Ortsanalys för MÖKLINTA - Sala kommun

NORRVAD
2. Kvartersbebyggelsen i Åsvall är ett område som
tillkom mellan 1955 och 1965. 1970 upprättades
en detaljplan i syfte att erbjuda attraktiva tomter
för nybebyggelse så att inflyttningen kunde öka.
Befolkningen i tätorten var då drygt 380 personer
och utvecklingstrenden var negativ. Möklinta
kommun bedömde att det fanns goda chanser till
inflyttning ifrån omgivande landsbygd och planlade
för 47 nya enfamiljshus på åkern mellan Åsvall
och Åsgrind. Trots det centrala läget i orten var intresset
för de nya tomterna svalt. Möklintaborna
förklarade att ingen ville vara först med att bosätta
sig på den utsatta och blåsiga åkern då läget inte
hade någon direkt kontakt med övrig bebyggelse.
1975 ändrade Sala kommun, som Möklinta numer
tillhörde, i detaljplanen så att ny bebyggelse istället
kunde uppföras i anslutning till Gammelgården.
Tidigare ansåg man att det skulle störa det
kulturhistoriska arvet, men nu var bedömningen
att det tack vare Gammelgårdens upphöjda läge
på ca 5 meter ovanför närmsta tomt inte skulle
bli någon konflikt. Efter det har ett trettiotal byggnader
uppförts runt Sportvägen och Klintvägens
östra ände.
3. Området består av den långt udragna bebyggelsestrukturen
på ömse sidor om vägen. Här finns
varierade byggnadsstilar och det lilla torget med
affär och Möklintagården. År 1986 byggdes dryga
tiotalet lägenheter i området vilket ledde till
28 nytillkomna Möklintabor under 1987. De två
flerbostadshusen söder om affären tillkom under
1990-talet
Ett populärt område för fritidsboende återfinns
runt Mårtsbosjön väster om Möklinta. Den fasta
marken med berg och moränbackar lämpade
sig inte till jordbruk och användes endast sporadiskt
som betesmark. Den passar dock utmärkt
att bygga på. Området började planeras 1965 och
rymmer idag drygt 50 fritidshus, belägna vid den
klara och badvänliga Mårtsbosjön.
Lynchanalys
Den fysiska strukturen som bygger upp en ort kan
beskrivas och analyseras på många sätt. Ihop med
invånarna har Sala kommun gjort en Lynchanalys
av Möklinta. Metoden är framtagen av stadsplaneraren
och författaren Kevin Lynch på 1960- talet
och utgår ifrån hur man upplever och använder
en ort. Lynchanalyser utgår ifrån människors
uppfattning av omgivningen istället för experttolkningar.
Under stormötet i Möklinta fick deltagarna
markera stråk, barriärer, landmärken och
knutpunkter på kartor över orten. En sammanställning
av dessa kartor redovisas i detta avsnitt.
Stråk
Bärmossberget
Stråk är det vi rör oss på: gator, järnvägar, gång-
och cykelvägar, vattendrag och stigar. Stråken kan
leda till ett förutbestämt mål eller vara promenadstråk
och motionsslingor i naturen.
Ljusbacka
Fotbollsplan
Lilljusen
Stråk för rekreation och motion
Svårpasserade barriärer
B.
Näs
Kustorpet
Åverkaberg
Brödmyrbäcken
Näs gamla tomt
Hättnäs
BÅRNEBO
Back
Uddnäs
ÅVERKA
Tallbacken
KANIKBO
HAMMARBY
Suneberg
VISBÄCK
MÖKLINTA-NÄS
NORRVAD
Vreten
Fallet
Ljusnäs udd
Storsjön
Skarpön
Engvalls
Näs stenharet
Pellas
hage
HAMMARBY
Matsos
FORNEBY
NORRVAD
Pläntbacken
Matsos
Storsjön
NORRVAD
KANIKBO
VISBÄCK
Prästön
MÖKLINTA
PRÄSTGÅRD
Mörtögat
Kalvö
NORRVAD
HAMMARBY
Fagerån
Holk
Dröskum
VÄSTERVAD
Hemb.gård
Sörgården
Stenharen
Karta 5 Stråk och barriärer.
Träind.
Åsvall
Skola
MÖKLINTA PRÄSTGÅRD
HAMMARBY
Åsen
Fagerån
Klockarmossen
MÖKLINTA
PRÄSTGÅRD
Fornsta
Fornebytratten
Hasselbacken
Tandvärkstall
ÖSTERVAD
Källmossen
ÖSTANHEDE
Möklinta
Past.
exp
Hålväg
Åsgrind
Post
Axeltorp
Åsberg
Anneberg
Norrgården
Björnstenen
FORNEBY
Fnysbo
Okenberget
FORNSTEDTS-
TORP Lisstubacken
Stormossen
Solbacken
Hällsjöholm
Kapellbacken
Bygdegård
Åttsjön
Serv
hus
Brandstn
Stubbkärret
Skälberget
MÖKLINTA-
NÄS
Färjkarls
Kyrkskog
L
10