Ortsanalys fÃ¶r MÃKLINTA - Sala kommun

More documents

Recommendations

Info

Landskap och natur Storsjön som ligger centralt i socknen har i alla tider gett ett gott fiske och rika fodermarker genom de sötvattenstrandängar som omger sjön. Dessa gav foder till vintern och bete om sommaren. Även efter sjösänkningarna har strandängsbetet fortsatt utanför de nyvunna odlingsområdena. Nya tider med förändrade produktionsförhållanden har inneburit att djuren försvunnit från gårdarna, vilket i sin tur har gjort att strandängarna vuxit igen och landskapsbilden förändrats. Strandskogar runt sjön består av glasbjörk, klibbal, och på de högre liggande partierna vårtbjörk, asp och barrträd. Skogarna har vuxit upp och skymmer idag till stora delar sjöutsikten. De förhållandena tillsammans med de allt mer utbredda vassbältena har medfört att bygdens folk har börjat föra en dialog om att till delar restaurera sjön och lämpliga strandängar för att få tillbaks den visuella kontakten med sjön. Det skulle även bidra till att säkerställa den biologiska mångfald som finns knuten till sjön. Arbetet drivs genom intresseföreningen Storsjöns väl som samlar intresserade krafter kring sjöns utveckling. Odlingsmarkena runt kyrkbyn präglas av den landskapstyp som är typisk för mellanskogsbygd. Här finns småbrutna odlingsområden och stora inslag av blandskogsbeklädda åkerholmar med större stenblock. Ner mot Storsjön möter lösjordarna ett halvöppet landskap bevuxet av enar. Ljusnäs udd är ett vackert exempel. Hovnäsfärjan trafikerar Dalälven norr om Möklinta. De uppodlade delarna kring kyrkbyn består till större delen av styva leror som har kunnat brukas i takt med att järn började brytas så att plogarna kunde järnbeskos. Innan dess var de uppodlade ytorna betydligt mer begränsade och helt koncentrerade till de mer lättodlade delarna i landskapet, det vill säga på slätterna utefter åsen. Produktionsförhållandena var för trakten goda, men naturliga problem som frost kunde periodvis försvåra livet för befolkningen. Fornebyåsen som genomkorsar kyrkbygden har en mer typisk tallskog med graninblandning i åsfoten. Både norr om kyrkbyn och söderut har åsen karaktären av getryggsås, det vill säga en grusås med skarpa kanter. Vackra vyer har under senare år skapats genom att skog har tagits bort bland annat norr om Forneby såg. Skogsmarkerna närmast kyrkbygden är av varierande karaktär, men till huvuddelen av god bördighet med barrblandskog på moränmark. De områden som betades längst innan de växte igen till skogsmark har en avvikande flora. Färnebofjärdens nationalpark Ungefär en mil nordöst om Möklinta centralort i landskapsgränsen mellan Västmanland, Uppland, Dalarna och Gästrikland brer Färnebofjärdens nationalpark ut sig. Den flikiga nationalparken omfattar 10 100 ha öppet vatten, strandkärr, älvängar, gammelskogar, öar och forsar. Här möter Norrlands myrar och barrskog söderns ädellövskogar. Artrikedomen är stor och inte mindre än 205 fågelarter har identifierats. Har man tur kan man även stöta på älg, rådjur, hare, räv, bäver, skogslämmel eller lodjur i området. I nationalparken finns preparerade stigar, vindskydd, eldplatser och toaletter. Av hänsyn till 7
naturlivet är det endast tillåtet att elda och tälta inom vissa områden, och en del våtmarker och öar får inte beträdas under fåglarnas häckningstid. Fåglarna kan dock beskådas ifrån utsikts- och fågeltorn. Forsarna i trakten utgör dessutom utmärkt fiskevatten. Nationalpark är den finaste utnämningen ett naturområde kan få i Sverige, sammanlagt finns 28 nationalparker landet runt. Syftet är att bevara det svenska naturarvet så att både vi själva och kommande generationer ska kunna njuta av miljöerna. Avsikten med Färnebofjärdens nationalpark är att bevara ett unikt älvlandskap med omgivande värdefulla skogar och våtmarker i väsentligen orört skick. Nationalparken invigdes i september 1998 av kung Carl XIV Gustaf. Färnebofjärdens nationalpark. 8
Page 1 and 2: Ortsanalys för MÖKLINTA
Page 3 and 4: Förord Möklinta är en ort med hi
Page 5 and 6: Sagån Beskrivning av Möklinta Geo
Page 7 and 8: silvermynt i bäckkanten öster om
Page 9: Mejeriföreningen Mejeriföreningen
Page 13 and 14: NORRVAD 2. Kvartersbebyggelsen i Å
Page 15 and 16: Service, turism och föreningsliv I
Page 17 and 18: mestuga. Det finns också ett ellju
Page 19 and 20: Styrkor och svagheter Under stormö
Page 21 and 22: nadsförs som en rik kultur- och fr
Page 23 and 24: Vad händer nu Denna ortsanalys ska

Ortsanalys fÃ¶r MÃKLINTA - Sala kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

Ortsanalys fÃ¶r MÃKLINTA - Sala kommun