Andhämtning - Ergo

More documents

Recommendations

Info

14 / REPORTAGET Vi träffas i prästgården för ett samtal. Präststudenterna Gabrielle Jacobsson, Marcus Brodd och Martin Rigby-Smith slår sig ned tillsammans med studentprästerna Maria Rengård Sivertsson och Anette Brandt. Det är i början av fastan och mässan som kommer att hållas senare under kvällen ska handla om prövningar, om Kain och Abel. Universitetskyrkan försöker få in tron i vardagen genom att hålla mässor mitt i veckan. Stilla mässor är på något sätt Universitetskyrkans signum. Meditativa, upprepande och nedtonade. – Språket är mer tillgängligt – man be- höver inte vara en kyrkråtta för att känna sig hemma, säger Gabrielle. Till skillnad från en söndagsmässa, sitter man inte mitt i kyrkan, utan i sidokoret. Vanliga stolar står uppställda i en halvcirkel framför altartavlan, som bär jungfru Marias blå färg. Anette önskar Guds frid, varpå alla plötsligt reser sig och möter varandra i en fridshälsning. Ett handslag och ett par ord till dem som sitter närmast. – Den här typen av hälsningar har blivit vanligare på senare år, och det är de unga besökarna som tagit traditionen med sig, säger Maria och berättar att tanken med de stilla mässorna är att de ska vara lättare att ta till sig. Det fi nns plats för ett drygt tjugotal personer i koret och istället för en orgel står ett piano vid sidan av altaret. Det är tyst i kyrkan. – Det bästa med de stilla mässorna är att de är så lugna och avkopplande. Det är skönt att få vila en stund, särskilt efter en tuff dag med studierna, säger Gabrielle. DE HAR LÄST OLIKA LÄNGE på teologen, Gabrielle är inne på sin åttonde termin, Marcus sin sjätte och Martin sin tredje. Martin har jobbat inom vården tidigare och för honom handlar en del av kallet att bli präst om medmänsklighet. Vad är egentligen kallelsen? – Framför allt är kallet inte ett. Det ser olika ut för olika personer – varje människa har sin egen väg. Jag har kämpat emot, lite som Jona (som svaldes av valen, reds anm.), men jag har haft tron med mig sen jag var liten. Den har varit min stöttande trygghet. Jag har alltid undrat var denna förtröstan kommit ifrån, men jag har inte varit färdig att söka mig till kyrkan förrän för två år sen, säger Martin. <strong>Ergo</strong> #3 / 2010 Stilla mässa i Helga Trefaldighets kyrka bjuder på tända ljus, höga stenvalv, stillhet och andakt. Maria Rengård Sivertsson är en av studentprästerna som håller i mässan på onsdagar. Tid för stillhet även på Levande ljus, höga valv och en intim känsla av gemenskap. I Helga Trefaldighets kyrka anordnar Universitetskyrkan Stilla mässa varje onsdag. – Det fi nns en mer nyanserad bild av kallelsen idag, mer som något som stämmer överens med den fria viljan, menar Anette. – Det som är vanligt idag är att man blir präst senare i livet, kanske som det andra eller tredje jobbet man har, säger Maria. Anette pratar om mässan som en själavårdande miljö som bygger på gemenskap med andra. Överallt fi nns tända ljus, under de höga stenvalven hänger ljuskronor i mässing. Samma psalmer sjungs om och om igen. Efter textläsningen gör Maria sin refl ektion på Bibelavsnittet om Kains och Abels offergåvor till Gud, där Kains avundsjuka på broderns gåva ledde till att han dräpte honom. Hon förankrar texten i nuet, i den vardag vi lever i. På det följer nästan tio minuter för egen refl ektion – en meditativ tystnad, efter vilken många reser sig för att tända ett ljus för någon i förbön. Mängder av små ljus placeras i små sandkar framme vid det stora altaret. Det ser ut som om de fl yter.
<strong>Ergo</strong> #3 / 2010 onsdagar Det är fastetid och många kristna försöker då avstå från något de tycker om, i åminnelse av Jesus och de fyrtio dagar han vandrade genom öknen, utsatt för diverse frestelser. – Själen fi nns inte bara i huvudet, utan även i kroppen och livsföringen. Många blandar ihop den kristna fastan med den muslimska – det är många som inte vet vad kristen fasta är. Fastan handlar om botgöring, och i det bör man avstå från sådant som är skadligt för en, både kroppsligt och andligt, däribland excesser av olika slag, förklarar Marcus. VAD MAN VÄLJER ATT AVSTÅ IFRÅN varierar och många gör avkall på saker för andras skull. Ett bra exempel är de små pappersbössorna som man viker ihop själv och samlar sina mynt i – 300 kronor ger någon i ett fattigt land en gris, för en högre summa kan man få en brunn eller skolgången för ett barn betald. Bösssorna samlas sedan in vid kollekten på Palmsöndagen, en vecka innan påsk, då fastan avslutas. Men mindre lyckligt lot- Foto: Christin Lenthamre tade människor fi nns inte bara i fattiga länder, utan även på hemmaplan och Martin berättar om stadsmissionens soppmässa och uppmanar de andra att gå. – Någonstans fi nns en idé om en ”gudstjänst för alla”, men det fungerar inte riktigt så, säger Maria och syftar på de vanliga högmässorna och söndagsgudstjänsterna. Förr var det viktigare att lyssna på predikan, berättar hon, medan man nuförtiden också vill känna med kroppen. Genom att tända ljus och genom att fasta upplever många ett annat sätt att uttrycka sin tro. Marcus påpekar att det viktigaste i trosuttrycket är att man har en medvetenhet och en förankring i sig själv, för att det inte ska förlora i betydelse. – ”Låt tusen blommor blomma”, säger Anette och syftar på att de olika mässsorna kompletterar varandra och att det är bra. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Svensk högskoleutbildning ska konkurrera med kvalitet, inte med gratis utbildning, menar regeringen, som den 19 februari presenterade sin proposition om studieavgifter för utländska studenter. Uppsala studentkår tror dock inte att avgifterna kommer att ge önskad effekt. Studenter från länder utanför EU, EES och Schweiz, så kallade tredjelandstudenter, ska betala en avgift för sin högskoleutbildning med start från höstterminen 2011, enligt regeringens proposition. Alla som påbörjat en utbildning innan dess bör få slutföra utbildningen i normal studietakt utan att betala studieavgifter, anser regeringen. Avgifterna gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Forskarutbildningen kommer även i fortsättningen att vara avgiftsfri. Tredjelandstudenter som bedöms ha stark anknytning till Sverige, har permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd av andra skäl än studier, behöver inte betala. Avgifterna gäller inte heller för studenter som deltar i utbytesprogram. Lärosätena ska själva bestämma studieavgifternas storlek, med utgångspunkten att avgiften ska täcka utbildningens kostnad. Samtidigt som avgifterna införs ska anslagen till grundutbildningen minskas. Pengarna ska användas till andra satsningar på högre utbildning. FÖR ATT LOCKA DE BÄSTA utländska studenterna ska svenska lärosäten kunna erbjuda stipendier. Ett stipendieprogram på 30 miljoner kronor om året ska riktas till duktiga studenter från länder som Sverige har utvecklingsarbete med. De ska täcka både levnadskostnader och NYHETER/ 15 Studieavgifter sågas Arbetsmiljöproblem på pedagogiska institutionen har lett till att man tagit in en extern prefekt att leda institutionen under resten av året, men hur man kommer att säkra studentinfl ytandet återstår att se. Uppsala studentkår är rädd för att det nya styret på pedagogen kommer att hota studentinfl ytandet på institutionen. – Vi är i princip emot prefektstyre som styrelseform, då det inskränker det kollegiala infl ytandet. Vidare innebär det att de gängse formerna för studentinfl ytandet sätts ur spel, vilket är beklagligt, säger studiebevakaren David Larsson. Sedan den första mars leds pedagogiska institutionen av en extern prefekt. Detta på grund av långvariga problem med arbetsmiljön. Fakultetsnämnden har beslutat bidra med dryga miljonen, dels för att täcka de extrakostnader som institutionen drabbades av i samband med att den förra institutionsledningen löstes ut och dels för att förstärka den studieavgiften. Ett annat program på 60 miljoner kronor per år som riktar sig till särskilt kvalifi cerade tredjelandstudenter från övriga länder, ska bara täcka studieavgiften. När studieavgifter införs fi nns en risk att antalet tredjelandsstudenter minskar, medger regeringen. Men genom aktiv rekrytering, information och mottagning kan minskningen motverkas, tror man. Svenska institutet, som har ansvaret för att förmedla bilden av Sverige och svensk högre utbildning utomlands, ska få mer resurser. UPPSALA STUDENTKÅR är kritisk till införandet av studieavgifter. – Vårt kanske främsta attraktionsmoment för utomeuropeiska studenter tas nu bort, och en rad utbildningar där utländska studenter utgör basen kommer att bli lidande, säger kårordförande Kristina Ekholm. Kåren tror inte att avgifterna kommer att ge de intäkter som regeringen hoppas på. – Införandet av studieavgifter i Danmark fi ck antalet utomeuropeiska studenter att minska kraftigt, och en undersökning från Australien visar att intäkterna från internationella studenter varit kraftigt överdrivna. Dessutom går vi miste om värdefullt internationellt utbyte, säger kårens utbildningsansvariga Hanna Mörck. UPPSALA UNIVERSITET välkomnar att det blir lärosätena som får bestämma avgifterna för utbildningen och håller med regeringen om att man måste bli bättre på att informera om kvaliteten i de egna utbildningarna. Universitetet menar dock att det blir stressigt att hinna skapa ett regelverk för antagning och stipendier redan till höstterminen 2011. De föreslagna stipendiesystemen anses också för snålt tilltagna. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Prefektstyre på pedagogen nya med två biträdande prefekter, som kommer att arbeta med integrationsfrågor på campus Blåsenhus, dit pedagogen precis fl yttat. – Trots att kåren principiellt är emot, anser vi att arbetsmiljösituationen för de anställda på institutionen gjorde prefektstyret motiverat. Det ligger i allas intresse att pedagogiska institutionen snarast möjligt kan återgå till att vara en arbetsplats där såväl anställda som studenter kan trivas, säger David Larsson. KÅREN HAR LYFT FRAM vikten av ett välfungerande studentinfl ytande även under en övergångslösning; prefektstyret kommer att vara året ut. Fakultetsledningen är helt på det klara med studenternas önskemål och skriver i fakultetsnämndens ledningsnytt att ”former för studentinfl ytandet kommer att skapas.” – Det är ytterst viktigt att inga studenter kommer i kläm på grund av arbetsmiljöproblemen eller de åtgärder som nu sätts in för att förbättra situationen, avslutar David Larsson. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3 and 4: Ergo #3 / 2010 KÅRENS DILEMMA D et
Page 5 and 6: Ergo #3 / 2010 På sikt kommer inte
Page 7 and 8: STUDENTER & ARBETS- MARKNAD PRESENT
Page 9 and 10: Ergo #3 / 2010 Kåren ska bilda sek
Page 11 and 12: Ergo #3 / 2010 i Uppsala Antal bes
Page 13: Ergo #3 / 2010 FORSKNING PÅGÅR So
Page 17 and 18: Ergo #3 / 2009 Körigt i aulan när
Page 19 and 20: Stilla mässa Onsdagar kl 18 i Helg
Page 21 and 22: Ergo #3 / 2010 RECENSIONER / 21 Bet
Page 23 and 24: Nu kan du få din pizza hem till d
Page 25 and 26: Ergo #3 / 2010 Ekonomiexpeditionen:
Page 27: på B och T! gjort sig hemmastadda

Andhämtning - Ergo

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?