggelse i Norra Borstahusen ligger 

till stora delar på en marknivå på + 4. Några 

delar ligger dock inom mer låglänta områden. I 

det fortsatta planarbetet måste därför ytterligare 

utredningar tas fram rörande stigande havsnivå, 

stigande grundvattennivåer och erosion. Förslag 

till hur bebyggelsen skall säkras mot framtida 

översvämningar kan därefter utarbetas. Det kan 

exempelvis vara åtgärder som vallar och murar 

mot havet och mot vattendragen i området och 

utrymme behöver i så fall avsättas för sådana 

anläggningar. 

I det fortsatta arbetet är en höjdsättningsplan 

nödvändig att ta fram för att studera var 

marknivåerna behöver modelleras för att klara 

stigande havsnivåer och dagvattenavrinning. Läs 

mer om detta under avsnitten om höjdsättning och 

dagvatten. Då området är väl utnyttjat för fritidsoch 

rekreationsändamål är det av största vikt att 

även dessa värden kan säkras i framtiden likväl 

som bebyggelsen 

69 

Geotekniska förhållanden och 

markföroreningar 

En viss kunskap angående de geotekniska 

förutsättningarna finns i området. Fortsatta 

utredningar krävs i samband med det fortsatta 

planarbetet. Bland annat bör grundvattennivåerna 

i området kontrolleras. Det finns inga kända 

markföroreningar i området. 

Erosion 

Strandlinjerna är utsatta för erosion och det gör 

åtgärder nödvändiga. I skissen för strandområdet 

föreslås dels ett strandavsnitt med stenskoning 

och träbryggor, dels en badvänlig sandstrand 

som breddas upp, bl.a. med hjälp av stödpirar. 

Erosionfrågan skall studeras vidare i det fortsatta 

planarbetet i samråd med Länsstyrelsen 

Fig. 84. Kartan visar på vilken marknivå den nya bebyggelsen kommer att ligga. 


2011-10-10

70 

Teknisk infrastruktur 

Dagvatten 

En övergripande tanke i projektet för Norra 

Borstahusen är att stadsdelen ska ha en 

robust och långsiktigt hållbar utformning av 

dagvattenhanteringen. Dagvattnet ska fördröjas, 

infiltreras och renas lokalt. Vid den fortsatta 

planeringen ska dagvattnet ses som en resurs för 

skönhetsupplevelser, rekreation, lek, naturvärden 

och biologiska mångfald. 

Dagvatten är tillfälligt förekommande regn- och 

smältvatten som rinner av markytor, tak, gator och 

andra konstruktioner. Det är för urbana miljöer 

och samlad bebyggelse som definitionen dagvatten 

används. Även spolvatten och framträngande 

grundvatten räknas som dagvatten. 

Grundvatten kan både vara en resurs eller ett 

problem vid dagvattenhantering. Resurs kan 

det vara om man kan använda sig av det för att 

erhålla en vattenspegel i ett magasin som då inte 

så lätt torkar ut under en torr sommar. På samma 

sätt kan grundvattennivån också vara ett problem 

i t ex magasin om den är för hög så att det inte 

finns utrymme för fördröjning. En utredning 

om grundvattennivån är påbörjad och beräkna 

vara klar i mars 2012. Utredningen visar på om 

grundvattnet inom området kan användas som 

resurs och hur problemem kan hantreras. 

Principer för dagvattenhanteringen 

Recipienterna Säbybäcken och Wallabäcken 

kan med dagens utformning inte ta emot mer 

vatten än idag, eftersom de är dimensionerade 

för ett avrinningsområde bestående av åker- och 

skogsmark. Inom planområdet ska därför olika 

åtgärder vidtas som dels minskar, dels utjämnar 

och även när så är nödvändigt renar flödena till 

recipient. Den naturliga vattenbalansen ska i 

möjligaste mån bevaras och vattendragens kvalité 

ska inte försämras. 

Det vatten som inte infiltreras, avdunstar eller tas 

upp av mark eller växter på tomtmark ska ledas 

vidare ut till det allmänna stråk/dammar i gata 

eller park och därefter ledas vidare till recipient. 

Vattenytor och vattenstråk i parkmark ska utformas 

så att de ger ekologiska och estetiska mervärden. 

I de dammar som har permanent dagvattenyta ska 

vattnet hålla en så god kvalité att djur och växter 

trivs. Det ställs inga krav på att dammarna ska vara 

skall möjliga att bada i. 

Fig. 85 Översvämning vid Wallabäckens utlopp 

I detaljplanskedet får andra lösningar än den 

traditionella med ledningar diskuteras. För att 

minska vattenavrinningen från området skall 

andelen hårdgjorda ytor begränsas genom gröna 

tak, genomsläppliga markbeläggningar och 

planteringsytor i stället för helt hårdgjorda ytor. 

Mångfunktionella ytor kan skapas som mer eller 

mindre kortvarigt fylls med vatten i samband med 

regn. 

Tekniska krav på fördröjning 

Utsläpp till recipienterna Säbybäcken och 

Wallabäcken får inte öka i jämförelse med idag. 

Det innebär att avrinningen från Norra Borstahusen 

inte får överskrida 1,5 liter per sekund och hektar 

vilket är den naturliga avrinningen från åker- och 

skogsmark. Alternativet är att dikningsföretaget 

för Säbybäcken löses upp och då möjliggöra 

ett större utsläpp till diket för att då minska 

fördröjningsbehovet. Dimensionerande regn 

får diskuteras i detaljplaneskedet utifrån val av 

lösning. Dimensionering av dagvattensystemet ska 

göras enligt Svenskt Vattens anvisningar och med 

hänsyn tagen till klimatförändringar. 

Dagvatten kan föra med sig föroreningar från 

material eller förorenade ytor som vattnet runnit 

över. Källor till föroreningar är exempelvis trafik, 

förbränning, fria metallytor som tak, stolpar 

och räcken, atmosfäriskt nedfall samt upplag på 

industritomter. Vid utformning av dagvattensystem 

ska hänsyn tas till dagvattnets föroreningsgrad 

och recipienternas känslighet. Exempelvis kan 

trafikdagvattnet från de mest trafikerade gatorna 

behöva renas. 


Planförslag

Förorening av dagvatten ska i första hand 

begränsas vid källan. Att tillåta användning av 

byggnadsmaterial som obehandlad koppar och 

zink inom området får tas upp mer detaljerat i 

detaljplansskedet. Dagvattensystem ska utformas 

så att en så stor del som möjligt av föroreningarna 

avskiljs och bryts ned under vattnets väg till 

recipienten. 

Höjdsättning 

Byggnader, gator parker och andra ytor ska 

höjdsättas så att det inte bildas instängda områden 

där dagvatten kan samlas och orsaka skada på 

hus eller andra anläggningar. Vid kraftiga regn 

ska dagvattnet kunna rinna av på markytan 

mot recipient eller mot ytor som kan låtas 

svämmas över. Nivåskillnaden mellan färdigt 

golv och nivån i fastighetsgräns ska vara på en 

nivå som tar hänsyn både till vattenavledningsoch 

tillgänglighetsaspekter. Hänsyn ska tas 

till den pågående klimatförändringen med 

stigande havsnivåer, ökade översvämningsrisker 

och höjda grundvattennivåer, i den fortsatta 

planeringsprocessen och när höjdsättningen utförs. 

Detta gäller inte minst i kvarteren längst i väster. 

Frågan om vilken nivå som skall föreskrivas för 

färdigt golv i området skall utredas i det fortsatta 

planarbetet. 

Säkerhet och trygghet 

Dammarnas och vattendragens slänter ska ha 

maximal släntlutning på 1:6 en bit ned i vattnet. 

Slänterna ska vara stabila. I första hand ska 

växter utnyttjas för stabilisering. De flacka 

slänterna ger god tillgänglighet till dammarna och 

vattenstråken samtidigt som de mjukt fogas in i det 

kringliggande parklandskapet. Övergångar mellan 

olika lutningar ska vara mjuka. 

Översiktlig dagvattenutredning 

En översiktlig dagvattenutredning har tagits 

fram med det nu aktuella planförslaget som 

utgångspunkt och med förutsättningen att det skall 

finnas utrymme för fördröjning av dagvatten i de 

allmänna parkerna. 

Genom att studera befintlig topografi och förslag 

till planerad kvartersindelning har sju stycken 

avrinningsområden identifierats och placering 

av fördröjningsmagasin föreslagits. I de flesta 

fall ryms dessa fördröjningsmagasin inom 

den parkmark som skisserats i förslaget, men 

inte för alla kvarter. I vissa fall kan de gröna 

ytorna behöva ökas för att skapa utrymme för 

fördröjningsmagasin. I det fortsatta arbetet ska 

även enskild tomtmark undersökas om möjlig att 

utnyttja för fördröjning, vilket kommer att innebära 

att fördröjningsvolymen i parkmark kan minska. 

Dagvattenservis ska anslutas till anvisad punkt 

eller område via makadamlager eller ledning. 

Vilka fördröjningskrav som ska/kan ställas på 

de enskilda fastighetsägarna skall utredas i det 

fortsatta planeringsarbetet. 

Den norra delen av planområdet som omfattar 

det nya läget för campingen och golfbana 

har inte studerats närmre i den översiktliga 

dagvattenutredningen. Vid utbyggnad av 

byggnader och hårdgjorda ytor i detta område 

behöver dagvattnet tas omhand och fördröjas även 

därifrån. 

Dräneringsvattnet från byggnader ska kopplas 

till dagvattnet. Teknisk lösning utreds i senare 

skede. Ytterligare studier av dagvattenhanteringen 

i området kommer att krävas i det fortsatta 

planarbetet. 

Dricks- och spillvatten 

Möjliga anslutningar finns i Eriktorpsvägen, 

Löparegatan och Hälsingborgsvägen. Dock 

behöver kapaciteten ses över då det redan finns 

kapacitetsproblem i Borstahusen. Kapaciteten i 

ledningsnätet gällande spillvatten behöver utredas. 

I norra delen av området i Hälsingborgsvägen 

samt i södra delen vid Eriktorpsvägen finns 

möjliga anslutningar av dricksvatten. Kapaciteten 

behöver dock undersökas. För att den tekniska 

infrastrukturen ska fungera som den är tänkt, 

utan onödiga merkostnader, bör exploateringen 

genomföras i etapper. 

Övrig teknisk infrastruktur 

Den nya stadsdelen avses anslutas till 

fjärrvärmenätet. Inom området kommer troligen 

nya elnätsstationer och pumpstationer för VA att 

behövas. Detta skall utredas vidare i det fortsatta 

planarbetet. 

Återvinningsstation 

Ett område i anslutning till idrotthall och 

skola centralt i stadsdelen är avsatt för 

återvinningsstation/miljöstation. 

71 


2011-10-10

72 

Fig. 86. Karta som visar hur dagvattnet kan komma att hanteras i området. 


Planförslag

Arkeologi 

I samband med att planprogrammet har utarbetats 

har en arkeologisk utredning steg 1 tagits 

fram. Planområdet som helhet är intressant ur 

fornlämningssynpunkt och det finns ett antal 

kända fasta fornlämningar. I den arkeologiska 

utredningen, steg 1, pekas framförallt området 

kring det äldre läget för Erikstorps kungsgård 

ut som intressant, men även andra delar av 

utbyggnadsområdet kommer att behöva studeras 

inför den fortsatta planläggningen. 

Fig. 87. Erikstorps Kungsgård gamla och nya läge 

En arkeologisk utredning steg 2 kommer därför 

att initieras för att få en fördjupad kunskap om 

fornlämningssituationen inom planområdet och 

kan sedan ligga till grund för hur ny bebyggelse 

placeras. Vilka områden som skall utredas vidare 

i steg 2 skall stämmas av med Länsstyrelsen. 

Den bebyggelse som föreslås i planprogrammet 

innebär bl.a. att den registrerade fornlämningen 

Örehög påverkas. I övrigt kan det finnas fler ännu 

icke kända fornlämningar som kan påverkas av 

projektet. 

Skola och förskola 

Den senaste befolkningsprognosen pekar på en 

ökning av antalet barn i förskole- och skolåldern 

i Landskrona församling. Nuvarande verksamhet 

har ett behov av utökning oavsett om Norra 

Borstahusen bebyggs eller ej. Dels kommer antalet 

barn att öka men även omsorgsbehovet kommer 

att öka då rätten till allmän förskola numera gäller 

från 3 år. 

Behovet är en förskola och skola motsvarande 650 

barn samt tillgång till en idrottshall och idrottsyta 

bedöms behövas inom Norra Borstahusen. Skolan 

förutsätts bli en F-9 skola. Skola och förskolan 

ligger i anslutning till varandra för att kunna ge 

en driftsekonomi samt flexibilitet i nyttjandet. 

Förskolan har lokaliserats i direkt anslutning till 

planområdet. Denna placering bedöms kunna ge 

synergieffekter mellan skola/förskola/idrottshall 

samt idrottsplats. En skola/förskola motsvarande 

ca 650 barn motsvarar en byggnadsyta på ca 6500 

m2. En tomtyta på ca 19500 m2 exkl parkering 

och angöringsytor behövs då. 

En ny skola med idrottshall föreslås intill den 

förlängda Löpargatan, i anslutning till Ulkavallen 

för samordningsvinster mellan skolan och 

idrottsverksamheten. Söder om Kalkungsgatan 

förslås en förskola placeras inom befintligt 

grönstråk. En viktig förutsättning för skolan 

är att en trygg och säker trafiksituation kan 

skapas. Vägnät och gång- och cykelvägnät måste 

vara anpassade för skolverksamheten, så att 

säkra skolvägar, bra angöringsmöjligheter och 

parkeringsmöjligheter kan skapas. 

För att kunna understödja det fria skolvalet och 

ge eleverna möjlighet att nyttja kollektivtrafik 

bör placering och säker väg till skolan ingå 

vid planering av kollektivtrafiken. Även 

föreningslivets möjlighet att utnyttja skol- och 

idrottslokaler ökar med ett gott kollektivtrafikläge. 

en busshållplats planeras därför in utmed 

Löpargatans förlängning. Skolans placering i 

kontakt med omgivande gatunät medger god 

tillgänglighet. Skolan och idrottsområdet kan också 

bli en träffpunkt som binder ihop de befintliga och 

nya stadsdelarna. 

73 


2011-10-10

74 

Service 

Under förutsättning att tomtmark finns tillgänglig 

för äldreboende i de centrala delarna av staden, 

bedöms inget behov av mark för ett äldreboende 

finnas inom Norra Borstahusen. Dock har 

en tomt reserverats för ändamålet. Bostäder 

som är anpassade för äldre bör uppföras inom 

den nya stadsdelen. Det kan vara i form av 

seniorbostäder, trygghetsbostäder eller bostäder 

integrerade i vanliga flerfamiljshus. Behov 

av en lokal för hemtjänsten finns. Den bör 

samlokaliseras med byggnader för skola och 

barnomsorg. Omsorgsförvaltning och barn- och 

ungdomsförvaltningen kan samutnyttja vissa 

funktioner, vilket bör planeras vid placering. 

I gällande detaljplan i södra delen av planområdet 

i anslutning till Hälsingborgsvägen finns möjlighet 

att bygga en större butik för dagligvaror. I 

dagsläget är det oklart om en sådan etablering 

kommer att komma till stånd. Alternativa lägen 

för en handelsetablering skulle kunna vara i 

korsningen Hälsingborgvägen / Kung Hans väg 

eller utmed Löpargatan på en central plats inom 

planområdet. 


Planförslag

Avvägning mot berörda riksintresse 

Berörda riksintressen har preciserats i den 

landskapsanalys som tagits fram i samband 

med planprogrammet för Norra Borstahusen. 

Landskrona stad har vidare genom planförslaget 

gjort ställningstagande angående den föreslagna 

markanvändningen. Påverkan som genomförandet 

av planförslaget innebär för berörda riksintressen 

konsekvensbeskrivs nedan under respektive 

riksintresse. Beskrivning av de konsekvenser som 

planförslaget medför kommer även att redogöras 

för i den miljökonsekvensbeskrivning som kommer 

att fogas till planprogrammet. (Landskapsanalysen 

finns i sin helhet som fristående dokument). 

utökas och mer strandnära mark tillgängliggörs 

för boende och besökare. Utökade strandfaciliteter 

och upprustning av strandpromenad föreslås 

också, vilket förbättrar tillgängligheten. Delar 

av nuvarande åkermark kommer att omvandlas 

till allmänt tillgänglig parkmark, vilket också 

ökar människors möjlighet till rekreation 

utmed kusten. Området kommer också att få 

bättre kollektivtrafik i form av busstrafik, vilket 

underlättar åtkomsten till området. Samtidigt som 

markområden i direkt anslutning till den befintliga 

stadsstrukturen planläggs för bostads-, skola- och 

parkändamål kommer genomförandet av projektet 

även innebära att de obebyggda områden som i 

dag finns inom planområdet säkerställs genom 

detaljplaneläggning. Det gäller områden som 

stranden, strandskogen och fritidsområden. Även 

gång- och cykelkommunikationen utmed kusten 

och tvärkopplingarna i öst-västlig riktning tryggas 

som allmänt tillgänglig mark. 

Riksintresse för kustzonen 

Riksintresset syftar övergripande till att säkra 

allmänhetens tillgänglighet och tillgång till 

strandområdena utmed kusten och värnar 

människors möjlighet att uppleva natur-, 

kultur- och friluftsvärden kopplade till kusten. 

Bestämmelserna utgör dock inget hinder för 

utveckling av befintliga tätorter eller det lokala 

näringslivet. 

75 

De omflyttningar av stadsstrukturen som föreslås 

i den norra delen av Landskrona, med rockad av 

camping och golfbana för att vinna ett samlat, väl 

koncentrera utbyggnadsområde i direkt anslutning 

till den befintliga stadsstrukturen, är en ansats att 

låta staden göra mindre anspråk på det omgivande 

landskapet. Genom denna flytt tydliggörs 

stadens gräns mot norr eftersom bebyggelsen 

placeras söder om Erikstorpsvägen och ytorna 

norr om vägen utgörs av rekreationsområden. 

De allmänna ytorna utmed Öresund kommer att 

Fig. 88. Illustration som visar att funktioner flyttas för att byggbar 

mark i direkt anslutning till stadsstrukturen ska vinnas. 


2011-10-10

Golfbanans parklandskap säkerställs när 

detaljplanen för golfbana/camping arbetas fram. 

Intentionen är att befintliga passager utmed 

ägogränser och markvägar säkerställs i östvästlig 

riktning men även att kopplingar från den nya 

stadsdelen norrut i landskapet tillkommer. På så 

sätt blir det omkringliggande kustnära landskapet 

mer tillgängligt, vilket ligger i riksintressets 

intention. 

Norra Borstahusen är ett område med stor potential 

vad avser tillgång till de boendekvaliteter som 

idag efterfrågas, så som hav, sport och fritid, kultur 

och natur samt kommunikationer. Genomförandet 

av planförslaget bedöms inte påtagligt försämra 

möjligheten för allmänheten att röra sig i området 

utan i många situationer förbättra och garantera 

tillgängligheten. 

Planområdet bedöms vidare utgöra en naturlig 

förlängning av tätorten, vilket överensstämmer med 

de principer som gäller för utveckling av befintliga 

tätorter inom riksintresset. 

76 

Fig. 89. Illustrationsplan för Norra Borstahusen 


Planförslag

Riksintresse för kulturmiljövården 

Riksintresset syftar övergripande till att värna om 

de värden som visar hur människor levt, brukat 

och nyttjat naturlandskapet. Riksintresset avser 

skydda de inslag och synliga spår som tiden lämnat 

i landskapet. 

Landskapsanalysen som är framtagen till 

planprogrammet behandlar befintliga strukturer 

och den visuella känsligheten i landskapet. 

Analysen är en ansats till att precisera riksintressets 

värdekärnor och grundvärden. Planförslaget har 

därefter anpassats till dessa värdekärnor genom att 

ta hänsyn och på så sätt undvika påtaglig påverkan 

eller dramatiska förändringar inom riksintresset. 

Landskapsanalysens syfte har varit att finna de 

värden norr om Landskrona som gör landskapet 

unikt och samtidigt avgöra vilka förändringar som 

är rimliga och hur man kan anpassa dessa. Olika 

landskapskaraktärer har konkretiseras och deras 

respektive känslighet analyseras. 

Värdekärnorna i riksintressena definieras som; 

tillgängligheten till kust och landskap som 

övergripande och central (kustzon, kultur, natur 

och friluftsliv, ex. stranden, landskapet). Specifika 

platser och företeelser i landskapet (natur och 

kultur, ex. tegelbruk, märgelgravar, betesmark, 

skansar mm). Funktioner och aktiviteter som har 

skett och fortfarande sker (friluftsliv och kultur, ex. 

cykla, gå, bada, sporta, bruka jorden, arbete och 

rekreation). Siktlinjer, utblickar och strukturer i 

landskapet (kultur, ex. jordbruksdriftens påverkan 

på landskapet, godslandskapet, ägostrukturer, 

människans påverkan) 

Planförslaget bedöms inte påtagligt eller till 

nackdel förändra den rådande landskapsbilden 

inom riksintresset. Planförslaget innebär att stadens 

rand naturligt skjuts fram i landskapet. Mötet 

bedöms kunna ske på ett anpassat sätt med en 

naturlig övergång inte alltför olika den rådande 

övergången. 

Siktlinjer och mötet med jordbrukslandskapet 

finns kvar då avstånden till backlandskapet norr 

om staden bevarats och säkrats. Säbyholmsgård 

har en framskjuten position i stadsranden och 

kommer även i fortsättningen att ligga i blickfånget 

i Landskronas norra entré. 

Fig. 90. Säbyholms framsjutande placering i stadens rand 

77 

Fig. 91 a, b. Stadens rand och 

struktur adderad med den nya 

stadsdelens bebyggelseenklaver 

och grönstrukturkopplingar 


2011-10-10

Landskapsanalysens konstaterande angående 

stadens rand, struktur och möte har underlättat för 

infogningen av stadsplaneförslaget i den befintliga 

stadsväven. Bebyggelsestrukturen har delats upp och 

grönstrukturen har fått fortsätta i stora breda släpp 

ut i omgivande landskap. Stadens rand är ”mjuk 

och grön”. Planförslaget anpassar sig efter detta 

och avrundar staden med en fortsättning av tydliga 

enklaver och husgrupperingar omgivna av ordnad 

vegetation. 

I landskapsanalysen har de stora strukturerna 

studerats så som bebyggelsens placering och 

karaktär, områdets topografi och grönstruktur 

samt stadsrandens utseende. Utifrån hur dessa 

element samverkar har sedan planförslaget 

reviderats. Bebyggelsegrupper omgivna av 

grönska har arbetats fram. Inför detaljplanearbetet 

är planbestämmelsernas utformning av väsentlig 

betydelse. Utformning av de enskilda kvarteren 

och byggnaderna vad avser volym, placering 

och färgsättning är betydelsefull för att 

landskapets möte med den nya stadsdelen 

ska fungera. Att bebyggelsen höjdmässigt 

samverkar med topografin, inte arbetar emot 

utan följer det böljande landskapet är viktigt. 

Landskapsanalysen konstaterande och 

föreslagen bebyggelsestruktur i planförslaget 

tillsammans med ett gestaltningsprogram 

kommer att säkra anpassningen till 

riksintressets värdekärnor. 

78 

Fig. 92. Dagens möte med Landskrona från backlandskapet norr om staden 

Fig. 93. Efter att den nya stadsdelens enklaver finns uppförda, stadens entré har skjutits fram i landkapet väl omgiven av grönska. 


Planförslag

Fig. 94. Illustration som visar på betydelsen av att staden upphör vid Erikstorpsvägen så att möjligheten 

till utblickar i landskapet inte påverkas negativt. Storskaligheten och överblicken kommer på sätt att 

finnas kvar. 

Riksintresse för det rörliga friluftslivet 

Riksintresset syftar övergripande till att bevaka 

förutsättningarna för de ”intresseaspekter” eller 

aktiviteter som bedöms värda att bevara med avsikt 

på fritid och rekreation i området. 

Tillgängligheten till fritidsoch 

rekreationsmöjligheterna i området bedöms 

inte påtagligt försvåras genom nyanläggande av 

camping i direkt anslutning till befintlig stugby och 

golfbana. Samutnyttjande och goda synergieffekter 

kan uppstå. Enkel tätortsnära fritidsbebyggelse 

såsom campingplatser, stugbyar och vandrarhem 

med tillträde för allmänheten ligger även inom 

riksintresset intention. 

Anläggningen tillsammans med strandområdena 

kommer genom planläggningen att få fastställd och 

garanterad markanvändning. 

Iordningsställande av Säbybäckens grönområde 

ökar allmänhetens möjligheter till passage i östvästlig 

riktning. Det stora grönområdet blir ett 

nytillskott med stort värde för friluftslivet i de 

norra delarna av Landskrona. Stadsdelarna öster 

om Helsingborgsvägen/Säbyholm får en naturlig 

kommunikation och koppling till kusten, vilket 

är en värdefull förbättring för boende i dessa 

stadsdelar. Grönområdet ökar tillgänglighet 

och möjlighet att nyttja områdena utmed 

stranden vilket ligger i riksintressets intentioner. 

Strandområdet kan utökas och breddas upp 

eftersom campingen flyttar till ett läge längre 

norrut utanför strandskyddat område. Detta 

resulterar i att de strandnära allmänna ytorna 

tillgängliga för bad, sport och rekreation kan 

utökas. 

En förändrad markanvändning på nuvarande 

område för camping bedöms inte påtagligt 

skada riksintresset för rörligt friluftsliv. Den nya 

planerade stadsstrukturen är tät perforerad av 

allmänna gator, gångstigar och öppna allmänna 

parkytor, vilket ger allmänheten en stor valfrihet 

på vägen mot kusten. Strandzonen kommer efter 

att campingen flyttat utökas till det formella 

strandskyddsavståndet om 100 m, med undantag 

av ett par mindre område med då som minst ca 

75 m. Detta kan jämföras med dagens läge för 

campingen som tar en större yta av strandskyddat 

område i anspråk och ligger som minst på ca 40 

m från strandlinjen. Den nya campingen kommer 

placeras utanför strandskyddat område, på mark 

som delvis redan är ianspråktagen för stugby, 

vändzon, parkering och golfbana. 

Fig. 95. Illustration som visar det framtida strandområdet. 

79 


2011-10-10

Riksintresse för naturvården 

Riksintresset syftar övergripande till att bevaka 

förutsättningarna för bevarande och fortsatt 

möjlighet till naturupplevelser. Området 

representerar en del av huvuddragen i svensk natur 

och belyser landskapets mångfald och utveckling 

med en artrik flora, insektsfauna och speciellt 

skyddsvärda arter. 

Fig. 96. Backlandskapet norr om Landskrona 

80 

Enligt riksintressets intention är det 

eftersträvansvärt att nya exploateringsföretag 

lokaliseras till redan ianspråktagna områden och 

att oexploaterade partier fortsättningsvis bör 

försöka hållas fria från ytterligare bebyggelse. 

Flytten av camping och golfbana norrut till 

förmån för bebyggelse i direkt anslutning till 

befintlig stadsstruktur istället för att ”fylla på” 

bebyggelsestrukturen är en central tanke i projektet 

för Norra Borstahusen. 

Det område som omfattas av riksintresset 

för naturvård berörs till viss del av förändrad 

markanvändning. Det rör sig om omvandling av 

mark från åkermark till golfbana samt stugby/ 

golfbana till campingplats. Denna förändring 

bedöms som möjligt att hantera utan att 

riksintresset påverkas negativt. 

På golfbanans område finns bl.a. grönfläckig 

padda och vattensalamander skyddade enligt 

Artskyddsförordningen och samt EU:s Art- och 

habitatdirektiv. Dessa djurarter gynnas av ett 

småskaligt och uppbrutet landskap med kantzoner 

och olika typer av vegetation. Att omvandla 

jordbruksmark till golfbana bedöms som positivt 

för den biologiska mångfalden i stort. 

När Säbybäcken tas upp i dagen och ett antal 

dagvattendammar anläggs innebär detta också 

möjlighet till förbättrade förhållanden för djurlivet. 

Dock måste djurens platser för fortplantning, 

vintervila etc. kartläggas noggrant i det 

fortsatta planarbetet för att deras livsmiljöer 

ska kunna säkras. Även under byggtiden måste 

djurlivets förhållanden vara prioriterade. I och 

med att området detaljplaneläggs kan viktiga 

spridningskorrridorer och livsmiljöer för olika arter 

säkras. Påverkan på aktuella riksintressen bedöms 

utifrån ovanförda resonemang inte innebära att 

riksintressen påtagligt skadas. 

Upphävande av strandskydd 

Strandskyddets syfte är att långsiktigt trygga en 

allemansrättslig tillgång till strandområden och 

samtidigt bevara goda livsvillkor på land och i 

vatten för djur- och växtlivet. 

Enligt nuvarande bestämmelser gäller 100 meters 

flytande strandskydd för den södra delen av 

planområdet. Norr om Lill-Olas gäller 300 meter 

fast strandskydd. För att planerad byggnation 

ska kunna förverkligas måste en mindre del av 

strandskyddet formellt upphävas. För att kunna 

upphäva strandskyddet i en detaljplan måste 

det finnas särskilda skäl som är förenliga med 

strandskyddets grundsyften enligt 7 kap. 18c-d §§ 

miljöbalken. Ett beslut om upphävande får endast 

fattas om intresset av att ta området i anspråk på 

det sätt som avses med planen väger tyngre än 

strandskyddsintresset. 

I aktuellt fall/område tillämpas 7 kap 18 c § 1 och 

2 miljöbalken som särskilt skäl. Vid prövningen av 

en fråga om upphävande av strandskydd får man 

beakta endast om det område som upphävandet 

eller dispensen avser; 

1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att 

det saknar betydelse för strandskyddets syften, 

2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet 

eller annan exploatering är väl avskilt från 

området närmast strandlinjen. 


Planförslag

Motiv för upphävande 

Nuvarande camping omfattar totalt ungefär 

45 000 m 2 . Av denna yta ligger ca 10 000 m 2 

inom strandskyddat område inom 100 m från 

strandkanten. Campingens inhägnade område 

ligger i dagsläget som närmast ca 40 m från 

strandlinjen. Vid en flytt av campingen och 

uppförande av en ny stadsdel på platsen finns 

möjlighet att skjuta bak bebyggelsen, österut. 

Endast mindre områden (ca 1300 m2) av det 

strandskyddade området behöver då tas i anspråk. 

Den fria passagen, strandpromenaden och det 

omkringliggande gång- och cykelvägnätet, som 

finns utmed kusten kommer breddas. Landskapet 

är öppet och flackt, vilket understryker vikten av en 

bred fri passage för att den inte ska upplevas som 

trång i landskapet. 

Campingen som idag är inhägnad försvårar 

en naturlig fri passage i framförallt öst-västlig 

riktning ner mot stranden. Delar av campingen 

som ligger inom strandskyddat område används 

idag för husvagnsuppställning och är svåra för 

allmänheten att nyttja. 

81 

Fig. 97a, b, c, d, e. Illustration som visar hur det strandskyddade 

området ökar efter att campingen flyttat till ett läge längre norrut vid 

Lill-Olas. 


2011-10-10

82 

Campingen flyttar till ett nytt läge längre 

norrut mot Lill-Olas rekreationsområde utanför 

strandskyddat område. Denna flytt resulterar i en 

möjlighet att göra strandområdet bredare. Den 

nya bebyggelsen som förslås skjuts bak, österut 

från strandkanten för att strandskyddet bättre ska 

kunna fullföljas. Den allmänt tillgängliga stranden 

blir därmed bredare och lättare att utnyttja för 

rekreationsändamål och kommunikation längs med 

stranden. 

Den nya stadsdelen som placeras på nuvarande 

camping kommer bli totalt ca 31 000 m 2 . Den 

föreslagna bebyggelsen ligger som minst med 

ett avstånd till strandkanten om ca 75 m. Genom 

relokalisering av campingen frigörs stora ytor som 

möjliggör för en förlängning av kulturmiljön i 

Borstahusen. 

Ett finmaskigt nätverk av passager och släpp 

i kvartersstrukturen samt två parker gör att 

tillgängligheten till området för allmänheten totalt 

sett bedöms att öka. Den nya bebyggelsen är 

placerad innanför den befintliga asfalterade väg 

som idag avskiljer området från strandlinjen. 

Det särskilda skälet motiveras även av den 

stadsstruktur, som planförslaget har som ledande 

idé. Planförslagets stadsplanemönster har hämtat 

inspiration från Landskronas bastioner och 

vallgravssystem vid Citadellet och Gråen. Området 

är begränsat till ytan i djupled då Erikstorpsvägen 

nuvarande sträckning ska ligga kvar och 

användas som stadsgata i den nya stadsdelen. 

För att strukturen inte ska bli ytterligare mer 

skev och osymmetrisk behöver ”spetsarna” eller 

bastionerna i stadsstrukturen sticka fram något 

mot havet. Något som främjar upplevelsen, ökar 

spänningen och gör den nya stadsdelen mer unik. 

Strandpromenaden utmed havet delas med detta 

förslag upp i olika sektioner och erbjuder växlande 

vyer. 

Även om campingen är ”öppen” för alla är 

karaktären delvis sluten och semioffentlig. 

Området är inhägnat och upplevs till vis del 

privatiserat med fasta husvagnsuppställningar, egna 

trädgårdar, iordningställda trädäck och förgårdar. 

Hur sluten campingen uppfattas varierar dock 

över året – sommartid är campingen fullbelagd 

medan man under vinterhalvåret kan röra sig mer 

fritt i området. När campingen bebyggs kommer 

utblickarna mot havet från Erikstorpsvägen 

att förändras då de nya husen blir högre än de 

husvagnar som brukar finnas på området. Gatorna 

mynnar i havet för att erbjuda kontakten med havet 

även längre in i stadsdelen. 

Fig. 98. PLanförslagets västra kvarter och strandområde 

utmed Öresund. 

Sammanställning av motiv 

1. Sandstranden och strandpromenaden 

föreslås breddas och rustas upp vilket 

gynnar den allmänna tillgängligheten. 

2. Campingen flyttar till ett område som inte 

är strandskyddat. 

3. Den totala arealen strandskyddad mark blir 

större. 

4. Den nya stadsstrukturen är ett nätverk av 

passager och parker vilket bedöms göra 

det strandnära området mer tillgängligt än 

dagens inhägnade camping. 

5. Den fria passagen utmed kusten blir 

bredare 

6. Strandområdet lämnas till större del orört, 

vilket ger bättre möjligheter och livsvillkor 

för växt och djurlivet 

7. Bebyggelseförslaget har en historisk 

koppling till Landskronas stadsstruktur. 

Särskilda skäl för upphävande 

1. Att den nya stadsdelen inkräktar med ett mindre 

markyta på strandskyddat område och detta 

bedöms inte inverka på möjligheterna att nyttja 

strandområdet. 

2. Ytan som är berörd för upphävande (se karta 

föregående sida) bedöms inte specifikt innehålla 

några speciella naturvärden och någon väsentlig 

försämring av livsvillkoren för djur- och växtarter 

bedöms inte uppstå genom upphävandet. 

3. Inte heller det rörliga friluftslivet bedöms 

att påverkas negativt av ett upphävande av 

strandskyddet, utan snarare stärkas på grund av 

breddad strand och flertalet passager i den nya 

stadsstrukturen. 


Planförslag

Stadbyggnadsförvaltningen gör den samlade 

bedömningen att planprogrammet inte 

inskränker det allemansrättliga nyttjandet av 

strandskyddsområdet och att livsvillkoren för 

djur- och växtarter inte väsentligen förändras. 

Upphävandet bedöms vidare inte medföra 

några långsiktiga konsekvenser för naturoch 

friluftsvärdena på platsen. 

Därmed anser Landskrona Stad att undantag 

enligt Miljöbalken 7 kap 15 § kan föreligga. 

Strandskyddet föreslås att upphävas inom berörda 

område. Processen med ansökan om upphävande 

kommer snarast efter att planprogrammet är 

färdigställt att formellt löpa vidare. 

83 

Planförslag 


2011-10-10

Markanvändningskarta 

84 


Planförslag

Ytterligare utredningsarbete 

Efter att planprogrammet varit på samråd har ett 

antal utredningar utförts och kompletterats till 

arbetet. En del av utredningarna har inneburit att 

projektet har fått omstruktureras och anpassats till 

de fakta som framkommit till respektive utredning. 

De utredningar som tagits fram är; 

1. Groddjursinventering (område för förändrad 

markanvändning är aktuell) 

2. Översiktlig bullerutredning 

3. Parkeringsutredning 

4. Arkeologisk utredning steg 1 

5. Insektsinventering 

6. Landskapsanalys (riksintresse) 

7. Uppdaterad dagvattenutredning/ 

grundvattenmätningar 

8. Utredning angående alternativa platser för 

föreningsstugor 

Arbetet med Miljökonsekvensbeskrivningen 

MKB är påbörjat och beräknas vara färdigställt 

framåt årsskiftet 2011/2012. Efter att 

stadsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige 

godkänt planprogrammet kommer arbetet att löpa 

vidare med ytterligare utredningsarbete. Inom 

ramen för det fortsatta planarbetet kommer ett antal 

utredningar att tas fram: 

1. Övergripande strategi för ett genomförande 

2. Arkeologisk utredning steg 2 (kommer beställas 

utifrån beslut från Länsstyrelsen) 

3. Förprojektering av Säbybäcken och de gröna 

ytorna 

4. Översiktlig VA-utredning och höjdsättning/ 

massbalansering 

5. Erosionsutredning/havsnivå (ingår delvis i 

MKB) 

6. Gestaltning/kvalitetsprogram 

7. Groddjursinventering 2 (komplettering/ 

fördjupadning) 

8. Geoteknisk utredning inkluderande 

dagvattenhantering 

9. Utredning angående klimatanpassning (ingår 

delvis i MKB) 

Samtidigt kommer processerna avseende 

upphävande av strandskydd att formellt påbörjas. 

Eventuell dispens från biotopskyddade områden 

skall utredas vidare samt tillvägagångsätt. Arbetet 

med Art- och habitatdirektivet kommer löpa på 

med ny utredning/inventering med start från 

februari 2012. 

85 


2011-10-10

86 

PLANPROGRAM FÖR NORRA BORSTAHUSEN

BAKGRUND 

PROGRAMMETS SYFTE OCH HUVUDDRAG 

LOKALISERING 

PLANOMRÅDETS 

PLANENS INVERKAN 

LÄGE OCH 

PÅ 

AVGRÄNSNING 

MILJÖN 

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDE 

RIKSINTRESSEN OCH RESTRIKTIONER 

87 


Förutsättningar 


2011-10-10

88 

PLANENS INVERKAN PÅ MILJÖN 

Miljöbedömning enligt planoch bygglagen 

Bestämmelserna i plan– och bygglagen om miljöbedömning 

syftar till att integrera miljöaspekter 

i planen, så att en hållbar utveckling främjas. 

Detaljplaner ska miljöbedömas och miljökonsekvensbeskrivning 

(MKB) upprättas, om man vid 

en behovsbedömning kommer fram till att genomförandet 

av planen kan leda till en betydande 

miljöpåverkan. 

I samrådsförslaget till detaljplanen gjorde en enklare 

miljöbedömningen av projektet och det kunde 

konstateras att en miljökonsekvensbeskrivning behöver 

utarbetas för hela programområdet eftersom 

planförslaget omfattar en större utbyggnad av 

sammanhållen bebyggelse, campingplats m.m. 

En dialog med Länsstyrelsen angående behovet 

av miljökonsekvensbeskrivning har hållts under 

programsamrådet. 

Arbetet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning 

har därför påbörjats och färdig MKB 

kommer att föreligga efter att planprogrammet 

har godkänts. Miljökonsekvensbeskrivningen för 

programmet kommer sedan att ligga till grund för 

fortsatta avvägningar i detaljplaneskedet. Stadsbyggnadsförvaltningen 

gör bedömningen att det 

är värdefullt att en övergripande MKB upprättas 

för hela programområdet i ett tidigt skede även 

om det inte är lagstadgat att MKB skall upprättas 

i programskedet. Miljökonsekvensbeskrivningen 

kan därefter under detaljplaneprocessen komma att 

uppdateras om så är nödvändigt. 

MKB:en kommer att omfatta hela planområdet och 

behandlar frågor som rör kulturmiljö, naturmiljö, 

friluftsliv, hälsa och säkerhet, miljökvalitetsnormer, 

klimatförändringar, erosion, strandskydd, 

artskyddsförordning, biotopskydd m.m. 

Samlad bedömning 

Planförslaget bedöms sammanfattningsvis vara 

förenligt med miljöbalkens hänsynsregler och planoch 

bygglagens lämplighetskrav. 

Planområdet bedöms som lämpligt att exploatera 

för ny tätortsbebyggelse. Vidare bedöms det som 

lämpligt att flytta befintlig campingsplats och att 

bekräfta befintig golfbana i detaljplan. Företräde 

har getts till en markanvändning bestående av 

bostadsändamål, fritid och rekreation, vilka anses 

medverka till en långsiktigt god hushållning med 

mark och vatten och med energi och råvaror. 

Behovet av hänsyn till befintiga förhållanden och 

värdefulla miljöer har uppmärksammats i planprogrammet 

och behöver vidareutvecklas i det fortsatta 

planarbetet. 

Planförslaget bedöms främja en ändamålsenlig 

struktur, vilken ansluter till befintlig tätorts. Planförslaget 

anses skapa förutsättningar för en god 

livsmiljö och olika användares skilda möjligheter 

och behov kommer att vidare uppmärksammas och 

beaktas i det fortsatta planarbetet. Planförslaget anses 

också bidra till en långsiktigt stabil utveckling 

av kommunen med en säkerställd möjlighet for 

befolkningstillväxt och en långsiktigt förändring av 

de strukturella utmaningar som Landskrona har. 


Planens inverkan på miljön

REFERENSER 

Tryckta källor 

Översiktsplan 2000+ för Landskrona kommun, Godkänd 

av KS 2001-03-13 

Fördjupad översiktsplan för Västra Fäladen, Säbyholm, 

Hursarspetsen. Godkänd av KS 2005-10-12. 

Säbyholm, Örja, Weibullsholm underlagsmaterial 

för parallella uppdrag, Teknik- och 

stadsbyggnadsförvaltningen 2005 

Förslag till Skötsel och Utvecklingsplan för 

Erikstorpsområdet, Wiström & Pålsson 2008 

Grodförekomst på Säbyvång, Borstahusen 1:1, 

Miljöförvaltningen, Landskrona stad 2009 

Landskronas Bevaringsplan del II 

Skånes Regionala Kulturmiljöprogram 

Översvämningsrisker och kusterosion i Landskrona 

stad, Maria Karlsson Green, Sandra Martinsson, 2009 

Konsekvenser av besvärligt väder i Landskrona en 

lokal klimateffektprofil - ett utkast, Annika Carlsson- 

Kanyama, Olle Nordell, Martin Lindahl, 2010 

Senaste granskningsdatum 2010-12-06. 

Översiktsplan ÖP 2010 - Översiktlig klimat- och 

sårbarhetsanalys – naturolyckor SGI & SGU (2009). 

Helsingborgs kommun 

Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne 

och Blekinge. SMHI (2007). Rapport nr 2007-53. 

Havsvattenstånd vid svenska kusten SMHI. 2009a. 

Faktablad nr 41. 

Arkeologisk utredning steg 1, Borstahusen 1:1 m.fl., 

UV Rapport 2011:96, Riksantikvarieämbetet, Annika 

Knarrström 

Norra Borstahusen Grundvatten- och dagvatten 

utredning, 2011-10-05 Ramböll Sverige AB 

Översiktlig inventering och bedömning av områden 

värdefulla för insekter, Norra Borstahusen Landskrona 

kommun, Naturcentrum AB, 2011-09-14 

Inventering av groddjur vid planområde Norra 

Borstahusen, Ekologgruppen, 2011-08-02 

Internetsidor 

Helsingborgs stads hemsida 

www.helsingborg.se - oktober 2011 

SMHI:s hemsida 

www.smhi.se, juli - september 2011 

Foton, bilder och kartor 

Framsida: - flygfoto, Sesam foto, Bertil Hagberg 

Figur 53, 54, 55 Minnesbanken, Landskrona museum 

Figur 39, 56,-flygfoto LG Foto, Leif Gustavsson 

Figur 51, värdefulla för insekter, Norra Borstahusen 

Landskrona kommun, Naturcentrum AB 

Figur 52, Inventering av groddjur vid planområde Norra 

Borstahusen, Ekologgruppen 

Figur 60, Maria Karlsson Green, Sandra Martinsson, 

Figur 66, 67abc, 68, 69ab, 70, 74 , 83, 89, 95, 97 abcde 

och 98, Tengbom Arkitekter 

Figur 61, 75, 85, miljöförvaltningen, Landskrona stad 

Figur 84, Nordvästra Skånes vatten- och avlopp 

Figur 62, 86, Grundvatten- och dagvattenutredning, 

Ramböll Sverige AB 

Figur 79, Skånetrafiken 

Figur 84, NSVA Lars-Erik Vidarsson 

89 

Skånes kustområden ett nationallandskap, Länsstyrelsen 

i Skåne län och Region Skåne, 2001 

Framtida vattennivåer i Helsingborg. Nerheim, S. 

& Hammarklint, T. 2010. SMHI. Rapport 2010-55. 

Landskrona stads hemsida 

www.landskrona.se september - december 2010 

Länsstyrelsens hemsida 

www.m.lst.se, september - december 2010 

Malmö stads hemsida 

www.malmo.se, oktober 2011 

Figur 87, Arkeologisk utredning steg 1, 

Riksantikvarieämbetet 

Där inget annat anges är fotona tagna 

och kartor producerade av Teknik- och 

stadsbyggnadsförvaltningen, Landskrona stad. 


2011-10-10

Planprogram del 2 - Landskrona kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?