Andhämtning - Ergo

Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924. 

# 3 

12/3–1/4 

2010 

14–15/REPORTAGET Meditativt, 

upprepande, nedtonat. 

Stilla mässor är Universitetskyrkans 

signum. 

15/ ”Mitt problem med 

vuxenfester beror enbart 

på en stor brist i min sociala 

förmåga.” 

Andhämtning 

16/ ”In winter, Swedes fl ock 

to the Kanarieöarna—or, 

failing this, the local 

‘Solarieöarna’” 

Foto: Christin Lenthamre 

21/ ”Som gangsterfi lm står 

inte ”En profet” långt efter de 

allra största.” 

Studentstadens kris 

ett fall för Odell 

08/NYHETER Orosmolnen hopar 

sig över Studentstaden, men än 

är inte hoppet ute. Enligt uppgifter 

till Ergo har det så kallade studentkonsortiet 

med nationerna i spetsen 

kontakt med en aktör som har gått 

vidare till den slutliga budgivningen, 

och som vill behålla beståndet som 

studentbostäder. Samtidigt har kommun- 

och fi nansmarknadsminister 

Mats Odell engagerat sig i frågan. 

Kåren decentraliserar 

09/NYHETER Uppsala studentkår 

håller på att göra om sin organisation. 

I framtiden kommer en del 

av makten att fl yttas över till lokala 

sektioner på fakulteter och campus. 

Sektionerna ska ha möjlighet att driva 

egna frågor, även om de måste skriva 

under kårens centrala åsiktsprogram. 

Huvudansvaret kommer även i fortsättningen 

att ligga på kåren centralt. 

Dyraste hälsan i Uppsala 

10–11NYHETER Ett besök på 

Studenthälsan i Uppsala kostar 140 

kronor. I Stockholm, Göteborg och 

Umeå är det gratis. Sett till budgeten, 

dit besökskostnaderna inte räknas, 

har Studenthälsan i Uppsala 315 

kronor per helårsstudent. Att jämföra 

med Stockholm, där budgeten per 

helårsstudent är 130 kronor. 

Forskare ifrågasätter 

FN:s klimatscenarier 

13/NYHETER FN:s klimatpanel 

IPCC bygger sina förutsägelser om 

den globala uppvärmningen på 

felaktiga grunder. Det går helt enkelt 

inte att utvinna så mycket olja, 

kol och gas som krävs för att IPCC: 

s värsta klimatscenarier ska bli 

verklighet. Det menar Mikael Höök, 

doktorand i globala energisystem 

vid Uppsala universitet. 

04–06/DEBATT 

VI KRÄVER 

JÄMSTÄLLDA LÖNER« 

JURISTSTUDENTER 

LÄMNAS I STICKET« 

POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALA

HANDBOLLSLANDSKAMP HERRAR 

9 JANUARI 

SM I BANDY 

19–21 MARS 

CYKEL SCANDINAVIAN RACE 

8–9 MAJ 

SWEDISH BEACH TOUR 

11–13 JUNI 

EUROPACUP PISTOL 

21–22 AUGUSTI 

CUPFINAL VOLLEYBOLL 

20–21 NOVEMBER 

UPPSALA KP CUP 

23–24 JANUARI 

SM I ISRACING 

27 MARS 

SM I CHEERLEADING 

15–16 MAJ 

SWEDISH OPEN FOTBOLLSGOLF 

19–20 JUNI 

FÄKTNING UPPSALA CUP 

SEPTEMBER 

SM I TYNGDLYFTNING 

4–5 DECEMBER 

SIMNING GRAND PRIX 2 

12–14 FEBRUARI 

ORIENTERING UPPSALA MÖTE 

23–25 APRIL 

SM I BUDO 

22–23 MAJ 

SM I SEGELFLYG 

3–10 JULI 

FORMULA OFFROAD 

4–5 SEPTEMBER 

STORVRETA INNEBANDYCUP 

27–29 DEC & 4–8 JAN 

SM I THAIBOXNING 

6–7 MARS 

SM I PAINTBALL 

8–9 MAJ 

UVM MODERN FEMKAMP 

10–13 JUNI 

LAG-SM I DISTANSRIDNING 

9–10 JULI 

UPPSALA OFFSHORE RACE 

18 SEPTEMBER 

PROJEKTÄGARE

Ergo #3 / 2010 

KÅRENS DILEMMA 

D 

et står nu klart att många av landets lärosäten kommer att ta ett stort 

ansvar för att säkra verksamheten vid sina kårer när kårobligatoriet avskaffas 

den 1 juli i år. Senast i raden är Uppsala universitet, som ger förhandsbeskedet 

att Uppsala studentkår kommer att få ungefär så mycket 

pengar som den har begärt (läs mer om stödets detaljer på sidan 9). UNT:s 

ledarskribent Karl Rydå är kritisk. Antingen kan kåren och universitetet inte räkna, 

eller också har de ingen tilltro till verksamhetens möjlighet att locka medlemmar, 

resonerar han. 

Det kan verka olämpligt att studentkårens tidning ger sig in i en diskussion om de 

ekonomiska förutsättningar som även påverkar tidningens framtid. Ergo tar dock 

inte ställning till frågan om storleken på universitetets stöd, utan noterar bara att 

Rydå tyvärr missar kårens dilemma vad gäller medlemsrekryteringen. 

• I Uppsala tar nationerna hand om allt det roliga: pubarna, idrottsföreningarna, 

körerna. Kåren ägnar sig åt utbildningsrelaterade frågor. 

• Denna verksamhet måste kåren enligt studentkårsförordningen bedriva för alla 

studenters räkning, inte bara medlemmarnas. 

• Studenter är, precis som folk i allmänhet, ovilliga att betala för något de kan få 

gratis. 

Slutsatsen är att en stor andel av studenterna troligen kommer att välja att stå utanför 

när medlemskapet blir frivilligt. Vissa kommer kanske att stanna kvar av solidariska 

skäl, men långt ifrån alla. Kårens företrädare uttrycker sig mindre krasst, troligen 

av oro för att antaganden om studenternas förväntade beteende kan bli självuppfyllande 

profetior. Om Karl Rydå vill tvinga fram klarspråk på den punkten har han 

alltså en poäng. Han har också rätt i att prognosen är ett uttryck för en låg tilltro till 

den egna verksamhetens förmåga att locka medlemmar. Själv tror jag att det är en 

realistisk bedömning, men som alla förutsägelser kan den slå fel, och ingen vore väl i 

så fall gladare än Uppsala studentkår. 

KARL RYDÅS MISSTAG är att han sätter likhetstecken mellan verksamhetens förmåga 

att locka medlemmar och verksamheten som sådan. Om kåren bara gör tillräckligt 

bra och viktiga saker för studenterna, då kommer studenterna att gå med i kåren, 

tycks han mena. Om kåren hade haft möjlighet att representera enbart sina medlemmar 

hade marknadens lagar varit tillämpliga åtminstone i teorin (även den något 

osexiga studiebevakningen kan vara svårsåld, vilket är en annan fråga). Men nu är det 

ju inte så. Kåren är ålagd att verka för alla studenter inom sitt täckningsområde, med 

följden att marknadsvärdet av kårens tjänster sjunker 

till noll kronor. 

Men då får man väl inrikta verksamheten mer på 

medlemsrekrytering? Den åsikten har bland andra 

förre högskole- och forskningsministern Lars Leijonborg 

uttryckt, och kåren undersöker möjligheterna 

att kunna erbjuda sina medlemmar rabatter och andra 

mervärden. En annan väg som nu diskuteras är att 

införa ett gemensamt medlemskap med nationerna. 

Men det handlar ju i så fall per defi nition om något 

annat än att sälja in själva kärnverksamheten till studenterna. 

Och det är ju kärnverksamheten Karl Rydå 

Gusten Holm, chefredaktör. diskuterar. 

berglin 

HEJ STUDENT! 

Namn: Elin Eriksson 

Studerar: Professionell 

svenska B. 

Terminer i Uppsala: 

5. 

Bästa kurs: Professionell 

svenska A. 

Värsta kurs: Fonetik. 

Senast köpta kurslitteratur: Det var 

så länge sen att jag inte kommer ihåg, 

men säkert något om kommunikationsteorier. 

Jag lånar. 

Här sitter jag och pluggar: I källaren på 

Karin Boye. 

Här slappar jag: I soffan. 

Här shoppar jag kläder i Uppsala: H&M 

Onödigaste grejen i mitt kylskåp: En 

liten liten burk marmelad som en gång 

passade bra ihop med en ost som inte 

längre fi nns i mitt kylskåp. 

Favoritnation: ÖG. 

Bästa utgång i Uppsala: Oasia. 

Största framgången: Jobbar på det. 

Favoritresmål: Leipzig. 

Här äter jag lunch: Hemma eller Hum C. 

Tränar: På Campus 1477. 

Ser på: TV. 

Lyssnar på: Hits. 

Bästa budgetmaten: Tomatsoppa med 

röda linser. 

Värsta korridorsminnet: När min 

granne hittade en matta som han la ut 

på golvet, varpå tre miljoner småkryp 

uppenbarade sig och så snabbt de kunde 

sprang mot rummets alla skrymslen 

och vrår för att gömma sig. 

Det gör jag helst en ledig söndag: 

Brunchar och skrattar. 

Vill du sätta in en radannons i Ergo? 

Kostnaden är 50 kr. Skicka max 100 

tecken till cred@ergo.us.uu.se eller med 

vanlig post till Ergo, Övre Slottsgatan 7, 

75310 Uppsala. 

LEDARE / 03 

Ergo grundades 1924 och är 

Uppsala studentkårs tidning 

sedan 1940. Redaktionen 

är obunden gentemot både 

kårstyrelse och opposition. 

CHEFREDAKTÖR/ 

ANSV. UTGIVARE 

Gusten Holm 

cred@ergo.us.uu.se 

018–480 31 30 

REDAKTÖR 

Hanna Strandberg 

red@ergo.us.uu.se 

018–480 31 31 

SIDREDIGERING 

Robert Ringefors och 

Gusten Holm 

AD 

Lotta Hähnel 

ANNONSBOKNING 

Tomat annonsbyrå 

info@tomat.se 

046–13 74 00/02 

www.tomat.se 

UPPLAGA OCH 

PERIODICITET 

34 000 exemplar 

14 nr per år 

PRENUMERATION 

150 kr/år 

ANNONSPRISER 

Helsida fyrfärg: 19 500 kr 

Halvsida fyrfärg: 12 000 kr 

TRYCKERI 

UNT 

ISSN 

0345–2875 

ADRESSÄNDRING 

018–480 31 00 

Eftertryck utan redaktionens 

skriftliga medgivande tillåts 

ej. För obeställt material 

ansvaras ej. 

Utebliven tidning: 

018-478 10 20 

distributon@unt.se 

(endast boende i Uppsala) 

KOMMANDE 

NUMMER AV ERGO 

#4 2/4 

#5 30/4 

#6 17/5

DEBATT / 04 Ergo #3 / 2010 

Vanessa Sevedag, Malena Ranch och Matilda Ågren. 

»VI GRÖNA KRÄVER 

JÄMSTÄLLDA LÖNER« 

4 700 kronor i månaden eller 1,4 miljoner under ett arbetsliv. Ett 

enkelt räkneexempel visar den genomsnittliga löneskillnaden mellan 

kvinnor och män som fortfarande är så hög som 16 procent, trots 

politisk enighet om lika lön för lika arbete. Lönen är inte bara en symbol 

för samhällets värdering av arbete, utan får även långtgående 

konsekvenser i form av lägre pension, sjukpenning och föräldraförsäkring. 

Politikerna måste ställa högre krav på arbetsmarknadens 

parter att satsa på jämställda löner. skriver Vanessa Sevedag, 

Malena Ranch och Matilda Ågren, Gröna Studenter. 

Nyligen presenterades Uppsala 

kommuns första heltäckande 

lönegranskning 

som visar att över 2 000 

anställda i kommunen 

kan vara utsatta för lönediskriminering. 

I statistiken ligger, inte oväntat, de 

kvinnodominerade yrkena i botten och 

mansdominerade i topp. Granskningen 

visar att det fi nns osakliga löneskillnader 

inom 23 yrkesgrupper. 

Löneskillnaderna återfi nns i hela 

Sverige. Enligt SCB tjänar kvinnor i genomsnitt 

84 procent av mäns löner. Hälften 

av löneskillnaden kan förklaras med 

olika utbildning, yrke, befattningsgrad 

och arbetstid. Den svenska arbetsmarknaden 

är starkt könsuppdelad. Kvinnorna 

dominerar inom offentlig sektor, 

»TROTS POLITISK ENIGHET 

OM LIKA LÖN FÖR LIKA AR- 

BETE SER STATISTIKEN LIKA 

DYSTER UT IDAG SOM FÖR 

20 ÅR SEDAN.« 

medan över 80 procent av männen arbetar 

inom den privata sfären, där det ofta 

fi nns större möjligheter till lönemässig 

karriär. Resterande 8 procent kan inte 

förklaras på annat sätt än att mäns arbete 

värderas högre än kvinnors. 

Trots politisk enighet om lika lön för 

lika arbete ser statistiken lika dyster ut 

idag som för 20 år sedan. Sverige har 

en lång och framgångsrik tradition av 

att löner och arbetsvillkor regleras av 

arbetsmarknadens parter. Men när det 

gäller jämställdhetsaspekten har de 

misslyckats. 

MILJÖPARTIET MENAR att politikerna 

måste ställa högre krav på arbetsmarknadens 

parter att satsa på jämställda 

löner. Vi vill också att kommuner och 

landsting ska ta ett större ansvar som 

just arbetsgivare, då många av de lägst 

avlönade fi nns inom den kvinnodominerade 

offentliga sektorn. Det kommer 

att krävas pengar ur kommunens, 

landstingets och statens budget för att 

klara uppdraget. För kommande år budgeterar 

Miljöpartiet över 1 miljard för 

att minska löneskillnader mellan män 

och kvinnor i statliga verksamheter. Lönediskrimineringens 

avskaffande kommer 

dock aldrig att bli verklighet utan 

fackens aktiva medverkan. Vi vill att den 

politiska majoriteten i kommunen och 

landstinget tar initiativ till överläggningar 

med facken om hur kommande 

löneutrymmen kan användas för att 

jämna ut löneskillnaderna. 

Lönekartläggningar är effektivt för att 

upptäcka och kunna åtgärda löneskillnader. 

De senaste åren har regeringen 

kraftigt försämrat lagens krav att arbeta 

med frågan. I den nya diskrimineringslagen 

(3 kap. § 10) gäller endast kravet 

på upprättande av en jämställdhetsplan 

och handlingsplan för jämställda löner 

för arbetsgivare med mer än 25 anställda 

att utföra vart tredje år, vilket innebär 

att 20–25 procent av arbetstagarna 

inte längre omfattas av jämställdhetsinsatser. 

Miljöpartiet vill att planer för 

jämställda löner ska upprättas och följas 

upp årligen på arbetsplatser med fl er 

än tio anställda. 

MILJÖPARTIET tror på en generell arbetstidsförkortning, 

men idag arbetar 

en stor grupp arbetstagare ofrivilligt 

deltid. Tre fjärdedelar av de deltidsarbetande 

är kvinnor. Inom mansdominerade 

yrken har krav på arbetstidsförkortningar 

ofta drivits via kollektivavtal till 

att bli nya normer om heltid. I kvinnodominerade 

verksamheter möts samma 

krav med deltidsarbete där både lön och 

arbetstid sänks. Kvinnornas höga andel 

av deltidsarbete sammanfaller med hög 

andel tidsbegränsade anställningar. Det 

ger dubbel negativ effekt av otrygghet 

och låg inkomst. 

På grund av den stora ökningen av tidsbegränsade 

anställningar, begränsade 

den rödgröna majoriteten under förra 

mandatperioden möjligheterna att använda 

sig av anställningsformen. Den 

borgerliga regeringen har istället underlättat 

för arbetsgivare att använda 

sig av denna otrygga anställningsform, 

trots att den enligt dem själva kan ”medföra 

risk för att kvinnors position på arbetsmarknaden 

försämras ytterligare” 

(proposition 2006/07:111). Vi betraktar 

detta som en strukturell diskriminering 

av kvinnor. Miljöpartiet menar att en 

jämställd politik måste utgå från rätt till 

heltid och möjlighet till deltid. 

REGERINGEN VERKAR FORTFARANDE tro 

att problem på en strukturell nivå kan 

åtgärdas med individuella lösningar. 

Det tror inte Miljöpartiet. Vi menar att 

det krävs strukturella åtgärder för att 

lösa strukturella problem. Det krävs en 

vilja och samarbete mellan politiker, arbetsgivare 

och fackliga organisationer 

på såväl lokal som nationell nivå. Kvinnors 

lägre lön och långsammare löneutveckling 

i kombination med huvudansvar 

för hem och familj är påtagliga 

faktorer i det icke jämställda samhället. 

Därför kräver vi gröna jämställda löner 

i Sverige. 

Vanessa Sevedag 

Malena Ranch 

Matilda Ågren 

Gröna Studenter


På sikt kommer inte svensk 

forskning att kunna behålla sin 

spets utan en väl fungerande 

grundutbildning som bas. Inte 

heller näringslivet kommer att 

kunna utnyttja sin potential utan 

välutbildad arbetskraft. Därför 

är det hög tid att ge högskolan 

mer resurser för att stärka utbildningskvaliteten. 

Det skriver 

Uppsala studentkårs ordförande 

Kristina Ekholm och Sveriges 

förenade studentkårers ordförande 

Klas-Herman Lundgren. 

Det senaste decenniet har 

sett en kraftig expansion 

av den svenska högskolan, 

och många fl er har idag 

möjlighet att få en högre utbildning 

än för tio år sedan. Detta är en 

väldigt positiv utveckling, men också en 

utveckling som inte är unik för Sverige. 

Samma tendens är allmän i hela världen, 

och är en del av utvecklingen mot en globaliserad 

ekonomi, där en högutbildad, 

kompetent och fl exibel arbetskraft kommer 

att vara nödvändig. För att vårt utbildningssystem 

ska stå sig i denna nya 

värld måste rejält ökade resurser satsas 

på grundutbildningen i högskolan. 

I den ovan beskrivna utvecklingen 

borde Sverige ligga i framkant, men så är 

tyvärr inte alltid fallet. Den utbyggnad 

av högskolan som skett har till största 

delen varit underfi nansierad, vilket med 

nödvändighet gått ut över dess kvalitet. 

Som Högskoleverket visade i rapporten 

Högskolans ekonomi 1997-2007 – Vad 

har hänt? så ligger resurstilldelningen 

per student kvar på 1998 års nivå, och 

trenden är att resurserna snarare minskar. 

Detta beror till stor del på att den 

årliga uppräkningen av lärosätenas anslag 

inte följer kostnadsutvecklingen, 

varför de i realiteten minskar för varje 

år som går. Den kraftiga tillströmningen 

av nya studenter inför den innevarande 

höstterminen har ytterligare försvårat 

situationen. 

UPPSALA STUDENTKÅR gjorde under 

förra läsåret en undersökning av den 

lärarledda tiden som erbjöds de studenter 

som läste A-kurser respektive första 

terminen vid utbildningsprogram inom 

alla fakulteter på Uppsala universitet. 

Den visade med all önskvärd tydlighet 

att den lärarledda tiden varierade oerhört 

mellan olika fakulteter, från drygt 

tjugo timmar i veckan på den teknisknaturvetenskapliga 

fakulteten, till färre 

än fem timmar i veckan på den historiskfi 

losofi ska. Den trend som kan utläsas i 

förhållande till tidigare undersökningar 

är att de kurser som redan tidigare hade 

SKRIV TILL ERGOS 

DEBATTSIDA! 

Textlängden bör inte överstiga 

2 500 tecken inklusive mellanslag. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta i och språk granska 

manus. Det går bra att vara anonym, 

men du måste uppge namn och 

adress till redaktionen. 

Maila till cred@ergo.us.uu.se. 

Nästa manusstopp är den 22/3 . 

Klas-Herman Lundgren och Kristina Ekholm. 

DEBATT / 05 

SATSNINGAR PÅ UTBILDNING BETALAR SIG« 

fullgod lärarkontakt fått ännu mer, 

medan de som tidigare hade få lärarledda 

timmar fått ännu färre. 

Med få lärarledda undervisningstimmar 

ställs det väldigt stora krav på studiedisciplin 

för den enskilde, och detta 

är särskilt besvärligt för dem som kommer 

från en studieovan bakgrund. Fler 

lärarledda timmar leder till en bättre 

utbildning, men det torde också minska 

avhoppen och därmed leda till den högre 

genomströmningstakt som i fl era 

utredningar ansetts önskvärd. 

REGERINGEN HAR NYLIGEN presenterat 

en synnerligen kraftig och framåtblick- 

»DE KURSER SOM REDAN 

TIDIGARE HADE FULLGOD 

LÄRARKONTAKT FÅTT 

ÄNNU MER, MEDAN DE 

SOM TIDIGARE HADE FÅ 

LÄRARLEDDA TIMMAR FÅTT 

ÄNNU FÄRRE.« 

ande satsning på svensk forskning, och 

det är någonting vi varmt välkomnar. 

Samtidigt kommer den svenska forskningen 

på sikt inte att kunna behålla 

sin spetskompetens utan en fungerande 

grundutbildning som bas. Inte heller 

kommer det svenska näringslivet att 

kunna utveckla sin fulla potential om 

det inte fi nns välutbildad arbetskraft 

att anställa. För att uppnå detta måste 

högskolan tillföras rejäla resurser för 

att stärka utbildningskvaliteten. Det 

är en satsning som kommer att kosta, 

men det är vår fasta övertygelse att den 

i längden kommer att betala sig många 

gånger om! 

Kristina Ekholm 

Ordförande Uppsala studentkår 

Klas-Herman Lundgren 

Ordförande Sveriges förenade studentkårer 

martin wollerstam

06 / DEBATT Ergo #3 / 2010 

»BRISTANDE VÄGLEDNING 

PÅ JURISTPROGRAMMET« 

Studenterna på juristprogrammet 

får ofta gissa sig till vad 

deras betyg grundar sig på. Det 

skriver juriststudenten Madeleine 

Varnäs, som efterlyser bättre 

vägledning från lärarna. 

Som juridikstuderande är 

det alltid lika spännande 

att vid terminens slut ta del 

av resultatet från gångna 

månaders arbete. Tyvärr ger 

en publicerad poäng på studentportalen 

sällan insikt i vad ett betyg grundats på, 

utan jag får hänge mig åt gissningslekar 

för att komma underfund med vad jag 

gjort bra eller dåligt. I senaste numret 

av Ergo uppmärksammades den språkliga 

inskolningen på juristprogrammet i 

Uppsala. Av artikeln att döma brister undervisningen 

i att vägleda studenterna in 

i det juridiska språkbruket. Som student 

vill jag påstå att Uppsalas juristprogram 

visar brister på betydligt mer väsentliga 

punkter än så. 

Det är knappast mitt eventuellt bristfälliga 

språk som bekymrar mig i nuläget, 

utan snarare att jag aldrig får några 

riktlinjer för hur jag kan förbättra mina 

juridiska kunskaper. På det fåtal promemorior 

som skrivs under en termin är 

otydliga anmärkningar från rättande 

lärare mer regel än undantag. Skriftliga 

uppgifter återkommer ofta i stort sett i 

samma skick som vid inlämningen. Det 

är ironiskt att lärarna på en utbildning 

där studenterna förväntas motivera sina 

påståenden och undvika löst tyckande 

inte ens kan ge godtagbara motiveringar 

vid betyg och poängsättning. 

»PÅ DET FÅTAL PROMEMO- 

RIOR SOM SKRIVS UNDER 

EN TERMIN ÄR OTYDLIGA 

ANMÄRKNINGAR FRÅN 

RÄTTANDE LÄRARE MER 

REGEL ÄN UNDANTAG.« 

I ovan nämnda artikel framstår det som 

lätt att få en utförlig förklaring genom 

kontakt med lärare eller kursföreståndare. 

Jag tvivlar dock på att kursledningen 

skulle uppskatta ett system där samtliga 

studenter i efterhand krävde den motivering 

de sålunda har rätt till. Majoriteten 

fi nner det förmodligen inte lönt att ifrågasätta 

enstaka promemorior då betyget 

ändå huvudsakligen bestäms utifrån 

terminstentan. Tyvärr är kommentaren 

till tentasvaren endast övergripande och 

ger därmed inte heller någon individuell 

vägledning. Det vill säga, om någon 

sådan ens publiceras. I skrivande stund 

har jag fortfarande inte sett skymten av 

någon kommentar från höstterminens 

skrivning. 

I SAMMANHANGET bör även nämnas undervisningen, 

vilken i genomsnitt består 

av fyra timmars seminarium i veckan. 

Inte nog med att tiden är begränsad, 

Lärarna på Juridicum är dåliga på att ge studenterna vägledning, tycker juriststudenten Madeleine Varnäs. Foto: Gusten Holm 

den leds också ofta av lärare utan någon 

egentlig kunskap i de specifi ka ämnesområdena. 

Vid kritik ursäktas detta 

med att Uppsalas problembaserade inlärningsmetod 

utgår från studenternas 

självständiga arbete, och att varje seminarium 

förbereds väl av en lärargrupp 

som diskuterar igenom seminariets huvudfrågor. 

När jag nyligen påpekade att 

otillfredsställande undervisning leder 

till fl era timmars extra läsande i veckan, 

fi ck jag i respons att det måste vara positivt 

för mina egna studieresultat. Den 

stora press på studenterna det också 

leder till tycktes inte bekymra kursföreståndaren 

ifråga. 

Att hos juristprogrammets ledning 

fi nna ett sådant lättsinne inför studenternas 

situation är bekymmersamt. Jag 

anser att lärarnas vägledning på programmet 

kan förbättras avsevärt och 

att systemet bör granskas. Jag är trött på 

att gissa mig till vad mina betyg grundas 

på. 

Madeleine Varnäs 

JURIDISKA INSTITUTIONEN SVARAR: Vi 

beklagar att Madeleine Varnäs anser sig 

aldrig få några riktlinjer för hur hon kan 

förbättra sina juridiska kunskaper. Träning 

i juridisk problemlösning – med 

feedback – är det dominerande inslaget 

på juristprogrammet. 

Av kursinformationen, som studenterna 

får i början av varje kurs, framgår 

målen och vad betygen grundas på. Vid 

seminarierna diskuteras avancerade 

juridiska problem. Studenterna har 

förberett seminarierna i basgrupper. Se- 

minarieuppgifterna har sällen en given, 

enkel lösning. Det bästa sättet att lära 

sig lösa juridiska problem är att träna. 

Den insikten utgör grunden för den 

problemorienterade inlärningsmodellen. 

Tentauppgifterna är ofta gjorda på 

samma sätt som seminarieuppgifterna, 

studenterna har således under kursens 

gång löst sådana uppgifter. 

I EN PROBLEMORIENTERAD inlärningsmodell 

är lärarens främsta uppgift att 

vara en organisatör av studieprocesser, 

inte att ”lära ut” – det vill säga att ”fl ytta” 

information från litteraturen till 

studenternas hjärnor. Läraren ska visa 

hur man skaffar sig kunskaper men i övrigt 

främst fungera som en resonerande 

förebild. Hon/han ska kommentera, 

kritisera, lägga tillrätta, ibland sammanfatta 

men inte ”lära ut”. Det är inte 

självklart att studenterna lär sig mer ju 

fl er lärartimmar de får. Inlärningen ligger 

hos studenten själv. Det är inte heller 

givet att en ämnesspecialist är bättre 

lämpad att fylla lärarrollen än en icke 

ämnesspecialiserad lärare. Självfallet 

använder vi oss inte av lärare utan ämneskunskaper! 

Tanken är att studenterna, med löpande 

feedback, gradvis och tryggt ska kunna 

slussas in i den juridiska yrkesrollen. 

Blückert konstaterar i sin avhandling att 

jurister med examen från Uppsala anses 

vara duktiga på att skriva. Den skriftliga 

träningen förefaller således vara framgångsrik. 

Som alltid kan det givetvis bli 

ännu bättre, en utveckling vi självfallet 

strävar efter. 

Tentor ska alltid följas av tentagenom- 

»DET ÄR INTE SJÄLVKLART 

ATT STUDENTERNA LÄR SIG 

MER JU FLER LÄRARTIM- 

MAR DE FÅR. « 

gångar eller skriftliga tentakommentarer. 

De sistnämnda innehåller ofta ett 

”mallsvar”, kommentarer av andra vanligt 

förekommande svar samt allvarliga 

eller vanliga fel. Våra resurser tillåter 

inte individuella tentakommentarer. 

Studenterna ska genom en jämförelse 

mellan sin tenta och kommentaren, 

kunna sluta sig till vad som fattades i sitt 

eget svar och hur de kan förbättra sin 

problemlösningsförmåga. Examinator 

fi nns dessutom tillgänglig för enskilda 

samtal. Beträffande den av Varnäs efterlysta 

tentakommentaren blev den inte 

– som tanken är – publicerad samtidigt 

med betygen. Den publicerades, pga hög 

arbetsbelastning hos lärare, några veckor 

därefter. 

På ovanstående sätt försöker vi ge studenterna 

uppmuntran, stöd och vägledning 

i att lära sig lösa juridiska problem 

och juridiska kunskaper. De fl esta studenter 

är enligt vår uppfattning nöjda 

med den feedback de får. Landets juristprogram 

har utvärderas fl era gånger av 

Högskoleverket. Utvärderingarna har 

för vår del inte resulterat i någon kritik i 

de av Varnäs berörda avseendena. 

Olle Lundin, prefekt 

Margareta Brattström, 

utbildningsutskottets ordförande

STUDENTER & ARBETS- 

MARKNAD PRESENTERAR: 

Get that job! 

16 mars 15.15 - 17.00 Ekonomikum, A144 

Lena From, EURES-adviser at the International Swedish Employment Office in Västerås. Advice and 

CV examples for students wishing to write a successful application for the UK job market. 

!"# Limited seating available, preregistration required at jobb@uadm.uu.se 

Liveintervju med Adecco! 

17 mars 15.15 – 17.00 Ekonomikum, A144 

Välkommen att vara med och uppleva en anställningsintervju inför publik! En av Adeccos rekryterare, 

Karolina Mats, genomför en liveintervju och efteråt är alla välkomna att ställa frågor och diskutera t.ex. 

vanliga fallgropar vid en anställningsintervju. $"%# Förhandsanmälan: jobb@uadm.uu.se 

Löneförhandlingen - att prissätta sin kompetens 

18 mars 13.15 – 15.00 Ekonomikum, A144 

Mona Andersson, förbundssekreterare på Akademikerförbundet SSR, ger tips och råd om hur du förhandlar 

framgångsrikt om din lön. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se 

Vill du arbeta inom EU-kommissionen, 

Europaparlamentet eller Rådsekretariatet? 

24 mars 15.15 - 17.00 Ekonomikum, Hörsal 2 

Hur söker du, och vilka är kvalifikationskraven? Thomas Belius och Frida Unenge, Regeringskansliet, 

Statsrådsberedningen informerar. 

Anställningsintervju?! 

30 mars 15.15 – 16.45 Engelska parken, Hus 7/0042 

Vad händer vid en anställningsintervju? Varför ställer arbetsgivaren vissa frågor? Rekryterare från 

Proffice delar med sig av sina erfarenheter. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se 

Urval och bedömning med hjälp av tester 

- hur fungerar det? 

20 april 15.15 – 17.00 Ekonomikum, A144 

Hur arbetar arbetsgivare med detta och vilken information är det man vill åt. Tobias Collin, Proffice. 

$"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se 

Convince through Communication 

- Power point och presentationsteknik-tips från Accenture 

21 april 16.15 – 18.00 Ekonomikum, Hörsal 2 

Under två timmar delar en erfaren managementkonsult från Accenture med sig av sina bästa presentationstips. 

$"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu 

Att arbeta som volontär! 

26 april 15.15 – 17.00 Universitetshuset, Sal IV 

Föreläsningen är till för dig som är intresserade av att veta mer om det ideella engagemanget och vill 

låta sig inspireras av det ideella arbetets positiva kraft. Ett smörgåsbord av ideella uppdrag serveras för 

dig som funderar på att bli volontär. Vi ger dig tips och råd som kan vara värdefulla för dig i just ditt 

ideella uppdrag. Marita Klasson vid Volontärbyrån i Uppsala berättar. 

$"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se 

Sök jobb på rätt sätt! 

5 maj 15.15 – 17.00 Ekonomikum, A114 

Ska du söka sommarjobb eller är du snart klar och är på jakt efter ditt drömjobb? Då är det hög tid att 

få i ordning ditt CV och förbereda dig inför den viktiga intervjun. Under denna timme kommer du att 

få svar på hur ett CV ska vara uppbyggt, vad du bör ha med och vad du kan hoppa över. Hur väl du kan 

förbereda dig inför din intervju och vilka frågor som sannolikt dyker upp. Rekryterare från Academic 

Work föreläser. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se. 

Hos oss kan du få: 

!""#$%&'()*(+,(-&.(%/01'/2/30$4"5(-&.(62)0(-&.(4*#(.74(#7('%/(3*(6288593%(/94(#7(01'"4(%4$"6": 

!""#$(;*/#%3(I(52#(F67#"4%/#""J)"#262-/"/KL/."6"/(=14(F67#2"M(-&.('9442945938"#/2/3 

-#.#/01,(>AEM(NOA(NO(B>P(;*/(>(>( 

23"0&$,4Q-$$R7%#;:77:0"(((5#6&7*),4SSS:77:0"K%4$"60;%4'/%# 

89.(061): 

!"#$%&#"#"'()*(+*",($-.#,/0"#+1( 

!"#$%&#'($)&*+,')(#)*#'(,&-..+(,+#$/&-01.('(2+&#)34#,'5.#5%#0-6'2+#7)889#:/&#*-&#'($);#

08 / NYHETER Ergo #3 / 2010 

Än fi nns det hopp 

för Studentstaden 

Orosmolnen har hopat sig över 

Studentstaden den senaste 

tiden, men än är inte hoppet 

ute. Enligt uppgifter till Ergo har 

det så kallade studentkonsortiet 

med nationerna i spetsen 

kontakt med en aktör som har 

gått vidare till den slutliga budgivningen, 

och som vill behålla 

beståndet som studentbostäder. 

Samtidigt har kommun- och 

fi nansmarknadsminister Mats 

Odell engagerat sig i frågan. 

Som Ergo tidigare har berättat 

är Vasakronan i färd med 

att sälja sitt dotterbolag 

Dombron, där Studentstaden 

AB ingår. Affären, som 

ska vara avslutad under 2010, har väckt 

oro på fl era håll. Bland andra Uppsala 

studentkår, nationerna, universitetet 

och kommunen befarar att en ny ägare 

kan komma att använda Studentstaden 

till annat än studentbostäder. För att 

säkra studentbostädernas framtid har 

nationerna i samverkan med Akademiförvaltningen, 

kåren, kommunen och 

ytterligare en samarbetspartner i fastighetsbranschen 

gått in i budgivningen. 

I slutet av februari fi ck studentkonsortiet 

veta att deras bud är för lågt för att de 

ska få vara med i den slutgiltiga budgivningen. 

Enligt V-Dala nations skattmästare 

Rolf Kroon går det inte att lägga ett 

högre bud om man har avsikten att behålla 

Studentstaden som studentbostäder. 

– Vi har räknat mer noggrant på detta 

än någon annan, vågar jag påstå. Vi har 

gått tillbaka tio år i Vasakronans räkenskaper 

och fått fram den riktiga kostnaden 

för drift, underhåll och administration. 

Sedan har vi lagt det bud som 

gör det möjligt att driva Studentstaden 

vidare med studentbostäder, och som 

Utbildning på annan ort eller ett 

bättre arbete är de vanligaste 

anledningarna till att studenter 

som antagits till Uppsala 

universitet inte registrerar sig 

eller avbryter sina studier i ett 

tidigt skede. Endast tre procent 

uppger bostadsbristen som 

orsak. 

Uppsala studentkår släppte i 

dagarna sin rapport ”Undersökning 

om tidiga studieavhopp 

vid Uppsala universitet”. 

täcker drift, underhåll, administration 

och räntekostnader. 

Slutsatsen är att de spekulanter som 

har bjudit högre rimligen har andra planer 

för Studentstaden. En köpare som 

vill omvandla till bostadsrätter har möjlighet 

att betala mycket mer, menar Rolf 

Kroon. 

Tror du att omvandlingen i så fall bara 

skulle gälla lägenheterna, eller fi nns det 

en risk att även studentrummen byggs 

om till vanliga lägenheter som sedan 

säljs som bostadsrätter? 

– Det är säkert inte något som sker omedelbart. 

En ombyggnad av korridorerna 

blir lika dyrt eller dyrare än att bygga 

nytt, och resultatet blir sämre. Rivning 

är troligen ett bättre alternativ. 

Precis som andra hyresgäster har de boende 

i Studentstaden besittningsskydd, 

som innebär att en hyresvärd som vill 

använda bostäderna till annat inte utan 

vidare kan tvinga dem att fl ytta. Det är 

dock enklare att ombilda studentlägenheter 

än vanliga hyresrättslägenheter, 

eftersom omsättningen är snabbare och 

besittningsskyddet är begränsat till den 

tid hyresgästen är aktivt studerande. 

SÅVÄL NATIONERNA som Uppsala studentkår 

och fl era av stadens kommunpolitiker 

har uppmanat det ansvariga 

statsrådet, kommun och fi nansmarknadsminister 

Mats Odell, att agera för 

att förhindra att studentbostäderna försvinner. 

Vid ett möte om studenternas 

bostadssituation med Uppsala studentkårs 

ordförande Kristina Ekholm den 1 

mars lovade Odell att ta upp frågan med 

Vasakronans vd Fredrik Wirdenius senare 

samma dag. 

Rolf Kroon välkomnar Mats Odells engagemang 

i frågan. 

– Hur mycket hans inblandning betyder 

återstår att se, men om Vasakronan 

säljer Studentstaden AB till någon som 

omvandlar bostäderna till vanliga hyres- 

Som namnet antyder var syftet med 

undersökningen att ge en bild av de bakomliggande 

orsakerna till att studenter 

som antagits till utbildningar på Uppsala 

universitet väljer att inte påbörja 

studierna, eller väljer att avbryta dem i 

ett tidigt skede. Fokus låg på studenternas 

bostadssituation, men det visade sig 

att endast tre procent av dem som svarat 

på frågan uppgav bostadsbristen som 

orsak. 

– Vi hade förväntat oss att det skulle 

vara fl er än tre procent, men det verkar 

som att få vill avstå sin utbildningsplats 

på grund av bostadsproblem. 

Samtidigt vill jag passa på att säga att vi 

Kommun- och fi nansmarknadsminister 

Mats Odell har diskuterat Studentsaden 

med Vasakronan. Foto: Pawel Flato 

rätter eller bostadsrätter blir det besvärligt 

för Vasakronan. Då har de stött sig 

med universitetet, kommunen, studenterna 

och regeringen. 

Vasakronan ägs av första till fjärde 

allmänna pensionsfonden. Staten har 

alltså ett intresse av att försäljningen 

inbringar så mycket pengar som möjligt 

till pensionärerna. Men enligt Rolf 

Kroon påverkar det inte Odells trovärdighet 

när han säger sig vilja bevara Studentstaden 

som studentbostäder. 

– Mats Odell är just nu engagerad i att 

se till att det fi nns tillräckligt med studentbostäder 

för att Sverige ska säkra 

tillgången på välutbildade människor 

för framtiden. I det sammanhanget 

kan det inte ha någon betydelse för pensionärskollektivet 

om deras avkastning 

möjligen skulle bli någon bråkdel av 

en promille lägre på grund av en viktig 

framtidssatsning. 

VASAKRONANS kommunikationschef 

Peter Östman ser ingen affärsmöjlighet 

Avhopp beror sällan på bostadsbrist 

inte tycker att tre procent är okej. Hade 

fl er internationella studenter deltagit 

i undersökningen så hade siffran förmodligen 

varit högre, då det fanns ett 

avståndssamband – men de visade sig 

vara omöjliga att få tag i, säger Stella 

Papasotiriou, vice ordförande med ansvar 

för studiesociala frågor på Uppsala 

studentkår. 

AV DE SOM SVARAT att bostadsproblem 

var anledningen till att de valde att inte 

påbörja, eller att tidigt avbryta sina 

studier svarade 60 procent att de inte 

fått information om hur de kunde söka 

bostad i Uppsala. En tredjedel var inte 

i att göra om Studentstaden till bostadsrätter. 

– Jag vet inte varifrån de har fått det. 

Allt är byggt för att vara studentbostäder, 

och det fi nns en stor efterfrågan på 

studentbostäder i Uppsala. 

Men även om du inte tror på studentkonsortiets 

uträkning måste du väl hålla 

med om att det fi nns en gräns då priset 

blir så högt att det inte går att driva 

Studentstaden på samma sätt som idag 

utan att gå back? 

– Vi kan inte föra den typen av diskussion 

eftersom den gäller frågor som är 

under sekretess. 

Enligt Peter Östman har Vasakronan 

inte fått några nya direktiv från Mats 

Odell kring försäljningen av Studentstaden. 

DE SOM KÄMPAR för att bevara Studentstaden 

som studentbostäder har inte 

gett upp hoppet. Enligt vad Ergo erfar 

har studentkonsortiet kontakter med 

en budgivare som kvalifi cerats för att ge 

slutligt bud. Det ska röra sig om en aktör 

som inte vill ha studentbostäderna för 

att göra annat med dem. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se 

Bakgrund 

DEN 17 NOVEMBER 2009 deklarerar 

Vasakronan att man tänker lägga in 

huvuddelen av sina bostadsfastigheter 

i dotterbolaget Dombron. Studentstaden 

i Uppsala står för 4 300 av totalt 

8 000 bostäder. Dombron övertar 

även personal från Vasakronan. Avsikten 

är att sälja bolaget i dess helhet. 

Motiveringen till försäljningen är att 

Vasakronan vill fokusera på butiks- och 

kontorsfastigheter. 

anmälda till någon bostadskö och alla 

utom en svarade att de inte fått någon 

hjälp med att söka bostad. Ytterligare en 

tredjedel hade inte tagit kontakt med 

vare sig kåren, nationerna, universitetet 

eller kommunen och lika många kände 

inte till att Bostadsjouren fi nns. 

– Undersökningen visar att det fi nns 

generella problem med informationsfl 

ödet till nyantagna studenter och det 

gäller inte bara bostadsfrågan, utan 

även andra viktiga frågor, säger Stella 

Papasotiriou. 

500 personer deltog i undersökningen. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se


Kåren ska bilda sektioner 

Kårens organisation håller 

på att förändras. I framtiden 

kommer en del av makten att 

fl yttas över till lokala sektioner 

med möjlighet att driva egna 

frågor. Tanken är att föra kåren 

närmare studenterna och på så 

sätt behålla medlemmarna efter 

obligatoriets fall. 

KÅRUGGLAN I BLÅSVÄDER 

Ergo belyser i en serie under våren konsekvenserna 

av kårobligatoriets fall. 

Dagens struktur kommer att 

ersättas av lokala, delvis 

självstyrande sektioner, 

som är baserade på fakulteter 

eller campus. Sektionerna 

är tänkta att länka samman de lokala 

studieråden och studentrepresentanterna 

med kåren centralt, genom studiebe- 

vakarna. Syftet är att kårmedlemmarna 

också ska få tillgång till lokal representation, 

då sektionerna ska kunna tycka 

olika i frågor där åsikterna skiljer sig 

åt mellan olika utbildningar. Däremot 

måste de olika sektionerna skriva under 

kårens centrala åsiktsprogram. Kåren 

kommer även fortsättningsvis att ha huvudansvaret. 

– Det är viktigt med struktur när man 

har olika sektioner. Därför måste det fi nnas 

en tydlig delegationsordning mellan 

kåren och sektionerna. Vi vill inte att det 

ska uppstå konfl ikter, säger kårens ordförande 

Kristina Ekholm. 

SEKTIONERNA KOMMER ATT STYRAS av 

sektionsråd, bestående av representanter 

från studieråden och de lokala studentföreningarna. 

Sektionsråden kommer 

att ha ansvar för all studiebevakning 

och studiesocial verksamhet inom 

respektive sektions verksamhetsområde, 

och rätt att yttra sig över remisser 

som kåren besvarar, samt ha avgörandet 

vad gäller yttranden som endast rör den 

egna sektionen. Sektionerna kommer 

att rekrytera studentrepresentanter lokalt, 

och bör enligt kåren byggas kring 

studiebevakarna, som väljs av sektionerna, 

men tillsätts av kåren. Idag fi nns 

17 studiebevakare, tillsatta på 25, 33 el- 

NYHETER / 09 

Studentkårerna vid Uppsala 

universitet kommer att få dela 

på drygt 10 miljoner årligen, 

vilket motsvarar 440 kronor per 

helårsstudent, enligt universitetets 

avsiktsförklaring. Uppsala 

studentkår är mycket nöjd med 

förhandsbeskedet. 

Ett defi nitivt beslut kan tas 

först efter den 14 april, när 

universitetet har bestämt viltion 

eller tillhöra de andra. ka organisationer som kommer 

att få kårstatus från och 

med 1 juli i år. 

– Men eftersom det är universitetsledningen 

som tagit fram avsiktsförklaringen 

räknar jag med att det blir så här. Det 

fi nns inget utrymme för ekonomiska 

förändringar, det skulle i så fall handla 

om att resurserna kommer att fördelas 

ler 50 procent. Målsättningen är att ha annorlunda, säger Einar Lauritzen, chef 

10 heltidsarvoderade studiebevakare, på Studerandebyrån. 

minst en på varje fakultet. Ännu är det Det är inte bara Uppsala studentkår 

inte klart hur kontakten med kåren cen- (US) och Farmacevtiska studentkåren 

tralt ska skötas, men studiebevakarna (Fas) som ansökt om att bli studentkårer 

kommer att fungera som kårens förläng- efter kårobligatoriets avskaffande, utan 

da arm. 

även Uppsala teknolog- och naturvetar- 

– Sektionernas budgetar kommer att kår (UTN), som idag inte är en student- 

ligga som poster i kårbudgeten. De komkår i formell mening. 

mer att få ett basbelopp, med möjlighet 

att få mer, som en morot. Ju fl er medlemmar 

– desto mer pengar kommer de att få. 

Genom att bilda sektioner och decentralisera 

verksamheten hoppas kåren 

att det kommer att bli lättare att rekrytera 

medlemmar och förbättra servicen 

för dessa. Kåren kommer att vara närvarande 

ute på campus, samtidigt som den 

centralt kan fokusera på remisser, breddad 

rekrytering, jämlikhet, bostadsfrågor 

och samordning av åsikter. Kåren 

kommer att vara universitetets dialogpartner 

även i framtiden. 

– Vad gäller de frågor som rör alla studenter 

är det viktigt att vi visar en enad 

front. Den stora skillnaden jämfört med 

idag är att en del av makten fl yttas till lokal 

nivå. Syftet är att studenterna ska kunna 

identifi era sig med kåren och känna att 

de har större möjligheter att påverka. 

HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se 

Nationerna vill nå framtidens studenter 

Dafe Eghagha är mannen som 

ska säkra återväxten på Uppsalas 

studentnationer efter 

obligatoriets fall den 1 juli. 

Som marknadsföringsansvarig 

på nationernas samarbetsorganKuratorskonventet 

har Dafe Eghagha uppdraget 

att ”ge framtida och 

nya studenter en inblick i nationslivet 

och vad nationerna kan erbjuda dem”. 

Nya studenter ska bland annat nås vid 

reccemottagningar och kursstarter för 

A-kursstudenter. Bland de framtida studenterna 

är gymnasieelever en viktig 

målgrupp. 

– Vi har rekryterat 15 personer som 

åker runt på gymnasiedagar och utbildningsmässor 

och informerar om vad 

Illustration: Hanna Strandberg 

som händer på nationerna, berättar 

han. 

I jobbet ingår även att öka nationernas 

synlighet i massmedierna. Dafe Eghagha 

diskuterar bland annat med TV4 

Uppland om att göra en reklamfi lm för 

nationerna som ska sändas i höst. 

– Jag bokar upp kanalerna för att få ut 

vårt budskap. Nu återstår det att formulera 

exakt hur budskapet ska se ut. 

En marknadsundersökning ska bringa 

klarhet i vad de som redan är Uppsalastudenter 

tycker om nationernas utbud. 

Själv är Dafe Eghagha inte särskilt orolig 

för en framtida medlemsfl ykt. 

– Jag tror inte att vi kommer att tappa så 

många medlemmar. Det fi nns ju redan i 

dag en möjlighet att stå utanför genom 

att gå med i Skånelandens nation. 


Möjlig indelning 

av sektioner 

Samhällsvetenskapliga sektionen 

Juridiska sektionen 

Teknisk-naturvetenskapliga 

sektionen 

Medicinska sektionen 

Utbildningsvetenskapliga 

sektionen 

Humanistiska sektionen 

(bestående av de teologiska, 

språkvetenskapliga och historiskfi 

losofi ska fakulteterna). 

Doktoranderna får själva avgöra 

huruvida de vill bilda en egen sek- 

Dafe Eghagha. Foto: Gusten Holm 

Universitetet 

stöttar kåren 

UNIVERSITETET HAR FOKUSERAT på tre 

saker vid bedömningen av hur mycket 

pengar kårerna ska få: Erland Ringborgs 

utredning, agerandet vid andra 

lärosäten och de äskanden som US och 

Fas inkommit med. Man har utgått från 

antalet helårsstudenter under 2009, och 

beloppen kommer att fördelas efter de 

berörda kårernas andel av dessa 23 244 

studenter. Det rör sig om 440 kronor per 

helårsstudent, en summa som överstiger 

den som angavs i Ringborgs utredning 

med 130 kronor. I denna summa 

ingår även regeringens särskilda bidrag 

på cirka 100 kronor per helårsstudent. 

– Skulle det, hypotetiskt sett, bara bli 

två kårer – Uppsala studentkår och Farmacevtiska 

studentkåren – så skulle 

Uppsala studentkår få 95 procent av beloppet 

och Farmacevtiska studentkåren 

fem procent. Någon procentsiffra för tre 

kårer har jag inte och det är enligt mig 

och universitetets juridiska avdelning 

inte särskilt troligt att det blir tre kårer, 

säger Einar Lauritzen. 

Universitetet anser att samverkan med 

fakultets-, program- och linjeföreningar, 

bör utvecklas och förstärkas. 

– Det är inte så att universitetet villkorat 

stödet, men vi vill trycka på vikten av 

en god studentsamverkan på alla nivåer 

inom universitetets organisation. Det 

är viktigt att hitta former för samarbete 

och att vidareutveckla detta samarbete i 

framtiden, säger Einar Lauritzen. 

Uppsala studentkår är positiv till avsiktsförklaringen. 

– Vi är glada för att universitetet vill 

stödja oss och för att vårt kvalitetsarbete 

vad gäller utbildningsbevakning och 

studentrepresentation uppskattas, säger 

kårens ordförande Kristina Ekholm. 

20 KRONOR per helårsstudent är avsedda 

för att säkra fi nansieringen av tidningen 

Ergo. Universitetet kommer dock inte 

att lägga sig i detaljerna i kårens beslut 

om tidningens budget. 


10 / NYHETER 

Det är stora prisskillnader mellan 

de olika studenthälsomottagningarna. 

I Uppsala kostar 

ett besök på Studenthälsan 140 

kronor, i Lund kostar samma 

besök 60 kronor och i Stockholm, 

Göteborg och Umeå är det 

gratis. Det visar en undersökning 

som Ergo gjort i samarbete med 

fyra andra kårtidningar. 

Enligt Studenthälsans direktör 

Annika Hilborn fastställs 

besöksavgifterna i Studenthälsans 

styrelse, där såväl universtiteten 

i Uppsala som alla 

studentkårer fi nns representerade. 

– Avgiften följer landstingets patientavgifter 

och den varierar också i olika 

landsting. Organisationsformerna för 

de olika studenthälsorna varierar också. 

Studenthälsan i Uppsala drivs som en 

ideell, icke vinstdrivande organisation. 

I Uppsala betalar de båda universiteten 

och kårerna sammanlagt 7 miljoner kronor 

årligen till Studenthälsans verksamhet. 

Utöver denna summa drar träningsanläggningarna 

Campus 1477 Blåsenhus 

och Science Park in runt 12 miljoner, 

men denna verksamhet går i stort sett 

plus minus noll enligt Annika Hilborn. 

Motsvarande siffror för Studenthälsan i 

de andra universitetsstäderna ligger mellan 

3 miljoner i Umeå och knappt 8,5 miljoner 

i Göteborg. 

DET SKILJER RÄTT KRAFTIGT mellan personalstyrkorna. 

Studenthälsan i Uppsala 

har 11,4 heltidstjänster, fördelade på 13 

anställda. Umeå har bara 4,5 heltidstjänster, 

medan det i Stockholm, Göteborg och 

Lund fi nns 8,25, 7,6 respektive 8,6 heltidstjänster. 

Uppsala har läkare, psykologer, 

kuratorer och sjuksköterskor i personalen, 

vilket även de andra, med undantag 

för Umeå, har. Samtliga av mottagningarna 

erbjuder samtalsstöd på engelska, 

även om det inte gäller all behandlande 

personal. Söktrycket är relativt högt till 

Studenthälsan på alla de undersökta orterna. 

– Det varierar beroende på när under 

terminen man söker sig till oss. Ofta är 

trycket lågt i början på höstterminen, då 

vi genomför fadderutbildningar, seminarier 

och informationsträffar bland annat. 

Men oavsett vem man behöver träffa är 

väntetiden max två veckor, säger Hanne 

Oppelstrup, läkare på Studenthälsan i 

Uppsala. 

Sammanlagt tog Studenthälsan i Uppsala 

emot 2784 besök förra året, att jämföra 

med 1620 besök i Stockholm, hela 

6200 besök i Göteborg, 4300 i Lund och 

2900 besök i Umeå. Väntetiden skiljer 

sig också åt – i Umeå kan man få vänta i 

upp till fyra veckor på en tid, medan det 

i Stockholm och Göteborg tar max 10 dagar. 

Lund tillämpar samma maxväntetid 

som Uppsala. På alla ställen har man 

öppet under kontorstid, men Göteborg 

och Lund erbjuder längst 

telefontider, 13,5 respektive 12 

timmar per vecka. Uppsala ligger 

i mitten med 10 timmar, 

medan Stockholm har fem 

och Umeå endast tre timmar 

per vecka. 

– Servicen har utökats på 

senare år, vad gäller kursutbud,gruppbehandlingar 

och seminarier. 

Även telefontiderna har 

utökats – vi skulle gärna 

göra mer, men våra ekonomiska 

resurser tillåter 

inte det, berättar Hanne 

Oppelstrup. 

GENOM ATT studenterna 

i Uppsala har tillgång 

till en rad olika 

behandlare på ett 

och samma ställe 

kan medicin kombineras 

med stödsamtal, 

terapi och 

olika kurser. Det 

finns möjlighet att 

följa de vedertagna 

behandlingsrekommendationerna 

som 

finns gällande olika sjukdomstillstånd. 

Liksom på övriga 

orter arbetar man lösningsfokuserat 

och vid behov slussas studenterna vidare 

inom vården. Det är inte ovanligt 

att studenterna låter det hela gå för 

långt, så att studierna blir lidande och 

de drabbas av depression. 

– Vi skulle vilja arbeta ännu mer förebyggande 

med stress, livsstil, studiemiljö 

och dylikt, men ekonomin är ett av hindren. 

Vi önskar att studenterna skulle 

söka tidigare när de mår dåligt och inte 

klarar sina studier, och vi skulle vilja ha 

mer verksamhet ute på campus för att 

kunna nå studenterna bättre och fånga 

upp deras behov, avslutar Hanne Oppelstrup. 


Studenthälsan i siffror 

Besökskostnad 

Uppsala: 140 kr 

Stockholm: Gratis 

Göteborg: Gratis 

Lund: 60 kr 

Umeå: Gratis 

Helårsstudenter per tjänst: 

Uppsala: 2 000 

Stockholm: 6 100 

Göteborg: 4 400 

Lund: 2 900 

Umeå: 3 400 


Studenthälsan dyrast 

Peng per helårsstudent (kr): 

Uppsala: 315 

Stockholm: 130 

Göteborg: 251 

Lund: 239 

Umeå: 196


i Uppsala 

Antal besök (2009) 

Uppsala: 2 800 

Stockholm: 1 600 

Göteborg: 6 200 

Lund: 4 300 

Umeå: 2 900 

Illustration: Hanna Strandberg 

Avrundat till närmaste hundratal. 

NYHETER I KORTHET 

Borgerligt 

partiombud avgår 

Carl Nettelblad, Borgerliga studenters 

(BS) partiombud avsade sig sitt uppdrag 

den 3 april och kommer inte längre att 

sitta som ordinarie ledamot för BS i kårfullmäktige 

eller som ledamot i kårens 

styrelse. Valet av Hanna Mörck till utbildningspolitiskt 

ansvarig på kårfullmäktige 

i januari var droppen som fi ck 

bägaren att rinna över. Carl Nettelblad 

menar att händelsen sammanfattar 

den känsla han haft under året som 

gått: att han trots sina uppdrag inte har 

kunnat ha kontroll över fattade beslut. 

Då han inte känner att han kan ta ansvar 

för vare sig beslutsformer eller beslut 

tagna i kårfullmäktige ser han sig 

nödd att avsäga sig sina uppdrag. 

Universitetsanställda 

får debattera 

Det kom ett brev till rektor om Eva Lundgrens 

artikel ”När ska vi erkänna att 

polischefen bara är som andra män” på 

Newsmill. Mannen som skrivit brevet 

undrade vad Uppsala universitet ”anser 

om att en ledande företrädare kategoriskt 

anklagar halva rikets befolkning 

för motbjudande brottsliga böjelser” 

och i vilken mån Eva Lundgrens åsikter 

”avspeglas i hennes forskning och undervisning 

vid Uppsala universitet”. Rektor 

svarar att deltagande i samhällsdebatten 

är en naturlig del av den så kallade 

tredje uppgiften och att han i egenskap 

av rektor varken kan eller vill ha synpunkter 

på de uppfattningar som någon 

av universitetets anställda framför i 

dessa sammanhang. ”När en Uppsalaprofessor 

deltar i det offentliga samtalet 

gör hon eller han detta i sitt eget namn. 

Hon eller han företräder inte Uppsala 

universitet eller sina kollegor. Det är 

helt som det ska i ett land med grundlagsfäst 

yttrandefrihet.” 

UU får tillbaka 

examensrätten 

Uppsala universitet får nu börja utbilda 

specialistsjuksköterskor igen. 

Högskoleverket bedömer nu kvaliteten 

som hög och ger universitetet examensrätten 

åter. 

– Vi är glada för att ha återfått examensrätten 

för dessa viktiga utbildningar 

och för att det utvecklingsarbete 

som hade påbörjats när vi förlorade 

examensrätten, och som sedan fortsatt, 

nu fått goda omdömen. 

Högskoleverkets tidigare kritik gällde 

framför allt formerna för omvårdnadsämnet 

och brist på akademisk 

kompetens hos lärarna. 

– Vi har rekryterat flera nya och mycket 

kompetenta lärare nu, säger Olle Nilsson, 

prodekan vid medicinska fakulteten. 

Totalt sju olika inriktningar inom 

specialistsjuksköterskeprogrammet 

kan sökas från 15 mars, med start till 

hösten. 

Färre lärare och 

civilingenjörer 

Förra läsåret minskade antalet avlagda 

yrkesexamina. Mest minskade antalet 

examinerade lärare, 20 procent, och 

civilingenjörer, 14 procent, visar ny 

statistik från Högskoleverket. Mellan 

läsåren 2007/08 och 2008/09 minskade 

antalet yrkesexamina med totalt 5 pro- 

NYHETER / 11 

cent, medan generella examina ökade 

med 5 procent. Generella examina har 

under den senaste tioårsperioden ökat 

med närmare 80 procent, vilket gör att 

antalet nu är detsamma som antalet yrkesexamina. 

Av de generella examina 

har kandidatexamen ökat mest, med 

9 procent. Sjuksköterskeexamen, den 

näst största yrkesexamen, går mot 

strömmen och ökar även den med 9 

procent. Männen som tar ut en yrkesexamen 

idag har minskat med 6 procent 

på tio år, medan kvinnorna har ökat 

med hela 40 procent. 

UU går plus 

Uppsala universitet visar ett positivt 

resultat på 211 miljoner kronor för verksamhetsåret 

2009. Resultatförbättringen 

beror främst på ett ökat antal helårsstudenter 

på både grundnivå och avancerad 

nivå samt på en kraftig förstärkning 

av forskningsresurser. 

– Uppsala universitet har varit framgångsrikt 

med sina strategiska forskningssatsningar. 

De kommande åren 

är det mycket viktigt att satsa kärnfullt 

på utbildningskvalitet, inte minst med 

tanke på den internationella konkurrensen 

som skärps ytterligare genom 

införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter, 

säger rektor Anders 

Hallberg. 

Färre lånar 

Ökningen av studiemedelstagare på 

högskolenivå har aldrig tidigare varit 

så hög som under förra året visar CSN:s 

årsredovisning för 2009. Totalt fi ck 282 

000 personer på högskolor och universitet 

studiemedel. Antalet studerande 

på högre nivå ökade med cirka 20 000 

personer, eller 8 procent mellan 2008 

och 2009. Relativt sett var det ändå färre 

som valde att ta studielån under 2009, 

trots att CSN betalade ut 21 miljarder, 

jämfört med 18,7 miljarder 2008. Lånebenägenheten 

sjönk alltså något under 

förra året. 

Svenska studenter 

utvisade från Colombia 

Två svenska studenter har nyligen 

landat i Sverige efter att ha blivit bortförda 

och sedan deporterade av den 

colombianska säkerhetspolisen. Det 

uppger organisationen Colombianätverket. 

Studenterna deltog i ett projekt 

med syftet att stötta studentrörelsen i 

Colombia. 

Den svenska studentgruppen ser händelsen 

som ett hot mot demokratin i 

landet eftersom man försöker begränsa 

den colombianska studentrörelsens 

internationella kontakter. 

- Det är välkänt att arbeta med människorättsfrågor 

i Colombia är förenat 

med stor fara och att fl era ledande studentaktivister 

hotats, mördats eller 

tvingats på fl ykt. Men nu verkar det som 

att man även försöker skrämma organisationer 

utanför Colombia till tystnad, 

säger Parisa Maleki, ordförande i 

Colombianätverket, i ett pressmeddelande. 

Svenska UD bekräftar att två svenska 

medborgare utvisats från Colombia 

den 26 februari. Colombianska myndigheter 

uppger att det funnits felaktigheter 

med deras visum. Ambassaden har 

varit i kontakt med de svenska medborgarna 

och kommer också att följa upp 

ärendet med de lokala myndigheterna.

12 / NYHETER Ergo #3 / 2010 

Per Löwdin 

Snedrekrytering 

börjar i skolan 

Finns hedersförtryck? Med den 

frågan bjuder den socialdemokratiska 

studentföreningen Laboremus 

in till föreläsning om antirasistisk 

feminism på Ekonomikum 

den 17 mars. 

Allt sedan 15-åriga Sara Abed 

Ali blev strypt av sin bror 

och kusin i Umeå 1996 har 

Sverige haft en debatt om så 

kallade hedersmord. Efter 

morden på Pela Atroshi 1999 och Fadime 

Sahindal 2002 skruvades tonläget upp. På 

ena sidan fi nns debattörer som Gudrun 

Schyman, sociologen Eva Lundgren och 

andra som menar att våldet är uttryck för 

en global maktordning där män överallt 

förtrycker kvinnor. Kvinnoförtryck handlar 

inte om ”de andra” utan lika mycket 

om ”oss”, är budskapet. 

Andra, som kulturantrologen Mikael 

Kurkiala, anser att det är befogat att tala 

om hedersmord i termer av kulturskillnader 

eftersom de begås i ett sammanhang 

där gärningarna uppfattas som legitima 

och mördarna som hedervärda. Även 

svenska män mördar och misshandlar 

närstående kvinnor, understryker han; 

skillnaden är att deras gärningar inte ses 

som föredömliga bland männens släktingar 

och vänner. Kurkiala menar att många 

debattörer blundar för hedersmordens 

kulturspecifi ka drag av rädsla för att spela 

främlingsfi entliga grupper i händerna. 

LABOREMUS NYA ORDFÖRANDE Milischia 

Rezai placerar sig i den första gruppen. 

– Det är farligt när feminister som 

Högskoleverket har i en alldeles 

färsk rapport granskat 

vad som i dagligt tal kallas 

‘snedrekrytering’ till forskarutbildningen. 

Per Gillström 

på verkets analysavdelning har räknat på 

nyantagna doktoranders föräldrars utbildning 

och resultaten är ungefär som 

kan förväntas. Studenter som har disputerade 

föräldrar går oftare vidare och 

doktorerar än andra. 

I genomsnitt går 6 procent av studenterna 

vidare till forskarutbildning efter 

grundexamen. Men bland dem som 

har forskarutbildade föräldrar är andelen 

betydligt högre, 16 procent. Dessa 

skillnader kan delvis förklaras av att 

föräldrarnas utbildningsnivå påverkar 

barnens studieval och möjligheter att 

kunna göra olika val redan på grundskole- 

och gymnasienivå, vilket leder 

till att barn till högutbildade i större 

utsträckning tidigt väljer utbildningar 

som leder till forskarutbildning 

vid övergången till högskolan. 

Men denna skiktning inom 

grundutbildningen är inte hela 

förklaringen till skillnaden i påbörjad 

forskarutbildning. Även 

då man granskar varje examen för 

sig är det vanligare att barn till 

högutbildade föräldrar fortsätter 

till forskarutbildning än barn till 

lågutbildade föräldrar. 

Som väntat är de som mest sällan 

börjar doktorera de med lågutbildade 

föräldrar, som inte genomgått 

gymnasium. De utgjorde 

12 procent av studenterna, men 

endast 3.7 procent av dem gick 

vidare till att doktorera. De med 

egentligen menar väl tenderar att stärka 

rasistiska krafter genom att bekräfta deras 

bild att vissa etniska grupper skulle 

vara kvinnofi entliga, säger hon. 

Milischia Rezai har startat ett feministiskt 

nätverk som anordnar en föreläsningsserie 

om jämställdhet. Den första 

föreläsningen härom veckan handlade 

om sex ur kvinnors perspektiv. Nästa tillfälle, 

den 17 mars, är rubriken ”Antirasistisk 

feminism – Finns hedersförtryck?”. 

De inbjudna talarna kommer från organisationerna 

Interfem och Varken 

hora eller kuvad. Själv är Milischia Rezai 

skeptisk till användningen av begreppet 

heder. 

– Att kalla kvinnoförtryck i till exempel 

Mellanöstern för hedersförtryck är 

som att säga att vi i Sverige är jämställda. 

Patriarkala normer styr även i Sverige, 

men det kan ta andra uttryck än det som 

kommit att kallas hedersförtryck. Man 

stigmatiserar en grupp genom att säga 

att just deras kvinnoförtryck handlar 

om något helt annat än vårt kvinnoförtryck. 

Behövs det inte ett särskilt ord för att 

kunna arbeta praktiskt med problemet? 

– Snarare behövs det mer resurser och 

en bredare kunskap om vilka uttryck 

kvinnoförtryck kan ta sig. Man måste 

också bli bättre inkludera de kvinnor 

det gäller. Vi kommer ingenvart genom 

att försöka beskriva deras upplevelser 

utifrån. Det fi nns ingen enkel lösning på 

problemet, och på samma sätt räcker inte 

ett ord som ”heder” för att förklara det 

förtryck som kvinnor, oavsett etnicitet, 

utsätts för. 

forskarutbildade föräldrar utgjorde 

3 procent av studenterna men hela 16 

procent av dem blev doktorander. 

Forskarutbildningen är dock inte något 

slutet skrå för disputerade och deras 

avkommor. I absoluta tal utgjorde 

de med forskarutbildade föräldrar 

endast 8 procent av dem som börjat 

doktorera. De från gruppen med lägst 

utbildade föräldrar utgjorde 7 procent. 

Den största gruppen, drygt hälften, 51 

procent, hade föräldrar som genomgått 

postgymnasial utbildning, som hade 

läst på universitet men inte doktorerat. 

Den näst största kategorin, 25 procent, 

utgjordes av dem vars föräldrar hade 

gymnasial utbildning men inte läst på 

universitet. 

Det visade sig också fi nnas en 

tydlig snedrekrytering med 

avseende på kön. Visserligen 

antogs praktiskt taget lika 

många kvinnor till forskarutbildning 

som män. Men andelen kvinnor 

som avlade examina inom grundutbildning, 

123 049, var mycket högre än 

antalet män 74 791. Således gick endast 

knappt 5 procent av de kvinnliga studenterna 

vidare till forskarutbildning medan 

drygt 8 procent av männen gjorde det. 

En del av förklaringen ligger sannolikt 

i att många kvinnor gick utbildningar 

som inte för vidare till forskarutbildning. 

Men tendensen återfinns 

även bland dem som hade forskarutbildade 

föräldrar, 18 procent av männen 

respektive 15 procent av kvinnorna 

fortsatte till forskarutbildningen. 

När det gäller övergången från grund- 

till forskarutbildning finns också en 

Min fråga är inte om begreppet heder 

är en tillräcklig förklaring som utesluter 

alla andra perspektiv utan om det 

kan i vissa fall kan vara en nödvändig 

delförklaring. 

– Jag tycker det är viktigt att förstå varför 

förtryck av kvinnor tar olika uttryck. 

Det fi nns länder där lagstiftningen faktiskt 

förmildrar mäns våld mot kvinnor 

när man menar att det är en fråga om 

skam och heder. Självklart påverkas människors 

uppfattning om vilka rättigheter 

män och kvinnor har i samhällen med 

den sortens lagar, vilket då blir en del i 

tydlig snedrekrytering. Här gör Gillström 

ett nedslag i biologin: av dem 

som hade avlagt magisterexamen i 

biologi gick hela 45 procent vidare till 

forskarutbildningen, men kontrollerade 

man för föräldrarnas utbildning visade 

det sig att 56 procent av dem med 

forskarutbildade föräldrar gick vidare 

men endast 40 procent av dem vars föräldrar 

inte hade gymnasial utbildning. 

Några djuplodande förklaringar 

erbjuds ej. Tänkbara 

förklaringar som ges är att 

uppväxt i en akademisk 

miljö med forskarutbildade 

föräldrar medför högre ambitioner, för 

att nå lika långt som sina föräldrar behöver 

barn till forskarutbildade doktorera 

medan barn med annan bakgrund nöjer 

sig med en lägre examen. 

Att föräldrarna utgör förebilder är 

också en tänkbar förklaring, att doktorera 

är inget främmande eller ovanligt. 

Steget till att börja doktorera är mindre 

än för andra. En annan tänkbar förklaring 

är att barn till forskarutbildade 

har bättre tillgång till information om 

forskarutbildningen. Studieprestationer 

kan vara en annan faktor. Det 

är möjligt, skriver Gillström, att de är 

högpresterande och därigenom meriterar 

sig till forskarutbildning. 

Men den reella möjligheten att börja 

forskarutbildning är inte något som 

ges vid ett enskilt tillfälle, snarare är 

det resultatet av en process som pågår 

hela vägen från grundskolan. Föräldrars 

utbildningsnivå går knappast att 

ändra. Vill man göra något åt saken 

hänger det alltså ytterst på skolan. 

»Patriarkala normer styr även i Sverige« 

Milischia Rezai, ordförande i Laboremus, 

har startat ett feministiskt nätverk. 

Foto: Gusten Holm 

» MAN STIGMATISERAR EN 

GRUPP GENOM ATT SÄGA 

ATT JUST DERAS KVINNO- 

FÖRTRYCK HANDLAR OM 

NÅGOT HELT ANNAT ÄN 

VÅRT KVINNOFÖRTRYCK.« 

förklaringen till varför en del kulturer kan 

uppfattas som mer konservativa. 

EN ANNAN FRÅGA som har debatterats 

flitigt på senare tid är bruket av heltäckande 

slöja. Nyligen lade två centerpartiska 

riksdagsmän en motion om att utreda 

möjligheten att förbjuda burka och 

niqab ”ute i samhället” och Socialdemokratiska 

kvinnoförbundets ordförande 

Nalin Pekgul argumenterar för att dessa 

plagg inte hör hemma i arbetslivet. Milischia 

Rezai tror att ett förbud är fel väg 

att gå. 

– Målet måste vara att skydda kvinnor 

som utsätts för våld och förtryck. Men 

det kan inte vara syftet när man försöker 

begränsa kvinnor på det sätt som ett 

förbud mot burka innebär – det handlar 

snarare om att värna om en nationell 

identitet. 

Jämställdhetskampen har aldrig kommit 

framåt genom förbud, menar hon. 

– Det var till exempel inte ett förbud mot 

hemmafruar som fi ck ut kvinnorna på arbetsmarknaden, 

utan att kvinnor erbjöds 

fl er möjligheter. 

GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se


FORSKNING PÅGÅR 

Soppatorsk på väg 

mot klimatkrisen 

FN:s klimatpanel IPCC bygger sina förutsägelser 

om den globala uppvärmningen 

på felaktiga grunder. Det går helt enkelt 

inte att utvinna så mycket olja, kol och gas 

som krävs för att IPCC:s värsta klimatscenarier 

ska bli verklighet. Det menar Mikael 

Höök, doktorand i globala energisystem vid 

Uppsala universitet. 

Få forskare förnekar idag att människans utsläpp 

av koldioxid och andra växthusgaser 

gör att klimatet blir varmare. De senaste 

åren har också många av världens beslutsfattare 

fått upp ögonen för klimathotet, även 

om misslyckandet med att nå en juridiskt bindande 

överenskommelse vid klimatmötet i Köpenhamn i december 

förra året visade att det är väg kvar att gå. 

Huvuddelen av våra utsläpp av växthusgaser härrör 

från förbränningen av fossila bränslen: olja, kol och 

gas. Förutsägelser av framtidens klimatförändringar 

måste därför bygga på uppskattningar av hur mycket 

fossil energi som kommer att produceras, berättar Mikael 

Höök. 

– Om man antar att produktionen och därmed också 

utsläppen kommer att öka är det klart att man kommer 

fram till att det blir varmare. Om man däremot tänker 

sig att användningen av fossila bränslen minskar blir 

slutsatsen förstås att temperaturen inte kommer att 

stiga så mycket. 

EN STOR AUKTORITET I KLIMATFRÅGAN är FN:s klimatpanel 

Intergovernmental Panel on Climate Change 

(IPCC), som bildades 1988 med syftet att sammanställa 

och utvärdera vetenskaplig information om 

människans inverkan på klimatet. Tillsammans med 

två andra energiforskare har Mikael Höök undersökt 

de antaganden om framtidens produktion av fossil 

energi som ligger till grund för IPCC:s senaste klimatrapport 

från 2007. 

IPCC lutar sig mot The Special Report on Emission 

Scenarios (SRES), som beskriver en rad olika tänkbara 

scenarier för utsläppen av växthusgaser från 1990 till 

2100. I fl era fall pekar produktionskurvorna för såväl 

olja som kol och gas uppåt ända till 2100. 

Enligt Mikael Höök överskattar SRES tillgången på 

fossil energi. Att resurserna fi nns där betyder inte att 

alltihop kommer att kunna användas, menar han. Energikällor 

måste nämligen ge mer energi än vad som 

går åt för att utvinna dem – annars är de per defi nition 

inga energikällor. En stor del av allt kol som fi nns kvar 

ligger exempelvis för djupt, i oattraktiva formationer 

eller håller för dålig kvalitet. Eller också ligger det för 

otillgängligt, som i Sibirien. 

I andra fall hindras exploateringen av politiska och 

miljömässiga skäl. I USA har bönderna på många håll 

insett att kolbrytningen förstör deras jordbruksmarker 

och därför påverkat politikerna att stifta miljölagar 

som förbjuder kolbrytning i dessa områden. 

– Kolet fi nns visserligen kvar i marken men såvida 

inte miljölagarna rivs upp kommer det att vara otillgängligt 

för brytning. 

Samma typ av felaktiga antaganden präglar prognoserna 

för produktionen av olja och gas, menar Mikael Höök. 

– Man pratar om storleken på tanken men missar frågan 

om hur man ska kunna öppna kranen. 

Utifrån SRES olika scenarier har IPCC gjort beräkningar 

av den globala uppvärmningen under det kommande 

seklet. I värsta fall sägs temperaturen kunna 

stiga med över sex grader. 

EFTERSOM PROGNOSERNA bygger på felaktiga antaganden 

är de inte realistiska, enligt Mikael Höök. Däremot 

har han inte gjort några egna beräkningar av 

framtida temperaturförändringar. 

– Det är en annan fråga, som klimatexperterna måste 

avgöra. 

Från IPCC:s perspektiv är alltså problemet att det 

fi nns för mycket fossila bränslen för människans och 

jordens bästa. Mikael Höök menar tvärtom att problemet 

är att det fi nns för lite. Men blir inte slutsatsen av 

de motsatta ståndpunkterna densamma: att vi måste 

ställa om vår energianvändning? 

– Jo, defi nitivt. Man måste utveckla vindkraft och andra 

förnyelsebara energikällor. Jag har samma lösning 

som IPCC. Problemet är att om man antar att det fi nns 

väldigt mycket fossil energi som vi kan använda, då 

luras man att planera utifrån scenarier som inte kan 

inträffa i verkligheten. Det kan bli farligt. 

Ergo har sökt företrädare för IPCC för en kommentar 

men inte fått något svar. 


”Validity of the fossil fuel production outlooks in the IPCC 

Emission Scenarios” av Mikael Höök, Anders Sivertsson 

och Kjell Aleklett fi nns att ladda ned på nätet: http://www. 

fysast.uu.se/ges/en/headline-news/new-researchquestions-the-ipcc 

Kolet och andra fossila bränslen fi nns visserligen kvar i marken men kommer att vara otillgängligt för utvinning 

säger Michael Höök. Foto: Gusten Holm 

KRÖNIKA 

JOHAN FALKMAN 

NYHETER / 13 

Johan Falkman pluggar media och kommunikation 

på JMK i Stockholm och är ordförande för 

JMK:s studentkår. 

Femmilen räddade festen 

Jag var på infl yttningsfest för några helger 

sen. Inte en röjig, dansa-på-borden-ochsup-till-någon-kräks-i-badkaret-inflyttingsfest, 

utan en vuxen infl yttningsfest. 

Det bjöds på snittar och lådvin, värdparet 

fi ck delikatesskorgar och plädar i infl yttningspresent 

och efter ett par timmar samlades alla gäster 

i köket för att diskutera bostadsrätter och styrräntans 

framtida utveckling, allt medan dansgolvet i 

vardagsrummet ekade tomt. Missförstå mig inte 

nu – jag hade en grymt kul kväll. Jag har nämligen 

kommit upp i den åldern där jag inte längre bedömer 

hur lyckad en fest varit efter hur lite jag kommer 

ihåg av den. 

Jag har egentligen bara ett enda problem med den 

här typen av fester. Det beror inte på gästerna och 

deras kommentarer om lägenhetens takhöjd och 

den fi na stuckaturen, och inte heller på paret som 

går hem först eftersom de ska upp tidigt och promenera 

dagen efter. Mitt problem med vuxenfester beror 

enbart på en stor brist i min sociala förmåga. 

Jag är en usel minglare. En värdelös kallpratare. 

En nervös konversatör. 

EFTERSOM JAG DESSUTOM är dålig på att passa tider 

brukar festen redan vara full med folk när jag 

väl dyker upp. Detta innebär att det är mitt ansvar 

att hälsa på folk, mitt ansvar att hitta någon att 

prata med, mitt ansvar att bryta mig in i en konversationsgrupp 

och snabbt försöka komma på något 

att säga. För man vill ju absolut inte ställa sig i en 

grupp, stå där tyst i ett par minuter och nicka som 

en idiot för att sedan ursäkta sig och gå till en annan 

grupp och göra samma sak en gång till. Det 

gäller att ta kommando, att hitta en ingång och 

kräva sin plats i minglet. 

Hur gick det då på vuxenfesten? 

När jag kom till dit stod människor jag aldrig 

träffat och konverserade med människor jag har 

träffat men inte kommer ihåg vad de heter. Jag tog 

sikte på bordet där alkoholen stod uppdukad med 

förhoppningen om att kanske stöta på någon att 

prata med vid rödvinet. Där stod han den där killen 

som jag tror att jag gick i samma gymnasium 

som och proppade ansiktet fullt med snittar. 

– Tjeeeeena! 

– Nämen tja. Läget? 

– Jorå. Bra fan. Själv då? 

– Fan. Det är bra alltså. Själv? 

– Det är bra. Själv? 

– Jorå. Det är fortfarande bra tack. 

Går man in på google och söker på “epic fail” 

hamnar ovanstående konversation högst upp 

bland sökresultaten. Hur kunde jag vara så korkad 

att jag frågar hur någon mår två gånger i rad? Skjut 

mig. Lyckligtvis fann jag min livlina direkt efteråt. 

Ni förstår, festen ägde rum under OS och i tvrummet 

visades femmilen. Framför tv:n hamnade 

alltså en konversationsgrupp där alla åtminstone 

hade ett gemensamt intresse. Kallpratet fokuserades 

uteslutande på skidåkningen. Det förekom 

ingen pinsam tystnad och jag slapp det febrila letandet 

i huvudet efter ett passande ämne att prata 

om. Till min stora förvåning var skidvalla, mjölksyrenivåer 

och den där jävla Petter Northug ämnen 

som vi kunde stanna vid under hela loppet. 

Jag lämnade tv-rummet en femmil och fyra glas 

lådvin senare och den spända, nervösa känslan var 

som bortblåst. Om det berodde på femmilen eller 

lådvinet låter jag vara osagt.

14 / REPORTAGET 

Vi träffas i prästgården för 

ett samtal. Präststudenterna 

Gabrielle Jacobsson, 

Marcus Brodd och 

Martin Rigby-Smith slår 

sig ned tillsammans med studentprästerna 

Maria Rengård Sivertsson och 

Anette Brandt. Det är i början av fastan 

och mässan som kommer att hållas senare 

under kvällen ska handla om prövningar, 

om Kain och Abel. Universitetskyrkan 

försöker få in tron i vardagen 

genom att hålla mässor mitt i veckan. 

Stilla mässor är på något sätt Universitetskyrkans 

signum. Meditativa, upprepande 

och nedtonade. 

– Språket är mer tillgängligt – man be- 

höver inte vara en kyrkråtta för att känna 

sig hemma, säger Gabrielle. 

Till skillnad från en söndagsmässa, sitter 

man inte mitt i kyrkan, utan i sidokoret. 

Vanliga stolar står uppställda i en 

halvcirkel framför altartavlan, som bär 

jungfru Marias blå färg. Anette önskar 

Guds frid, varpå alla plötsligt reser sig 

och möter varandra i en fridshälsning. 

Ett handslag och ett par ord till dem som 

sitter närmast. 

– Den här typen av hälsningar har blivit 

vanligare på senare år, och det är de 

unga besökarna som tagit traditionen 

med sig, säger Maria och berättar att 

tanken med de stilla mässorna är att de 

ska vara lättare att ta till sig. 

Det fi nns plats för ett drygt tjugotal 

personer i koret och istället för en orgel 

står ett piano vid sidan av altaret. Det är 

tyst i kyrkan. 

– Det bästa med de stilla mässorna är 

att de är så lugna och avkopplande. Det är 

skönt att få vila en stund, särskilt efter en 

tuff dag med studierna, säger Gabrielle. 

DE HAR LÄST OLIKA LÄNGE på teologen, 

Gabrielle är inne på sin åttonde termin, 

Marcus sin sjätte och Martin sin tredje. 

Martin har jobbat inom vården tidigare 

och för honom handlar en del av kallet 

att bli präst om medmänsklighet. Vad är 

egentligen kallelsen? 

– Framför allt är kallet inte ett. Det ser 

olika ut för olika personer – varje människa 

har sin egen väg. Jag har kämpat emot, 

lite som Jona (som svaldes av valen, reds 

anm.), men jag har haft tron med mig sen 

jag var liten. Den har varit min stöttande 

trygghet. Jag har alltid undrat var denna 

förtröstan kommit ifrån, men jag har 

inte varit färdig att söka mig till kyrkan 

förrän för två år sen, säger Martin. 


Stilla mässa i Helga Trefaldighets kyrka bjuder på tända ljus, höga stenvalv, stillhet och andakt. Maria Rengård Sivertsson är en av studentprästerna som håller i mässan på onsdagar. 

Tid för stillhet även på 

Levande ljus, höga valv och en intim 

känsla av gemenskap. I Helga Trefaldighets 

kyrka anordnar Universitetskyrkan 

Stilla mässa varje onsdag. 

– Det fi nns en mer nyanserad bild av 

kallelsen idag, mer som något som stämmer 

överens med den fria viljan, menar 

Anette. 

– Det som är vanligt idag är att man 

blir präst senare i livet, kanske som det 

andra eller tredje jobbet man har, säger 

Maria. 

Anette pratar om mässan som en själavårdande 

miljö som bygger på gemenskap 

med andra. Överallt fi nns tända 

ljus, under de höga stenvalven hänger 

ljuskronor i mässing. Samma psalmer 

sjungs om och om igen. Efter textläsningen 

gör Maria sin refl ektion på Bibelavsnittet 

om Kains och Abels offergåvor 

till Gud, där Kains avundsjuka på broderns 

gåva ledde till att han dräpte honom. 

Hon förankrar texten i nuet, i den 

vardag vi lever i. På det följer nästan tio 

minuter för egen refl ektion – en meditativ 

tystnad, efter vilken många reser sig 

för att tända ett ljus för någon i förbön. 

Mängder av små ljus placeras i små sandkar 

framme vid det stora altaret. Det ser 

ut som om de fl yter.


onsdagar 

Det är fastetid och många kristna försöker 

då avstå från något de tycker om, 

i åminnelse av Jesus och de fyrtio dagar 

han vandrade genom öknen, utsatt för 

diverse frestelser. 

– Själen fi nns inte bara i huvudet, utan 

även i kroppen och livsföringen. Många 

blandar ihop den kristna fastan med 

den muslimska – det är många som inte 

vet vad kristen fasta är. Fastan handlar 

om botgöring, och i det bör man avstå 

från sådant som är skadligt för en, både 

kroppsligt och andligt, däribland excesser 

av olika slag, förklarar Marcus. 

VAD MAN VÄLJER ATT AVSTÅ IFRÅN varierar 

och många gör avkall på saker för 

andras skull. Ett bra exempel är de små 

pappersbössorna som man viker ihop 

själv och samlar sina mynt i – 300 kronor 

ger någon i ett fattigt land en gris, för en 

högre summa kan man få en brunn eller 

skolgången för ett barn betald. Bösssorna 

samlas sedan in vid kollekten på 

Palmsöndagen, en vecka innan påsk, då 

fastan avslutas. Men mindre lyckligt lot- 

Foto: Christin Lenthamre 

tade människor fi nns inte bara i fattiga 

länder, utan även på hemmaplan och 

Martin berättar om stadsmissionens 

soppmässa och uppmanar de andra att 

gå. 

– Någonstans fi nns en idé om en ”gudstjänst 

för alla”, men det fungerar inte 

riktigt så, säger Maria och syftar på de 

vanliga högmässorna och söndagsgudstjänsterna. 

Förr var det viktigare att lyssna på 

predikan, berättar hon, medan man 

nuförtiden också vill känna med kroppen. 

Genom att tända ljus och genom 

att fasta upplever många ett annat sätt 

att uttrycka sin tro. Marcus påpekar att 

det viktigaste i trosuttrycket är att man 

har en medvetenhet och en förankring 

i sig själv, för att det inte ska förlora i betydelse. 

– ”Låt tusen blommor blomma”, säger 

Anette och syftar på att de olika mässsorna 

kompletterar varandra och att det 

är bra. 


Svensk högskoleutbildning ska 

konkurrera med kvalitet, inte 

med gratis utbildning, menar 

regeringen, som den 19 februari 

presenterade sin proposition om 

studieavgifter för utländska studenter. 

Uppsala studentkår tror 

dock inte att avgifterna kommer 

att ge önskad effekt. 

Studenter från länder utanför 

EU, EES och Schweiz, så 

kallade tredjelandstudenter, 

ska betala en avgift för 

sin högskoleutbildning 

med start från höstterminen 2011, enligt 

regeringens proposition. Alla som 

påbörjat en utbildning innan dess bör 

få slutföra utbildningen i normal studietakt 

utan att betala studieavgifter, 

anser regeringen. 

Avgifterna gäller utbildning på grundnivå 

och avancerad nivå. Forskarutbildningen 

kommer även i fortsättningen 

att vara avgiftsfri. Tredjelandstudenter 

som bedöms ha stark anknytning till 

Sverige, har permanent uppehållstillstånd 

eller uppehållstillstånd av andra 

skäl än studier, behöver inte betala. Avgifterna 

gäller inte heller för studenter 

som deltar i utbytesprogram. 

Lärosätena ska själva bestämma studieavgifternas 

storlek, med utgångspunkten 

att avgiften ska täcka utbildningens 

kostnad. Samtidigt som avgifterna 

införs ska anslagen till grundutbildningen 

minskas. Pengarna ska 

användas till andra satsningar på högre 

utbildning. 

FÖR ATT LOCKA DE BÄSTA utländska studenterna 

ska svenska lärosäten kunna 

erbjuda stipendier. Ett stipendieprogram 

på 30 miljoner kronor om året ska 

riktas till duktiga studenter från länder 

som Sverige har utvecklingsarbete med. 

De ska täcka både levnadskostnader och 

NYHETER/ 15 

Studieavgifter sågas 

Arbetsmiljöproblem på pedagogiska 

institutionen har lett 

till att man tagit in en extern 

prefekt att leda institutionen 

under resten av året, men hur 

man kommer att säkra studentinfl 

ytandet återstår att se. 

Uppsala studentkår är rädd 

för att det nya styret på pedagogen 

kommer att hota 

studentinfl ytandet på institutionen. 

– Vi är i princip emot prefektstyre som 

styrelseform, då det inskränker det kollegiala 

infl ytandet. Vidare innebär det 

att de gängse formerna för studentinfl ytandet 

sätts ur spel, vilket är beklagligt, 

säger studiebevakaren David Larsson. 

Sedan den första mars leds pedagogiska 

institutionen av en extern prefekt. 

Detta på grund av långvariga problem 

med arbetsmiljön. Fakultetsnämnden 

har beslutat bidra med dryga miljonen, 

dels för att täcka de extrakostnader som 

institutionen drabbades av i samband 

med att den förra institutionsledningen 

löstes ut och dels för att förstärka den 

studieavgiften. Ett annat program på 60 

miljoner kronor per år som riktar sig till 

särskilt kvalifi cerade tredjelandstudenter 

från övriga länder, ska bara täcka studieavgiften. 

När studieavgifter införs fi nns en risk 

att antalet tredjelandsstudenter minskar, 

medger regeringen. Men genom 

aktiv rekrytering, information och mottagning 

kan minskningen motverkas, 

tror man. Svenska institutet, som har ansvaret 

för att förmedla bilden av Sverige 

och svensk högre utbildning utomlands, 

ska få mer resurser. 

UPPSALA STUDENTKÅR är kritisk till införandet 

av studieavgifter. 

– Vårt kanske främsta attraktionsmoment 

för utomeuropeiska studenter tas 

nu bort, och en rad utbildningar där utländska 

studenter utgör basen kommer 

att bli lidande, säger kårordförande Kristina 

Ekholm. 

Kåren tror inte att avgifterna kommer 

att ge de intäkter som regeringen hoppas 

på. 

– Införandet av studieavgifter i Danmark 

fi ck antalet utomeuropeiska studenter 

att minska kraftigt, och en undersökning 

från Australien visar att intäkterna 

från internationella studenter 

varit kraftigt överdrivna. Dessutom går 

vi miste om värdefullt internationellt 

utbyte, säger kårens utbildningsansvariga 

Hanna Mörck. 

UPPSALA UNIVERSITET välkomnar att det 

blir lärosätena som får bestämma avgifterna 

för utbildningen och håller med 

regeringen om att man måste bli bättre 

på att informera om kvaliteten i de egna 

utbildningarna. Universitetet menar 

dock att det blir stressigt att hinna skapa 

ett regelverk för antagning och stipendier 

redan till höstterminen 2011. De föreslagna 

stipendiesystemen anses också 

för snålt tilltagna. 


Prefektstyre på pedagogen 

nya med två biträdande prefekter, som 

kommer att arbeta med integrationsfrågor 

på campus Blåsenhus, dit pedagogen 

precis fl yttat. 

– Trots att kåren principiellt är emot, 

anser vi att arbetsmiljösituationen för 

de anställda på institutionen gjorde 

prefektstyret motiverat. Det ligger i allas 

intresse att pedagogiska institutionen 

snarast möjligt kan återgå till att 

vara en arbetsplats där såväl anställda 

som studenter kan trivas, säger David 

Larsson. 

KÅREN HAR LYFT FRAM vikten av ett välfungerande 

studentinfl ytande även under 

en övergångslösning; prefektstyret 

kommer att vara året ut. Fakultetsledningen 

är helt på det klara med studenternas 

önskemål och skriver i fakultetsnämndens 

ledningsnytt att ”former för 

studentinfl ytandet kommer att skapas.” 

– Det är ytterst viktigt att inga studenter 

kommer i kläm på grund av arbetsmiljöproblemen 

eller de åtgärder som 

nu sätts in för att förbättra situationen, 

avslutar David Larsson. 


16 / KULTUR 

GWENDOLYN HAEVENS 

Dreams of my Feather 

A 

few years ago, I wandered into a small store 

in Paris which sold Iranian pottery. Rainbows 

of chubby, painted fi sh swam across 

the fl at tiles and around the insides of every 

bowl. “They’re made in the desert,” the 

shop-keeper said. I looked down at the round, glazed tile 

I’d picked out, then back at the shop-keeper, who anticipated 

my puzzlement. He explained that the artists 

weren’t painting their actual surroundings, but instead 

their wishful dreams: oceans of fl owing, fi sh-fi lled water. 

At fi rst all the small-talk in Sweden about ‘the weather’ 

seemed no more than that. Being from Canada, I felt 

myself equally well-versed in this inexhaustible well of 

conversation. And I noticed, of course, that many Swedes 

couldn’t get enough of winter; they gave up wearing 

long-johns reluctantly and pined for the crisp air and 

dry squeak of snow underfoot. But after a few winters, 

I also detected a strained optimism about the season in 

others, manifest in certain ‘truths’ repeated again and 

again—from the assertions of ‘coziness’ brought on by 

the fl ickering of IKEA tea-lights, to the reoccurring affi rmation 

that the season had ‘vänt’ after the Winter Solstice—signaling 

that the days would begin to get longer. 

And the phase I’ve heard echoing in every hallway and 

home is the one about each new snowfall “brightening 

up the winter.” Like most clichés, it is true; but the frequency 

and speed with which it’s inserted into conversations 

veering dangerously into expressions of winter-boredom 

points, I think, to another more obscure concern: 

how to make the dark less dark. 

Which would seem to explain the national preoccupation 

with sunshine. Even—perhaps especially—in winter. 

For all their det-fi nns-inget-dåligt-väder-bara-dåliga-kläder 

stoicism, Swedes crave the feeling of sun on their bare-skin 

more than any people I’ve met. In winter, Swedes fl ock to 

the Kanarieöarna—or, failing this, the local ‘Solarieöarna’— 

for some mid-winter rays. On the fi rst warm day of spring, 

the queues at the ice-cream stands curl out and around 

the block. By late May, all patches of grass, including the 

lawns at the entrance to the cemetery, become sun-bathing 

sites for undergrads in bikinis and surf-shorts. There 

can’t be many other countries where during summer 

every meal consumed inside while the sun is shining is 

considered a missed picnic-opportunity—or where whole 

small-town centres close down between ‘the blossoming 

of the cherry trees and the lilacs bushes.’ Or, for that matter, 

where the weather prognosis for a long-weekend in 

late June is front-page news. 

AND SO WHAT APPEARED to be a whimsical obsession 

with sunlight the fi rst year or two, began to make sense 

come winter number three. Swedes don’t simply enjoy 

the sunlight, they need the sunlight. They’re charging 

their batteries for the shortest days of winter, when the 

sun lethargically drags its belly across the horizon—often 

behind a protective layer of clouds, peaking out only 

briefl y when one steps out to visit the toilet. 

But now it’s just about time for the Vernal Equinox. The 

actual Equilux here (the day of equal dark and light) will 

be March 18th, after which the ‘days’ expand until Midsummer. 

And already people have begun to set out, and 

store-fronts to display, these dry twigs topped with bright 

feathers—carrying with them the collective dreams of 

spring’s fl owering trees. 

GWENDOLYN HAEVENS, originally from Canada, is a Graduate 

Student studying North American Literature at the 

Uppsala University English Department. 

MUSIKKOLL 

ELLINOR SKAGEGÅRD 

Ellinor Skagegård guidar oss till 

Uppsalas liveframträdanden och 

andra musikaliska sevärdheter. 

Lite smånervös kliver jag av buss nummer sju 

strax innan Gottsunda centrum. Jag ska träffa 

Bring Down the Beat; en samling ungdomar 

som skapar hiphop tillsammans. Förväntar 

mig småkaxiga Gottsundakids som tycker att 

jag är en gammal och urtöntig poptjej. Som nog har hört 

talas om Dr. Dre men inte skulle kunna nämna en enda 

av hans låtar. Men istället möts jag av värme, ödmjukhet 

och en otrolig kärlek till musiken. 

– Här sitter man och gör beats. Här ute hänger vi i pauserna. 

Och här inne repar ungdomarna, säger projektledaren 

Affe Ashkar när han visar oss runt i Musicalen där 

Bring Down the Beat har skapat sitt hiphop-kollektiv. 

Jag blir guidad runt de olika rummen och presenterad 

för ungdomar och mentorer som alla hälsar glatt och nyfi - 

ket. Rytmer sitter i väggarna och ord sjunger i luften. 

BRING DOWN THE BEAT STARTADES av Studiefrämjandet för 

två år sedan. Tanken var att skapa en mötesplats dit unga 

mellan 14 och 22 år kunde komma med sina texter, beats el- 


Patrik “Patwa” Baghdaserians (mentor) och Muhammed “Flex” Faal. Foto: Marcus Nyberg 

Gungigt i Gottsunda 

På Musicalen samlas ungdomar för att göra 

beats och skriva texter. Hit kommer oerfarna 

såväl som proffs och alla vill de göra samma 

sak; skapa hiphop. Tillsammas är de Bring 

Down the Beat och Ergo har besökt dem i 

Gottsunda. 

ler bara sin nyfi kenhet och få hjälp att utvecklas. Skapa den 

offentliga plats för hip-hop som tidigare saknats. 

Tisdagar är det öppet hus. Då kan den komma som nyss 

skrivit sin första textrad och lära av den som hunnit bli något 

av ett proffs. På torsdagar samlas de lite mer erfarna. 

På plats fi nns mentorer i form av äldre hiphopare som leder 

och guidar ungdomarna mot deras musikaliska mål. 

Framför allt handlar det om att jobba tillsammans. 

– Någon kommer med en text, en annan kommer med 

beats, en tredje kanske är grym på att rappa. Här får man 

lära sig att jobba ihop, säger Affe Ashkar. 

– Det är lite som att spela fotboll. Man kan vara en grym 

lirare men det spelar ingen roll om man inte spelar med 

andra. Alla behöver ett team, fortsätter en av de äldre 

deltagarna, Muhammed ”Flex” Faal. 

VI SITTER I MUSICALENS ”myshörna” och de unga raplöftena 

pratar nästan i munnen på varandra. Flex har ena 

foten i Sverige och den andra i Gambia. Hans musik är 

inspirerad av kontrasterna mellan de två länderna. 

– I Gambia fi nns glädjen och fattigdomen. Här har folk 

det är bra men stämningen är annorlunda, säger han. 

Nu är Flex 22 år. När han fyller 23 är han för gammal för 

att vara med i Bring Down the Beat. Men han funderar på 

att kanske bli mentor och hjälpa de yngre. Hur som helst 

klarar han sig bra själv nu. Karriären har tagit fart och i 

vår släpper han sitt debutalbum. 

En av de yngsta i gänget är Okay ”Big O” Karan. Han har varit 

med sen allra första dagen. Då hade han inte ens fyllt tretton 

år men hängde på låset för att få göra det han verkligen 

ville; börja rappa. De två senaste åren har betytt mycket. 

– Det har gett mig massor. Kompisar och musik. Speciellt 

gillar jag att uppträda, säger Big O. 

Och uppträdanden har det blivit. De tog emot publikens 

jubel på Rockout-festvalen, på Kulturnatten och i februari 

fi rade de sitt tvåårsjubileum med en fullsatt Ettan på 

Stadsteatern. I vår är det dags att släppa en samlingsplatta 

med ett urval av det bästa från Bring Down the Beat. 

På golvet i replokalen sitter en Gottsunda-dekal. Beatsen 

strömmar ur högtalarna. Flex drar upp huvan över 

huvudet och Big O lyfter micken. Jag får en alldeles exklusiv 

föreställning och diggar imponerat med. 

– Du borde börja rappa, skrattar Affe Ashkar åt mig och 

jag tar mig en allvarlig funderare på att lägga av med popen 

och börja hänga med kidsen i Gottunda istället.


Körigt i aulan 

när nationerna 

sjunger ut 

Den 27 mars anordnas Nationskörfestivalen 

i Uppsala för 32:a 

gången. 

Flera hundra av stadens studentsångare 

samlas i Universitetshusets 

aula för att ge den årliga 

konserten. I år framförs bland 

annat delar ur Carl Orrfs ”Carmina 

Burana” ackompanjerat av slagverk 

och piano. Dessutom sjunger de olika körerna 

i vanlig ordning sina egna bidrag. 

Årets gästdirigent är Stefan Parkman, 

professor i kördirigering och dirigent av 

Uppsala akademiska kammarkör. 

Efteråt deltar körerna i en sittning på 

Östgöta nation där de tävlar om vandringspriset 

Guldgaffeln. Det efterföljande 

släppet klockan 22, med dans till nationsorkestern 

Kapellet samt en dj, är öppet för 

alla med kårleg. 


Nationskörfestivalen 

NÄR? 27 mars kl 14 

VAR? Universitetsaulan 

Det blir varken rim, ”omstart” 

eller historiska motiv. Däremot 

utlovas många skratt och en hel 

del igenkänningskomik i årets 

uppsättning av Stockholms 

nations marsspex: ”Familjen 

någorlunda”. 

Skådespelarna börjar fylla 

salen på Stockholms nation. 

Ikväll ska den stora ensemblen 

repetera en masscen. 

Huvudpersonen Lennart har 

vunnit en låtskrivartävling och nu är det 

släppfest. 

– Det blir kulturkrockar mellan hans 

Svensson-familj och den häftiga kändiseliten 

i storstan, berättar teaterföreståndaren 

Pia Belfrage. 

Tillsammans med Guz Hamberg började 

hon skriva manus till ”Familjen 

Någorlunda” redan i maj förra året. Uppsättningen 

handlar om en vanlig svensk 

familj vars liv vänds upp och ned när pappa 

Lennart slår igenom som artist. 

– Det är mycket igenkänningskomik, 

säger Pia Belfrage. 

Samtidigt fi nns det en tydlig ”spexanda”, 

infl ikar Guz Hamberg: 

– Karaktärerna är ofta väldigt extrema. 

Det svåraste är att veta vad som är roligt, 

säger de. 

– Ofta kan det som verkade roligt i manus 

falla platt samtidigt som repliker 

KULTUR / 17 

Spexigt på Stockholms 

Pia Belfrage instruerar skådespelarna under repetionerna av ”Familjen Någorlunda” på 

Stockholms nation. Foto: Gusten Holm 

som inte var menade att locka till skratt 

kan bli oväntat kul, säger Guz Hamberg. 

MARSSPEXET HAR en lång tradition att 

falla tillbaka på; det har spexats på Stockholms 

nation i över 150 år. Enligt den 

klassiska Uppsalaskolan ska ett spex vara 

skrivet helt eller delvis på rim. Publiken 

kan ropa ”omstart” eller ”omtag” om de 

vill att repliker ska repeteras. Normalt har 

spex också historiska eller litterära motiv. 

Familjen Någorlunda uppfyller inget av 

dessa tre kriterier. 

– Termen komikal passar kanske bättre, 

säger Guz Hamberg. 


Ljud Ljus Bild 

Marsspexet 

NÄR? 27–31 mars kl 19 

VAR? Stora scenen, 

Stockholms nation

18 / KULTUR Ergo #3 / 2010 

ESSÄ 

Poesi som aktion. För en djupare förståelse av det svenska 

00-talets poesi krävs en dubbelexponering genom vilket ett 

annat decennium framträder: det konkretistiska 60-talet. 

Tim Andersson återvänder till Öyvind Fahlströms manifest 

för den konkreta poesin: Hätila ragulpr på fåtskliaben, 

och identifi erar dess aktualitet i samtiden. 

År 1999 återutgavs Öyvind Fahlströms 

manifest för konkret 

poesi, tillsammans med ett urval 

av hans dikter (Bord-dikter 

1952–55). Det framstår nu i efterhand 

som symboliskt. Lika symboliskt som 

att Magnus Haglunds bok ”Åke Hodell” (2009) 

kommer ut precis tio år senare. Däremellan 

ryms ett decennium, i sin språkmaterialism 

och poetiska aktivism djupt präglat av det konkretistiska 

60-talet. 

1954 publicerar Öyvind Fahlström, en vid 

den tiden ouppmärksammad poet, manifestet 

“Hätila ragulpr på fåtskliaben”. Han går till attack 

mot de samtida och närmast föregående 

litterära strömningarna för deras syn på språket 

som i första hand medium, representation, 

om det så är en objektiv yttre eller en subjektiv 

inre verklighet som ska representeras. Fahlström 

reser istället ”det konkreta alternativet”, 

i vilket språket frigörs ifrån sin underlägsna 

position gentemot det representerade 

och tillmäts värde i sig självt. Den konkreta 

poesins fokus riktas från språkets innehåll 

mot, istället, dess materiella – visuella, akustiska, 

sensoriska – sida. Med hjälp av nonsens, 

visuella innovationer och sabotage på textens 

mikro- såväl som makronivå ska ”läsarens säkerhet 

på det heliga sambandet mellan ordet 

och dess betydelse” undermineras. 

Den konkretistiska poetiken inordnar sig 

i en specifi k litteraturhistorisk kontext med 

föregångare som dadaism, futurism, och, 

i viss mån, surrealism, och rymmer precis 

som dessa i förlängningen politiska implikationer. 

”En människa som äger språket äger 

också den värld som förutsätts och uttrycks 

genom språket”, skrev den postkolonialistiske 

fi losofen Frantz Fanon 1952 i ”Svart hud, vita 

masker” (1997). Fahlström svarar: ”eftersom 

tänkandet är beroende av språket blir ytterst 

varje angrepp mot den gällande språkformen 

ett berikande av de innötta tankebanorna”. 

Genom att bryta upp språket, plocka isär det i 

dess beståndsdelar och sammanfoga det i nya 

oväntade kombinationer, undergräver man föreställningen 

om språket, och i förlängningen 

det nuvarande samhället, som något naturligt 

och bestämt. 

Poesi som aktion alltså. 

Som Magnus Haglund visar var detta perspektiv 

centralt för en konkretistisk ordknådare 

som Åke Hodell. Hans antimilitarism var 

passionerad, men uttrycktes inte i någon känslosam 

eller innehållsligt aggressiv polemik, 

utan i ett enda nybildat ord: ”igevär”, utdraget 

över fyrtioåtta sidor (igevär, 1963). Greppet är 

typiskt konkretistiskt: i dess väldiga expansion 

förlorar ordet sin genomskinlighet, och de 

tretton sidorna ”i” och trettiofem sidorna ”ä” 

blir genom deras absurda och statiska uttryck 

till en bild av arméns konstitution. 

Första halvan av 60-talet innebär en storhetstid 

för den konkretistiska praktiken. Fahlström 

får se sina idéer förverkligade av poeter 

som, förutom nyss nämnde Åke Hodell, bland 

Tim Andersson är masterstudent 

i litteraturvetenskap 

vid Uppsala universitet. 

Texten har tidigare 

publicerats i tidningen 

Arbetaren. 

andra Carl Fredrik Reuterswärd, Jarl Hammarberg 

och Bengt Emil Johnson. När kulturlivet 

sedan under 60-talets andra hälft allt hårdare 

stramas åt mot en pedagogisk vänsterretorik 

är festen över för ordlekarna och fragmentarismen. 

Nu är det klarspråk som gäller, och den 

konkreta poesin faller för en lång tid i glömska. 

Så sent som 1994 kan litteraturvetaren 

Bernt Olsson fortfarande hävda att den konkreta 

poesin ”inte höll i sig länge. [...] Nu är det 

knappast något i den svenska efterkrigspoesin 

som känns mer avlägset. Inte ens forskningen 

har visat intresse” (Vid språkets gränser. Svenska 

1900-talslyriker och frågan om ordens förmåga, 

1995). 

Runt sekelskiftet är emellertid en förändring 

urskiljbar på det litterära fältet. Tidigt ute att 

identifi era den är Åsa Beckman som i en artikel 

under rubriken ”Farväl till ditt och datt-poesin” 

uppmärksammar en skepsis inför ”föreställningen 

om ett sammanhållet diktjag som 

talat med en samlad, centrallyrisk stämma”. 

(Dagens Nyheter, 12/9/00) Samtidspoesin sprider 

ut sig över såväl sidorna som innehållet, 

och tvingar läsaren till ett kreativt medskapande. 

Startskottet för utvecklingen lokaliserar 

hon till 60-talets konkreta poesi. 

Sju år senare är den konkretistiska traditionen 

så allenarådande att den, om man ska tro 

Johan Lundberg – litteraturkritiker och då 

chefredaktör för Axess magasin –, hotar kortsluta 

hela det poetiska kretsloppet. I en artikel 

som orsakar en lång och infekterad debatt på 

kultursidorna angriper han den aktuella lyrikutgivningen 

för att uteslutande premiera 

”föregivet avantgardistiska formexperiment, 

med rötter i 60-talets konkretism” (Expressen, 

22/05/07). Huruvida Lundbergs bild stämmer 

överens med verkligheten eller snarare ska ses 

som ett symptom på kulturkonservatismens 

självpåtagna offerroll i en pågående positioneringsstrid 

kan diskuteras, och har så också 

gjorts. Men ingen rök utan eld. En vändning 

har onekligen ägt rum de senaste tio åren, och 

de konkretistiska verken återaktualiserats i 

en tid då språk och kommunikation bildat undersökningsområde 

för ett kritiskt, poetiskt 

projekt. 

Arvet är tydligt och öppet redovisat 

hos en poet som Anna Hallberg. I 

den språkligt lekfulla diktsamlingen 

”På era platser” (2004) droppar 

hon rent av Öyvind Fahlströms 

namn. Astrid Trotzig är med på noterna när 

hon – i samband med att På era platser nomineras 

till Nordiska rådets litteraturpris – i en 

karaktäristik av Hallbergs poesi skriver: ”Det 

var tydligt att språkmaterialism och konkretism 

var utgångspunkterna [...]. Hon förhåller 

sig till språket som konkret material.” Det sista 

är en parafras på det av Fahlström formulerade 

konkretistiska slagordet: Språket som konkret 

materia. 

Också Lars Mikael Raattamaa, en annan av 

samtidens mest framträdande poeter, sätter 

sig explicit i dialog med konkretismen när han 

i ”Politiskt våld” (2003) refererar ”till sextiotalet 

och Bengt-Emil Johnson”. En dikt som ”AL- 

JAZEERA”, en textuell kortslutning där vissa 

fragment vittnande om politiska och mänskliga 

katastrofer ibland bryter igenom bruset 

av skiljetecken, har en tydlig resonansbotten i 

Carl Fredrik Reuterswärds ”Prix Nobel” (1966) 

– en bok med enbart skiljetecken. Man fi nner 

hos dem en likartad antihierarkisk och decentraliserande 

hållning till texten, en inriktning 

mot det perifera och stumma. Lika tydlig 

är den konkretistiska ansatsen i Raattamaas 

Svensk dikt (2006) där kanoniserad svensk lyrik 

utsätts för omstöpningar och attentat – ord 

och rader stuvas om, och bevingade fraser dyker 

upp i fel dikter. Det är svårt att inte göra 

kopplingen till Åke Hodells angrepp på kulturarvet 

när han med stora svarta bläckplumpar 

stympade nationalskalden Verner von Heidenstams 

patriotiska dikter (Verner von Heidenstam 

– Nya dikter, 1967). 

Denna speciella konkretistiska 

kombination av ordvrängeri och 

kritisk udd har fl er arvtagare i 

samtidspoesin än Raattamaa. I 

Ida Börjels konsumtionsskeptiska 

”Konsumentköplagen: juris lyrik” (2008) främmandegörs 

språket och samhället genom paragrafer 

och lagtexter, och i Johan Jönsons Efter 

arbetsschema (2008) motsvaras läsarens frustrerande 

arbete med ibland obegripliga och 

monotona textkonstellationer av det utsatta 

vårdarbete som boken utforskar på ett innehållsligt 

plan. De båda diktsamlingarna har 

det gemensamt – tillsammans med verk av andra 

samtida som Jörgen Gassilewski, Ulf Karl 

Olov Nilsson, Mara Lee för att nämna några – 

att de förutsätter maktstrukturernas hemvist 

redan i språket: i dess syntax, grammatik, och 

symboler. Utvägen och möjligheten blir för såväl 

konkretister som 00-talspoeter att söka det 

oorganiska och ofi xerade språket: korsningen, 

spridningen, det orena, främmande. 

Att, som Fahlström uttrycker det, ”KRAMA 

språkmateria”. 

SKRIV EN ESSÄ 

TILL ERGO 

Skriv en essä, gärna med din uppsats 

eller ditt examensarbete som underlag, 

och skicka in till oss på Ergo! 

Textlängden bör inte överstiga 

8 000 tecken inklusive mellanslag. 

Redaktionen förbehåller sig 

rätten att korta i och språk granska manus. 

Mejla till cred@ergo.us.uu.se.

Stilla mässa 

Onsdagar kl 18 i Helga Trefaldighets kyrka 

TELLO 

GIUSEPPE VERDI 

12, 15, 18, 20 juni 2010. 

Universitetsaulan, Uppsala. 

Biljettsläpp 25 mars. 

Boka dina biljetter på www.ticnet.se 

eller på 077-170 70 70. 

www.uu.se/otello 

Taizéresa 

12-21 juni 

Enskilt samtal 

Ring eller maila och boka tid 

Gospelkören God Tune 

Tisdagar kl 18-20 Helga Trefaldighets kyrka 

UPPSALA>>>> 

STADSTEATER 

info@studentprast.uu.se 018-430 37 06 

www.uppsala.universitetskyrkan.se 

TUPP 

INTERNATIONELL 

SCENKONSTFESTIVAL 

7-10 APRIL 

LAURIE ANDERSON 

METTE INGVARTSEN 

PRETTY BASSIC 

BAKTRUPPEN 

GERALD KURDIAN 

CUQUI JEREZ 

COSMESI 

FRANCESCA GRILLI 

SARALUNDEN 

CATTI BRANDELIUS 

KÖP FESTIVALPASSET! 

BILJ/INFO 018-14 62 00 

WWW.TUPP.NU 

WWW.UPPSALASTADSTEATER.SE 

Uppsala universitet gör opera! 

FOTO: MATS BÄCKER 

Har du fött barn och 

använder p-piller? 

Vill du vara med i en 

klinisk studie? 

Vi kommer att jämföra komforten av tre olika spiraler under användning, 

insättning och uttagning. Varje deltagare lottas till att testa en 

av spiralerna. 

Spiralerna är utan aktiv substans och används inte som preventivmedel 

i den här studien. 

Studien omfattar totalt fem besök under ca fyra månader. Besöken är 

gratis och det utgår en ersättning på 5 500 kr. 

Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm 

Är du mellan 18-40 år och tycker att det låter 

intressant, kontakta: 

Ansvarig läkare: Professor Inger Sundström Poromaa 

Studiesköterska: Lena Moby 

Kvinnokliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala 

Tel: 018-611 57 87 

E-mail: lena.moby@kbh.uu.se 

Lediga stipendier 

THUNS HEMSTIPENDIER å 60 000 kr 

Härmed ledigkungörs 6 stipendier å 60 000 kr 

ur Thuns stipendiefond. 

Stipendiet utdelas till behövande studerande, som fyllt 20 år och 

är född i Stockholm eller Småland. Sökande skall ha varit inskriven 

vid Uppsala universitet i minst två år. Företräde ges för släkting 

till donator. Stipendiet tilldelas studerande av vilken fakultet som 

helst med undantag av den medicinska fakulteten. Stipendiet får 

innehas i två år med möjlighet till prolongation efter förnyad 

ansökan i högst två år. Om släktskap åberopas skall detta styrkas 

med relevanta handlingar. 

Observera att stipendiet endast utgår till den som bedriver heltidsstudier. 

Detta gäller såväl grundutbildningsstudenter som ofinansierade 

forskarstuderande. Endast den som tilldelas stipendiet får 

meddelande härom per post till den adress som angivits i ansökan. 

Kungörelsen är publicerad på universitetets hemsida. Ansökningsblankett 

finns under www.uu.se/node336, använd ”Ansökningsblankett, 

stipendier”. 

Ansökningar skall ha inkommit till Uppsala universitet, Stipendiekansliet, 

S:t Olofsgatan 10 B (Box 256, 751 05 Uppsala) senast 

onsdagen den 24 mars 2010.

20 / RECENSIONER 

Betygen sätts i skala 0–5 

MUSIK 

Uppsalatrion “Last New Year” gör lågmäld och försiktig musik. Foto: Philip Ryde 

Som katten kring het gröt 

Last New Year 

Wood & Stone 

(Egen utgivning) 

Uppsalabandet Last New Year har ett lugn i sitt uttryck 

som är väldigt påtagligt. De tre medlemmarna går en 

redan upptrampad stig av singer/songwriters där kvalitetskriteriet 

framför allt utgörs av en hög grad av introspektion. 

Det är ett lågmält, försiktigt tassande runt 

en musiktradition som redan i sig själv är försiktig. Det 

är ödsligt, kargt och färgat av den ensamma fl anörens 

grubblerier; minnesbilder framkallade av fl yende fåglar 

eller en plötslig vindpust, en känsla av otillräcklighet 

inför en värld där man inte riktigt hör hemma. Alltid 

grundat i det förfl utnas ständiga inkräktande på nuet. 

Det fi nns ett berömvärt tålamod i musiken där den större 

strukturen och den enskilda låten får veckla ut sig i sin 

egen takt. Allra bäst fungerar det i”A Flock of Birds” och 

”Black Crow Cried” där den första tar fl ykt i slutet efter 

en långsam metodisk uppbyggnad och den andra har en 

suggestiv stämning rakt igenom. Jag vet inte om det är en 

slump att de två bästa spåren anknyter till fåglar och om 

detta på något sätt hänger samman med de stora stråk 

av kajor som tvivelsutan måste fi nnas med i medlemmarnas 

gemensamma referensram från hemstaden Uppsala. 

Sannolikt kommer skivan att växa till sig med fl er genomlyssningar 

men det fi nns en svaghet i att några av de nio spåren 

nästan obemärkt glider ihop med varandra och att det 

eventuellt skulle vara en poäng att lyfta fram de små egenheterna 

(läs: orgeln) mer. Till viss del hör det förstås till genrens 

förutsättningar att det krävs ett visst tålamod och möjligen 

en viss sinnesstämning även från lyssnaren, men jag kan 

inte undgå att känna att det kunde ha varit ännu bättre då 

det så uppenbart fi nns potential. 

DANIEL FREDRIKSSON 

Festivalrock med obskyra förtecken 

Archie Bronson Outfi t 

Coconut 

(Domino/Playground Music) 

Det engelska bandet Archie Bronson Outfit är allt 

annat än gråa i sin framtoning, hela konceptet lyser 

färgglatt och pastellen är bara förnamnet. Med nya 

plattan ”Coconut” delar de med sig till resten av världen 

en mångfacetterad musikalisk uppvisning, som 

kan beskrivas som allt annat än tvådimensionell. 

Det snurrar fort i Archie Bronson Outfits skruvade 

värld. Med Coconut levererar de en varierad bredd av 

pop- och rockmelodier med en skön och funkigt fläskig 

psykedelisk botten. Extra allt måste vara bandets 

ledord på fjärde skivan. Varför låta på ett sätt när 

man kan göra det på minst fem olika sätt, samtidigt? 

Ofta låter det mastodontiskt och mycket. Än är det 

obskyra discotakter, vit funk och andra gånger bjuds 

det på brusig, vinstinn festivalrock och mycket därtill, 

vilket då och då utmynnar i ett halvgrumligt 

ljudlandskap. Det blir närapå skramligt men utan 

att det stör nämnvärt. Archie Bronson Outfit har 

inte direkt legat på latsidan med Coconut, det vore 

helt fel att säga. Coconut är minst sagt en ordentlig 

vitamininjektion som bjuder på lyssnarupplevelser 

utöver det ordinära. Har du inte vaknat till 

än år 2010 så har kanske tankarna klarnat i alla fall 

lite, efter en omgång med Archie Bronson Outfits 

perspektiv. Detta får i alla fall mig att spetsa öronen 

en extra gång. Musik som det långa titelspåret You 

Have A right To A Mountain Life / One Up On Yourself 

och ösiga Magnetic Warrior, följt av poppiga Shark’s 

Tooth och hittiga Hoola är värt att titta närmare på. 

ELLEN PERSSON 

Vinnande koncept 

Sophie Zelmani 

I’m the rain 

(Sony Music) 

Väldigt välbekant 

Koop 

Coup de Grâce 

(Diesel music/Playground) 

Svängig jazz à la 70-tal 

3rd World Electric 

“Kilimanjaro Secret Brew” 

(Reingold Records) 


Det fi nns artister som har gjort en grej av att inte leva upp 

till lyssnarnas förväntningar. Nick Cave har till exempel 

drivit den linjen så långt att man numera skulle bli besviken 

om ett nytt album lät likadant som det förra. 

Sophie Zelmani är Nick Caves raka motsats i det avseendet. 

Det fi nns ingen artist som går att lita på lika säkert 

som Sophie Zelmani. Skillnaden mellan hennes skivor 

ligger på nyansnivå och har gjort det så länge att det nästan 

börjar bli provocerande. På ”I’m the rain” visksjunger 

hon sig igenom ännu ett album till sparsam instrumentering 

och lyckas på något märkligt sätt fortfarande 

undvika att det 16-åriga projektet blir tjatigt. 

En del handlar förstås om producenten Lars Halapi 

som hon arbetat med från starten och vars produktionsdetaljer 

är helt perfekta i sitt sammanhang. Det kan vara 

ett stilla gitarrplink eller en stavelse som dröjer. Allt arbetar 

mot samma håll och gör sitt för variationen och 

likriktningen. Men också att Sophie Zelmani varje gång 

pressar sig till det yttersta inom sina egna snäva ramar 

och lyckas vända och vrida beståndsdelarna till något 

nytt även den här gången fast det egentligen inte längre 

borde vara möjligt. 

ANDREAS JAKOBSSON 

För ett år sedan hyrde vi en Mercedes i San Francisco 

och åkte söderut på Highway 1. Efter en halvtimmes utfartstrassel 

sprack bilköerna upp. Pacifi c Coast Highway 

slingrade sig på och runt branta kustklippor. Efter ett 

par timmars färd gjorde vi ett stopp i Santa Cruz. På ett 

kafé spelades en välbekant jazzlåt i högtalarna. Låten 

hann nästan ta slut innan det slog mig att det var Koops 

”Come to me”. 

Något med det tidigare Uppsalabandets alster gör att 

det låter modernt och klassiskt på samma gång. Redan 

första gången man hör en låt är det som att man redan 

känner igen den och sedan kanoniseras den i hjärnan 

och utan att man själv märker något placerar den sig 

mellan Miles Davis ”Kind of blue” och Benny Goodmans 

”The birth of swing”. På ”Coup de Grâce” samlar duon 

det bästa från sina tre tidigare utgivna album, komplett 

med gästsångare som Ane Brun, Yukimi Nagano och Earl 

Zinger. 

Oscar Simonsson och Magnus Zingmark kallar själva 

musiken för ”romantisk swingtronica”. Både de elektroniska 

inslagen och faktumet att låtarna består av samplingar 

glömmer man dock lätt och gärna bort. Det vore 

enklare om Koops musik var lika gammal, klassisk och 

lättkategoriserad som den ger ett värdigt sken av. 

ANDREAS JAKOBSSON 

Frikostigt utspridda över The Flower Kings 2002-epos 

“Unfold the Future” fanns de där, jazzbitarna, och bland

Ergo #3 / 2010 RECENSIONER / 21 

Betygen sätts i skala 0–5 

Uppsalasymfkungarnas världsvida fans utgjorde de en 

träta av aldrig förr eller senare sedda proportioner: Var 

de ett piggt tillskott till den redan rika blomsterkransen 

eller borde Regenterna ge fan i att lira jazz? 

Åtta år senare, och vi vet att åtminstone tre av medlemmarna 

– basisten Jonas Reingold, trumslagaren Zoltan 

Csörsz och gitarristen Roine Stolt – aldrig hade i åtanke 

att lägga jazzsuget på hyllan för gott. 

3rd World Electric är trions hyllning till de ideal som 

rådde under 1970-talet. Tillsammans med de virtuosa 

vännerna Karl Martin Almqvist (saxofon), Ayi Solomon 

(slagverk), Lalle Larsson (klaviatur) och den gravt rutinerade 

trumamerikanen Dave Weckl framförs musik som 

vore den hämtad från Weather Report, Herbie Hancock 

eller Mahavishnu Orchestra. Med andra ord instrumental 

fusionjazz/jazzrock med fokus på groove, sväng och 

melodi i minst lika hög grad som på långa soloutfl ykter. 

I slutändan fi nner undertecknad det föga överraskande 

att allra mest uppskatta Stolts mer åt rocken lutande 

skapelser (gitarristens titelspår fångar verkligen den 

stämning albumets namn påbjuder); måhända skattar 

jazzgossar Reingolds mer rootsjazziga eskapader högre. 

FILM 

I de stora namnens fotspår 

En profet 

Regi: Jacques Audiard 

Premiär: 19 mars på SF 

DANIEL REICHBERG 

Tahar Rahims som Malik i “En profet”. Foto: SF 

Fängelser är populära just nu, åtminstone bland de stora 

festivaldrakarna. För några veckor sedan vann den danska 

fängelseskildringen ”R” pris för bästa nordiska fi lm 

på Göteborg Filmfestival och enligt rapporterna från 

den nyligen avslutade fi lmfestivalen i Berlin så erbjöd 

var och varannan fi lm där en kompromisslös titt på livet 

på andra sidan gallret. Om detta är en trend så måste nog 

förra årets guldpalmsvinnare ”En profet” anses utgöra 

startskottet. 

Inte för att temat på något sätt är nytt. Jacques Audiard 

kan sin fi lmhistoria och trivs med att bygga något alldeles 

eget av utnötta genrekoder, det vet alla som sett ”Mitt 

hjärtas förlorade slag” eller ”Den diskrete hjälten”. Även 

”En profet” besitter alla de rätta attributen: en stenhård 

maffi aboss, elaka vakter, en korrupt fängelsechef och 

den unga oskuldsfulla brottslingen. 

Malik är bara nitton år när han döms till sex års fängelse 

och genast sätter den korsikanska bossen Luciani 

klorna i honom. Malik tvingas till handlingar som leder 

honom vidare uppför den kriminella stegen och närmare 

maktens centrum. Luciani tar den unge araben under 

sina vingar och Malik ser möjligheterna till överlevnad. 

Genom ett obönhörligt tempo dras man in i Maliks 

värld och i våldsspiralens intensiva utveckling. Filmens 

nervösa energi har en perfekt avspegling i nykomlingen 

Tahar Rahims känsliga gestaltning av Malik. Man skulle 

kunna se fi lmens hela förlopp i hans ansiktsuttryck. Det 

är små under av nyansrikedom och det fi nns stunder då 

Rahim påminner starkt om en ung Al Pacino. 

För visst doftar det både Coppola och Scorsese det här, 

och som gangsterfi lm står inte ”En profet” långt efter de 

allra största. Formmässigt tar den inte ett steg fel, men 

vad som verkligen dröjer sig kvar är inte fi lmens osvikliga 

stilistiska skärpa utan dess socialpolitiska dimension. 

Filmens skildring av rasmotsättningar i ett franskt 

fängelse är komplex, tänkvärd och inte helt bekväm. 

Lägg därtill en genuint originell kontrastering mellan 

skolbänken och livets hårda skola. Resultatet blir inget 

annat än ett mästerstycke. 

Osannolikt och osmakligt 

Crazy Heart 

Regi: Scott Cooper 

Filmstaden 

CHRISTOFFER OLOFSSON 

Att per defi nition uppfatta fi lmen som ett mer mångsidigt 

och komplext medium än andra på grund av sina 

parallella kanaler – ljud, bild, text, musik, agerande 

– framstår ofta som en kortsynt klyscha. Ibland kan dock 

fi lmmediets så skilda egenskaper göra upplevelsen (eller 

bedömningen) av särskilda fi lmer extra svårfångad. 

”Crazy Heart” är en sådan fi lm. Inte för att den i sig är 

särskilt komplicerad eller egen. Snarare för att dess kvaliteter 

är så ojämnt fördelade mellan dess olika delar. 

Det kan direkt sägas – oscarsnominerade Jeff Bridges 

är formidabel i rollen som den nerdekade countryartisten 

”Bad” Blake. Att göra en uthärdlig one-man-show av 

ett manus som domineras av de mest outhärdliga mytologiska 

klichéer kring sliten manlighet är en utmaning. 

Men Bridges sätt att behärska sina uttrycksmedel – oavsett 

om hans ”Bad” är dyngrak, halvpackad eller bakfull; 

på scenen eller utanför; på gränsen till parodi eller till 

patetik – gör denna skildring av mänsklig (det vill säga 

manlig) ruin både dynamisk och gripande. Gripande så 

länge man som åskådare koncentrerar sig på Bridges ansikte, 

åthävor och tal, vill säga. 

Det är nämligen svårt att fatta tycke för själva berättelsen. 

Den kvartsseklet yngre musikjournalisten Jean 

(Maggie Gyllenhaal) blir kär i den ofräsche countrylegenden 

då hon intervjuar honom efter en spelning. De 

inleder ett förhållande och han anförtros stundtals 

omsorgen om hennes lille son. Problem uppstår. Alkoholism 

förnekas. Problem blir lösta? 

Sociala problem är ett av Hollywoods standardkoncept 

för ärrade aktörer. Bridges axlar med sin prestation en tradition 

där losers antingen rehabiliteras eller går under. 

Det är nog snarare också Bridges än storyns förtjänst om 

åskådaren svävar i ovisshet om vilket av alternativen som 

”Crazy Heart” ska ända i. Kanske hjälper den formidabla 

musiken (av bland andra Marshal Crenshaw och T Bone 

Burnett) också till att distrahera, inte minst drar den tankarna 

från den fullkomligt osannolika och lite osmakliga 

kärlekshistorien mellan skönheten och odjuret. 

PER VESTERLUND 

Djupt gripande samtidsskildring 

Sebbe 

Regi: Babak Najafi 

SF 

I en grå storstadsförort lever den 15-årige, faderlöse Sebbe 

med sin mamma. I skolan mobbas han och utsätts för 

våld och hån dagligen. Hemma får han också stryk av en 

trött mamma som kämpar mot saknaden efter en bortgången 

man och kärv ekonomi. Sebbe bär på en ofantlig 

smärta men slår aldrig tillbaka. Han älskar sin mamma 

gränslöst och förlåter henne fastän hon ständigt sviker 

honom. Men han bryts ned successivt. Nära Sebbes bostad 

fi nns ett byggföretag som sysslar med bland annat 

sten- och bergsprängning. En dag upptäcker Sebbe den 

plats där de bevarar allt sprängmaterial. 

Långfi lmsdebuterande Babak Najafi rör sig i ett gränsland 

mellan Widerbergs detaljrikedom och Loachs diskbänksrealism. 

Mycket sägs mellan raderna. Tystnad och 

blickar är mer talande än ord. Och mitt i fattigdomen, 

våldet och den tunga verkligheten fi nns ett mystiskt inslag 

i form av en svart hund som symboliskt dyker upp 

vid väl valda tillfällen. 

Najafi s debut är minst sagt imponerande, liksom huvudrollsinnehavarna 

Sebastian Hjort af Ornäs och Eva 

Melander som fullkomligt briljerar. ”Sebbe” är en djupt 

gripande samtidsskildring och samhällsanalys av internationell 

kaliber. Najafi har faktiskt mer gemensamt 

med vår tids störste, Haneke, än med Loach. Liksom Haneke 

analyserar den iranske regissören med stukturer 

och det systematiska våldets anatomi. Men där Haneke 

jobbar med symbolik och alltid har ett tydligt ideologiskt 

syfte, är Najafi mer vardagspoetisk och målar med 

närbilder, ljudlandskap, stämningar. Med fast hand tar 

han sig an eviga moraliska frågor såsom skuld, hat, kärlek, 

identitet och ondska. Han visar hur föräldrars bristande 

ansvar överförs på barn och skapar destruktiva 

beteenden. 

I fi lmmusiken hörs Laleh sjunga “Forgive but not forget, 

let’s start over, let’s regret. Let’s forgive we never 

tried, let’s start the fi ght inside”. I den nattsvarta berättelsen 

om Sebbe fi nns ett hopp. Men vägen dit är snårig 

och dessvärre fi nns ett antal liknande historier som resulterar 

i skolmassakrar. 

HANIF SABZEVARI 

Sebastian Hiort af Ornäs som Sebbe i fi lmen med samma 

namn. Fotograf: Hanna Rydström

22 / KALENDARIUM 

VÄLKOMMEN TILL ERGOS KALENDARIUM. Vi tar gärna emot dina 

evenemangstips. Vi reserverar oss för eventuella ändringar. Nästa 

Ergo kommer den 2/4. Lämningsdatum till nästa nummer är 22/3. 

E-post: red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 Fax: 018-480 31 29. 

För studentföreningarna är 21/3 sista lämningsdag. Skicka till 

Hanna Strandberg. E-post: red@ergo.us.uu.se Tel: 018-480 31 31 

Fax: 018-480 31 29 

ROCK & POP 

12/3 UKK: Tomas Ledin. 

14/3 Kulturoasen: Ida Wiklund. 

15/3 UKK: Rockyra. 

18/3 Katalin: Sophie Zelmani. 

19/3 Katalin: Hardcore Superstar. 

21/3 Kulturoasen: Sumner’s 

tales – Music by Sting. 

24/3 Katalin: Hansson de Wolfe 

United. 

26/3 UKK: Killer Queen. 

27/3 Katalin: Timo Räisänen. 

31/3 Katalin: The Electric Boys. 

1/4 Katalin: The Refreshments. 

JAZZ & BLUES 

20/3 Katalin: Meta Roos & 

Sandviken Big Band. 

26/3 Katalin: Theresa Andersson. 

28/3 Universitetsaulan: Uppsala 

University Jazz Orchestra och 

Satin Dolls. 

30/3 Bistro Hijazz: Movio. 

FOLKLIKT 

12/3 Bistro Hijazz: Garizim. 

13/3 Bistro Hijazz: Andreas 

Johannesson. 

16/3 Bistro Hijazz: Roman 

Andren. 

18/3 Bistro Hijazz: Sarah Mac- 

Dougall. 

19/3 Bistro Hijazz: Peder af 

Ugglas. 

20/3 Bistro Hijazz: Katuschka 

och Soul Picnic. 

20/3 UKK: Erika, Cecilia och 

Örjan. 

23/3 Bistro Hijazz: Say Marna. 

25/3 Katalin: Kroke. 

26/3 Bistro Hijazz: Mynta. 

27/3 Bistro Hijazz: Roots alliance. 

27/3 UKK: Folkmusikgala 2010. 

28/3 UKK: Musik Direkt – Länsfi 

n a l. 

28/3 Kulturoasen: Wille Crafoord. 

29/3 Bistro Hijazz: UpSpelt. 

30/3 UKK: Brus. 

KLASSISKT & KÖR 

13/3 UKK: Harmony Heights. 

13/3 Universitetsaulan: Beethovens 

symfoni nr 9 i d-moll. 

14/3 UKK: Harmony Heights. 

14/3 Universitetsaulan: Messiah! 

17/3 UKK: Brodskykvartetten. 

18/3 UKK: Trio X möter Uppsala 

Kammarsolister. 

19/3 Musicum: Soppkonsert. 

22/3 Universitetsaulan: Blue 

Monday. 

25/3 UKK: Jubilaren Schumann 

med Uppsala Kammarorkester. 

26/3 Musicum: Soppkonsert. 

27/3 Universitetsaulan: Nationskörsfestivalen. 

30/3 Stadsbiblioteket: De Visa. 

KONST & 

UTSTÄLLNINGAR 

Bror Hjorths Hus: Liss Eriksson – 

skulptur. T o m 14/3. Märit Runsten 

– teckning och skulptur och August 

Sörenson – lera. 20/3–18/4. 

Kaleido konsthantverk: Kaleidos 

Stipendiat 2010: Material Girls 

(Moa Lönn, Maria Johansson, 

Joanna Günther) – keramik & glas. 

T o m 4/4. 

Uppsala konstmuseum: Gustaf 

Fängström – måleri, collage och 

teckningar. T o m 18/4. Karin Ohlin 

– skulptur. 13/3–2/5. 

Uppsala stadsbibliotek: Kvinnors 

rättigheter T o m 14/3. Uppsalafebern 

– malaria i och utanför 

Sverige. 17/3–28/3. Minneapolisminnen. 

30/3–14/4. 

TEATER & SCEN 

Uppsala stadsteater: En dag ska 

jag berätta om mamma 12–13, 

16–20 & 27/3 i Salongen. Den 

blomstertid som kommer 13/3 på 

Ettan. En midsommarnattsdröm 

17–19, 24–25 & 30–31/3 och 

1/4 på Stora scenen. Den Banala 

kärleken 20, 23 & 27/3 på Stora 

scenen. Världspoesidagen 20/3. 

Ett år av magiskt tänkande 24–25 

& 30–31/3 och 1/4 på Lilla scenen. 

Norouz/Newroz 26/3 på Stora 

scenen. 

Reginateatern: Reginalunch 

– Death knocks med Kesselofski 

& Fiske 12, 19 & 26/3. Blå Congo 

– Gunga din själ 12/3. Signalfel 

– Hamadi Khemiri 13/3. Reginalunch 

– Kärlek, sex & andra 

katastrofer 17 & 24/3. Ronny Eriksson 

– Rum för rasande 17–20/3. 

Reginalunch – De starkare med 

Östgöta Nationsteater 18 & 25/3. 

Hata mig – Teater C 21–22/3. 1 2 

3 Schtunk – Onkel Vanja 24–26/3. 

1 2 3 Schtunk – Shakespeare – den 

absoluta sanningen 27/3. Mellanslag 

– Wiks folkhögskola 30–31/3. 

FÖREDRAG 

& DEBATT 

14/3 Lyssnarträff inför Sven- 

David Sandströms Messiah. Samtalsledare 

är Gunnel Fagius. Sal VIII, 

universitetshuset kl 13.30. 

15/3 Politikerkafé – Riksdagsvalet 

2010. Möt Kristdemokraterna. 

Stadsbiblioteket kl 18.00. 

16/3 What’s in a Word? Atrocity 

Crimes and the Genocide Label. 

Med William Schabas. Sal X, universitetshuset 

kl 19.15. 

16/3 Om så skulle hända – Carl 

Jonas Love Almqvist i hem och 

landsfl ykt. Med Anna-Karin ”ako” 

Nytell Oldeberg och Anders Bromander. 


Entré: 60 kr. 

17/3 ”Anti-rasistisk feminism” 

– Finns hedersförtryck? Hörsal 2, 

Ekonomikum kl 18.00. 

17/3 Hur kan man undervisa i ULL: 

s laborativa lärosal? Med Eva Pärt- 

Enander och Mats Cullhed. ULL:s 

lärosal i Blåsenhus kl 12.30. 

17/3 Gäller vanligt folkvett också 

för akademiker? Ett seminarium 

om makt och etik. Upplandsmuseet 

kl 8.30. 

17–18/3 Interdisciplinary workshop 

in research documentation. 

Universitetshuset. 

18/3 Prioriteringar i Spaniens 

ordförandeskap i EU. Med Enrique 

Viguera, Spaniens ambassadör i 

Sverige. Blåsenhus kl 15.15. 

18/3 Handikapphistoria: Varför 

och för vem? Om handikapprörelse, 

politik och forskning. Med Sonja Calais 

van Stokkom och Mårten Söder. 

Museum Gustavianum kl 13.00. 

21/3 Världspoesidagen 2010 

– Mångspråkig poesi utan gränser. 



2010. Möt Moderaterna. Stadsbiblioteket 

kl 18.00. 

22/3 Feministisk nytändning? 

Med Josefi n Brink och Zakia Khan. 


23/3 Retorik och politik från Caesar 

till Sahlin. Med Lars Burman, 

professor i litteraturvetenskap. 

ENG 2–1077, Engelska parken kl 

18.15. 

23/3 Droger och musik. Med Jan 

G Bruhn, farm dr i farmakognosi. 

Grönwallsalen, ingång 70, Akademiska 

sjukhuset kl 19.00. 

23/3 Kinas nya, förändrade syn på 

omvärlden. Med Tom Hart. Stadsbiblioteket 

kl 18.30. Entré: 40 kr. 

24/3 Vad får man göra på nätet 

som lärare och student? Med Johan 

Asker, universitetsjurist. ULL:s 

lärosal i Blåsenhus kl 12.30. 

24/3 Transnational Jewish 

Philanthropic Organizations. Med 

Tobias Brinkmann. ENG 2–1077, 

Engelska parken kl 18.15. 

24/3 Ekokritik – konstens och 

litteraturens roll för hållbar utveckling. 

Med Petra Hansson, doktorand 

i didaktik. Stadsbiblioteket kl 18.30. 

25/3 Attityder till språk och etnisk 

identitet bland bosniska ungdomar. 

Med Jasenka Trtak, doktorand i slaviska 

språk. ENG 4–1020, Engelska 

parken kl 18.15. 

25/3 Struktur eller passion? Vad 

krävs för en förstklassig forskarutbildning? 

Sal IV, universitetshuset 

kl 13.00. 

25/3 Inauguration of UPPMAX 

cluster Kalkyl and large-scale 

storage. Polhemsalen, Ångströmlaboratoriet 

kl 13.30. 

26/3 Författarfredag – Jonas 

Hassen Khemiri. Stadsbiblioteket kl 

18.30. Entré: 125 kr. 

28/3 Möt samlaren Thomas 

Lindblad i utställningen PLAST. 

Plastkännaren Thomas Lindblad om 

sin plastsamling. Upplandsmuseet 

kl 14.00. 

29/3 Sten Lindroths Minnesföreläsning 

2010. Med professor Karin 

Johannisson. Sal X, universitetshuset 

kl 19.15. 


2010. Möt Centerpartiet. Stadsbiblioteket 

kl 18.00. 

30/3 Folkligt mode vid förra sekelskiftet. 

Med museichefen Håkan 

Liby. Upplandsmuseet kl 18.30. 

31/3 Science Café – Modern 

genteknik och rättsmedicinska 

metoder. Med Ingemar Thiblin och 

Marie Allen. Stadsbiblioteket kl 

18.00. 

ÖVRIGT 

18–28/3 KinoRurik XI – Rysk 

fi lmfestival på Slottsbiografen. 

Nyproducerade ryska fi lmer och 

sovjetiska klassiker, textade på 

engelska eller svenska. Festivalen 

gästas av ryska skådespelare och 

regissörer. För mer info, se hemsidan: 

www.kinorurik.nu 

23/3 Branschdag för humanister 

med temat ”Vad händer sen?”. 

Välkomsttalare är professor Jan 

Lindegren, dekanus vid historiskfi 

losofi ska fakulteten. Ihresalen kl 

11.15. 

24/3 Poesi/författarafton med 

Bob Hansson på Kulturoasen i Håga 

by. 

STUDENT- 

FÖRENINGAR 

Heimdal 

18/3 kl 19.30. ”Socialdemokratin 

förändras – vad vill 2000-talets 

socialdemokrati?” Med Ibrahim 

Baylan, partisekreterare för 

Socialdemokraterna. Plats: S:t 

Larsgatan 10. 

25/3 kl 19.30. ”Försvaret av 

vetenskapen – ett tvåfrontskrig”. 

Med Olle Häggström, professor i 

matematisk statistik vid Chalmers 

tekniska högskola. Plats: S:t Larsgatan 

10. 

För mer info, se hemsidan: www. 

heimdal.nu 

Spartakisterna 

23/3 kl 18.30. Privilegierad? Utnyttjad? 

Lönedumpare? Klasskämpe? 

– om studenten i arbetslivet. 


Timo Räisänen kommer till Katalin den 27 mars. Foto: Lina Lundgren 

Med Frances Tuuloskorpi, landets 

kanske mest erfarna arbetsplatskämpe, 

tidigare ordförande i 

fackklubben på Stockholmsbagaren. 

Plats: Hyresgästföreningens 

lokaler, Sernanders väg 2. 

30/3 kl 18.30. Rosa Luxemburg 

och Tyska revolutionen 1918–1919. 

Med Håkan Blomqvist, lektor, 

Samtidshistoriska Institutet, 

Södertörns Högskola. Plats: 

Hyresgästföreningens lokaler, 

Sernanders väg 2. 

Utrikespolitiska föreningen 

15/3 kl 19.15. “The three corner 

stones of the government migration 

policy – order and stability – migration 

in a broader perspective – A 

common European cooperation”. 

Tobias Billström, Minister of Migration 

and Asylum Policy (In English). 

University building, Hall X. 

18/3 kl 19.15. “Goals of the Spanish 

EU Presidency, with particular attention 

to the post-Lisbon agenda 

and enlargement”. Enrique Viguera, 

Ambassador of Spain to Sweden 

(In English). University building, 

Hall IX. 

22/3 kl 19.15. “Den växande 

islamofobin i Europa”, Paneldiskussion 

med Nyamko Sabuni, 

integrations- och jämställdhetsminister, 

Mattias Gardell, professor i 

jämförande religionsvetenskap, Johanne 

Hildebrandt, författare och 

krigskorrespondent. Moderator är 

Stig-Björn Ljunggren, statsvetare 

och krönikör. Universitetshuset, 

Sal X. 

25/3 kl 19.15. “Pushing Reset on 

Sustainable Development”. Alan 

AtKisson, president of the AtKisson 

Group, a global sustainability 

consultancy. (In English). University 

building, Hall IX. 

26/3 Memberparty with the StudentRadio! 

– Check the website for 

further information. 

29/3 kl 19.15. “Internationella 

hjälpinsatser efter katastrofer 

– Exemplet Haiti”. Johan von 

Schreeb, kirurg, forskare inom 

katastrofmedicin och en av 

grundarna av svenska Läkare 

utan Gränser. Universitetshuset, 

Sal IX.

Nu kan du få din pizza hem till dörren! 

Ring! 018-10 22 10 

Bättre ingredienser, bättre pizza! 

Studenter får 10% rabatt vid beställning av hemkörning. 

Vid avhämtning så bjuder vi på en 33cl dricka. 

Servering, avhämtning, catering, festpizzor, sallad och panpizza. 

Först i Sverige på grillpizzor! Bästa persiska Ghorme Sabzi pizzan 

i stan - finns både som vegetarisk och med nötkött. 

Pizzaköket Kungsgatan 47 

Öppet: mån-tors 11-21, fre-lör 11-22, sön 12�� Telefon: 018-10 22 10 

Hemkörningstider: mån-fre 11-20, lör 13-21, sön 12-20 � www.pizzakoket.se 

Friska frivilliga 

försökspersoner från 

18 år sökes 

till läkemedelsstudier 

Är du intresserad av att delta i en studie? 

Kontakta oss! 

www.forsoksperson.nu 

forsoksperson.uppsala@quintiles.com 

Tel ��Fax 018-431 14 00 

Fräsch och modern salong. 

Alla studenter är välkomna! 

Långt hår 260 kr 

Kort hår 230 kr 

ALLT INOM SKÄMT, 

MASKERAD OCH PARTY 

FINNS HOS LEKIA 

Bolandsgatan 20 • www.buttericks.se s.se 

www.lekia.nu • Tel: 018-14 11 14 

uppsala@lekia.nu 

018-10 62 65 

Öppet Mån-fre 9-18, Lör 10-15 

S:t Olofsgatan 15, Uppsala 

Välkommen att besöka vår nya salong: Vi har kinesisk massage, vaxning, 

Hair & Beauty Lounge fotvård och ansiktsbehandlingar. 

Pensionärer och studenter, 15% rabatt. 018-10 28 88 • Drottninggatan 2 

Stans snabbaste 

Cykelaffär! 

Nya och begagnade 

cyklar 

Vi säljer inga 

”billiga” cyklar. 

Carolinamottagningen 

Dr Marcus Röbeck 

Dr Bo Sikström 

Gratis prev-medelsbesök 

Landstingets patientavgi�er 

och frikort gäller. 

Akuta tider. 

Vi säljer 

cyklar billigt! 

Cykel- 

VIKTOR 

Svartbäcksgatan 25 

Öppet: Vard 8–17 • Tel 018-10 10 19 

SÄLJER • KÖPER • BYTER • REPARERAR 

Spec. mott. i gynekologi 

Östra Ågatan 9, nära Gotlands 

Tel 15 68 60, kl 8-16 

!"##$%&'(()*+,$ 

!"#$%%#&'('))%#(*+%,-+*."/-$#01"#-2)#+*.#+%3-$","#42-# 

&/)*%#,4#3&24$"+2%$%$&#2#566+,7,8#9!)$%#!"#6$"0$:%8#;!",# 

+%,&#*1"#-2)#+*.#=,"#0,.27?#$"(?3-$"# 

9277,#@3&&$"+%,#$%%#(",#(*$&-$#*

24 / NATIONER Ergo #3 / 2010 

13/3 Frihetsgask Hela huset öppet! Grym 

stämning och härlig musik utlovas! Vi har tre dansgolv 

och fyra barer öppna. Förköpsbiljetter säljs på 

nationens kansli. Pris 40 kr för norrlänningar, 80 

kr för övriga. I dörren 60 kr och 100 kr för övriga. 

Öppet 21–04. Nationskort. 

14/3 Städdag I 

19/3 Melting Pot Succén fortsätter med 

Uppsalas hetaste Reggaeklubb! Som vanligt 

bjuder husbandet Congoman crew på grym musik, 

kvällens gäst Robert Athill! Så kom och njut av 

skön stämning, en god drink i baren och dansa hela 

natten. Gratis inträde hela kvällen för medlemmar 

av Norrlands nation och innan 22.00, för övriga 60 

kr. Öppet 21–01. Nationskort. 

24/3 Restaurang Hjortron Välkommen till 

vår lyxiga restaurang som serverar norrländska 

delikatesser. Endast bordsbokning, ring 018-56 

70 70 eller maila kansli@norrlandsnation.se. Mer 

information på hemsidan. Nationskort. 

26 mars – Jazz Kom och dansa till storband! Alla, 

även de utan nationskort, är alltså välkomna att 

göra oss sällskap på dansgolvet! 

26/3 Walk this Way Missa inte Walk this 

Way med DJ Large och DJ Akilles som resident 

DJs och nya gästartister varje gång! Gäst-DJs: 

Will-Rock & Pure P (Devotion). Gratis inträde 

hela kvällen för norrlänningar och innan 22.00 

för övriga. 60 kr efter 22.00. Öppet 21-01. 

Nationskort. 

27/3 SkvaderDam! Uppsalas bästa 04! 

Sittningen som får Nobelfesten att blekna i jämförelse 

och med ett grymt efterföljande släpp. På 

scen: SKA’N’SKA. Släppbiljetter fi nns i nationens 

kansli. Pris 80 kr förköp, 100 kr i dörren. Släpp 

från kl 21 i nya delen och från kl 23 i gamla delen. 

Nationskort. 

Varje dag 

Majs Café har öppet mån–tors 9–18, fre 9–14. 

Frukostbuffé varje dag mellan 9–11, Lunch 12–14 

med hemlagad husmanskost, alltid två rätter att 

välja mellan varav en vegetarisk. Se hemsidan för 

meny! Pris 35–45 kr. Kaffe fi nns för alla smaker, 

riktig espresso, latte eller krav & rättvisemärkt 

bryggkaffe, välj och vraka. Vi erbjuder även laktos 

& glutenfria bakverk, alla är välkomna. Nationen 

tillhandahåller fl ertal norrländska dagstidningar 

för den vetgirige, så kom och läs om hembygden. 

Lördagsfi ka alla lördagar mellan 13–15. 

Orvars krog Uppsalas bästa pub är öppen måntor 

18–01, fre 14–01, lör 15–01, sön 18–23. 

Vår berömda Robboburgare fi nns givetvis kvar, 

godare än någonsin. Kom och spela dart eller 

brädspel, prova vårt breda varierande ölsortiment 

eller passa på att upptäcka vårt kanonerbjudande: 

2 burgare för 1 på fredagar kl. 14-16, nu bara för 

norrlänningar! 

Ny & fräsch datasal med läsplatser, bibliotek 

med 36 tysta, bekväma läsplatser samt café 

öppet hela dagen! 

www.norrlandsnation.se 

NORRLANDS 

www.norrlandsnation.se 

Norrlands nation – nu klimatkompenserar vi! 

STOCKHOLMS 

www.stockholms.se 

12/3 Dammiddag Kvinnliga studenter bjuds 

på en glad kväll med middag, sång och överraskningar 

av sina manliga kamrater. 

Anmälan på 1q@stockholms.se. 

18/3 Stortorsdag Tänk dig en Sthlms-torsdag, 

fast ännu bättre! Öppet till -02! 

23/3 Seniorskollegium i Stockholm 

För mer info maila senior@stockholms.se. 

24/3 Städsexa Kom och gör Nationen skinande 

rent och fi n inför helgen 26–27/3. 

Nationen bjuder städande på mat och dryck. 

26/3 Marsslabb Värm upp inför Marsgasquen 

27/3 Marsgasque med premiär av Marsspexet 

”Familjen Någorlunda” Först ett rykande 

färskt spex, sedan gasque, sedan öppet till -04. 

Missa inte! Biljetter till Marsslabb och Marsgasque 

säljes: 

15/3 för Sthlms Ämbetsmän 

16/3 för Sthlmare 

17/3 för övriga. 

28–31/3 Föreställningar av Marsspexet 

Ta med mamma, mormor eller en date och upplev 

lite studentikos kultur. 

2-5/4 Påsklov Nationen håller stängt. 

Varje vecka: 

Lunch mån–fre 11.30–13.15 

Café The-Centralen mån–fre 14.00–17.00 

Pub Storstad tis-ons 18.00–23.00 

Källare Holmiana tors 18dk–21.00 

Lounge Avgång tors 19.00–21.00 

Klubb Utgång tors 21.00–01.00 

Café Sundays sön 12.00–16.00 

1Qs mottagningstider 

Mån & Tis 10–11.30, Ons & Fre 13–15, Tors 

14–16 

018–146 333 

1q@stockholms.se 

Stockholms Nation – Alla ska med, men inte med 

oss! 

VÄRMLANDS 

www.varmlandsnation.com 

12/3 Klubb 054 : 4 barer, 2 dansgolv, öppet 

till 01! 

13/3 Ämbetsmannakonferens, nationens 

framtid bestäms. 

17/3 Litteraturkväll: Författaren och före 

detta dramatenchef Lars Löfgren talar om 

”Lata och fl itiga poeter i Värmland idag”. En del av 

350-årsjubileumet! 


till 01! 

20/3 Bönmiddag/damsupé – tema grekisk 

mytologi/antiken, TOGAFEST!!! 

24/3 Litteraturkväll: Nationens egen sångsällskap 

Gôssegôbbera underhåller i temat 

“Högt och lågt med Gôssegôbbera - mest högt”. 

Gôssegôbberna har gett ut tre diktböcker 

och några av dikterna har tonsatts. 


till 02!!! 

1–5/4 Nationen tar ledigt över påsk. Välkomna 

åter 6 april! 

CAFÉ måndag–torsdag 11–16 

CAFÉ fredag 11–14 

LUNCH måndag–fredag 12–14 för 48kr (värmlänningar 

40kr) 

PUB tisdag-torsdag 18–00 

KLUBB 054 fredag 18–01 (02) 

SÔNDAFIKA Varje söndag kl 12–15 Baguetter, 

bakverk, kaffe, fi ka – bra priser och himla trevligt! 

Boka buffé! Sitt på fredagar med egen bar och festa 

sedan vidare i klubben: Maila 3Q senast måndag 

samma vecka kl 14 på 3Q@varmlandsnation.se 

Mottagningstider för 1Q och 2Q: Mån–Ons 

11–13, Tors 17–19 samt Fre 11–12 

Heltidarna VT2010: 

1Q Magdalena 13 44 45 1Q@varmlandsnation.se 

2Q Henrik 13 40 20 2Q@varmlandsnation.se 

3Q Hannes 13 40 30 3Q@varmlandsnation.se 

Klubbmästare Daniel 69 34 35 

KLM@varmlandsnation.se 

Köksmästare Klara 13 04 46 

KXM@varmlandsnation.se 

Hovmästare Elin UTH@varmlandsnation.se 

www.varmlandsnation.se 

Värmlands – making singles couples since 1660! 

GOTLANDS 

gotlandsnation.se 

15/3 Gotlands gille i Uppsala kl 19.00 i 

festsalen: Årsmöte och därefter föredrag av 

författaren, docent Carina Burman “Kärleksroman 

- när passionen slår till i Visby”. Förfrågan till Ordf. 

Carl Johan Gardell 018–26 09 44 eller vOrdf Ola 

Montan 018–21 23 76. Alla är välkomna! 

23/3 Landskap kl 18 Val till andre kurator och 

andra ämbeten. Därefter en landskapssexa till 

förmånligt pris. Samtliga medlemmar som erlagt 

terminsavgift äger rösträtt. 

24/3 Ämbetsmannafi ka Samtliga ämbetsmän 

träffas för att lufta åsikter och fi ka. 

Bettys pub onsdag–torsdag 18–00, fredag 18– 

01 Bettys pub är det självklara valet för dig som är 

sugen på en hamburgare, en Wisby klosteröl eller 

bara den mysiga stämningen som enbart Gotlands 

kan erbjuda. Vi har ett brett sortiment av öl, med 

specialitet på gotländska brygder. Dessutom har 

vi nyligen plockat in Duff Beer. Bettys pub är döpt 

efter Sveriges första kvinnliga student, Betty Pettersson, 

som var medlem av Gotlands nation. Gör 

som hon och ta dig över till rätt sida ån! 

Lördagsfi ka 12–15 

Söndagsfi ka 12–15 

Lördags- och söndagsfi kat erbjuder ett fantastiskt 

utbud av mackor för dig som vill bota hungern. 

Dessutom bakar våra eminenta fi kavärdar ljuvliga 

bakverk och smörgåstårtor. Sitt i vår ljusa festsal 

och återhämta dig efter en jobbig vecka. Framåt 

vårkanten brukar vår soliga balkong vara det 

mysigaste tillhållet i hela staden. Den utsikten är 

svår att slå! 

Pluggfi ka vardagar 10–15 

Pluggfi kat på Gotlands har trådlöst Internet, kaffe, 

kakor och en bra studieatmosfär. Kom hit och 

pröva själv! 

Biblioteket torsdagar 17–19 

Fotboll söndagar 19 i Tiundaskolan, bastu efteråt 

Gotlands nation, Östra Ågatan 13, 753 22 

Uppsala 

Expeditionstid för 1Q & 2Q: måndag–onsdag 

11–13, torsdag 17–19 

Tfn:1Q Gustaf 13 09 81 1q@gotlandsnation.se 

2Q Fannie 15 82 22 2q@gotlandsnation.se 

3Q Ebba 12 74 58 3q@gotlandsnation.se 

www.gotlandsnation.se 

För dig som vågar vara annorlunda 

SMÅLANDS 

www.smalands.nu 

10/3 Storquiz! Onsdagsquiz på steroider! Kl 

20 

13/3 Herrmiddag. Tjejerna ordnar fest för 

killarna på hemligt tema! 295 kr / 245 kr (alk.fri), 

17dk, klädsel: kavaj. Biljett köps hos 1Q senast 

9/3. 

19–21/3 Årsfest å Åbo nation. Vi åker och 

hälsar på vår vännation i Helsingfors! 

26/3 Smålands LIVE! 

Seniorskollegium och –middag 

29/3–5/4 Påskstängt 

Pub Hyttan: mån–tors 18–00, fre 18–01 

Onsdagsquiz: onsdagar 20.00 

Fredagslyx: fredagar 15–18 

Lördagsfi ka: 12–15 

Bibliotek: läsplatser från 10 på vardagar, utlåning 

måndagar 16–18 

Mottagningstid:mån–ons 10–13, tors 17–19 

1Q, Nina, 1q@smalands.nation.uu.se 

2Q, Erik, 2q@smalands.nation.uu.se 

3Q, Zanna, 3q@smalands.nation.uu.se 

www.smalands.nu 

Det är synd om människorna. Och dyrt. Så kom till 

Smålands. 

SÖDERMAN- 

LANDS-NERIKES 

www.snerike.se 

12/3 Sångboksfest, anmälan till 

programvard@snerikes.se 

14/3 Städdag 

14/3 Nationsfullmäktige 16.00 

16/3 Utfrågning av kandidater till Landskap II, 

15.30 i tornrummet 

16/3 Tuesdays by Snerikes, klubb 18–01 

20/3 Gyllenhielmsgasque, släpp till 03 

22/3 Landskap II, 18.30 i festsalen 

23/3 Tuesdays by Snerikes, klubb 18-01 

2–5/4 Påskstängt 

Restaurang måndag–lördag 18–01 

Borsdbokning, bordsbokning@snerikes.se 

Helgfi ka lördag & söndag 11–15, öppet även 

utan nationskort 

Ärtsoppa torsdagar 16.30–18.00, öppet även 

utan nationskort 

Mottagningstid Tis–Fre 11–13, Tis & Tors 

17–18 

1Q Erik Strömberg 154061, 1q@snerikes.se 

2Q Jesper Rogner 154062, 2q@snerikes.se 

3Q Erik Ringheim 154063, 3q@snerikes.se 

Medlemsärenden 154060, sekr@snerikes.se 

Snerikes, Ab imo pectore 

VÄSTMAN- 

LANDS-DALA 

www.v-dala.se 

12/3 Nationsfest. 18dk. En uppsluppen 

fest för alla nationens medlemmar och vänner. 

Anmälan till 2Q. 

17/3 Handen på Hjärtat. 21–01. På scen: 

Elias & the Wizzkids. Inträde 60:-, gratis för V- 

Dalingar. Nationskort. 

25–27/3 Allt är Hjort! – En borttappad 

historia. Nationsorkestern ab Kruthornens 50-års 

jubileum. Föreställningar 19.30 den 25-26 samt 

15.00 den 27. Biljetter säljs på kuratorsexpeditionen 

samt på UNT:s kontor. 

26/3 After-school i Puben. 12–01. Puben 

öppnar tidigt och serverar god öl, billig mat och 

schysst musik till alla törstande studenter. En DJ 

per timme spelar fram till 18. Nationskort. 

29/3 Landskap. 18.00. Där besluten om 

nationens framtid fattas, kom och gör din röst 

hörd! Endast för medlemmar. 

Puben har öppet måndag till söndag, 18–01. 

Kom och prova vår goda hemlagade mat och breda 

ölsortiment. Livemusik på onsdagar och extra fi n 

mat på söndagar! Nationskort. 

Lördag 

Lördagsfi ka 12–15 Ej nationskort. 

Söndag 

Brunch 11–14 Ej nationskort. 

Kuratorsexpeditionen: mån 10–13, tis 

15–18, ons 11–13 och 16–19, tor 15–18 samt 

fre 10–13.


Ekonomiexpeditionen: mån–tors 16–18. 

Biblioteket: mån–tor 15–18, samt fredag 

10–13. 

Läsesalarna: 26 tysta läseplatser samt gruppstudierum. 

Mån–fre 10–18. Trådlöst bredband. 

Telefon: Kuratorsexpeditionen 10 53 39, Biblioteket 

13 15 86, Klubbverket 13 48 59 och 

Puben 12 29 48. 

E-post: 1q/2q/bibliotekarie/klv/puben@v-dala.se 

Besöksadress 

Sankt Larsgatan 13, 750 02 Uppsala 

Postadress 

Västmanlands-Dala nation 

Box 2062, 753 11 Uppsala 

www.v-dala.se 

Västmanlands-Dala nation – för studenternas nytta 

och nöje sedan 1639 

ÖSTGÖTA 

www.ostgotanation.se 

2/3 KNAS! Jepp. Dom är tillbaka! Ni som har 

upplevt en KNASkväll innan vet vad som väntar. Ni 

som inte gjort det, det här vill ni inte missa. Ta på 

snyggaste hiphopskorna och gå till ÖG. Öppet hela 

huset! Öppnar klockan 19.00, gratis innan 21, 

därefter 20 för östgötar och 60 för övriga. 

13/3 Herrmiddagen. Festen för nationens 

alla herrar som arrangeras av damerna. Biljetterna 

kostar 300 kr och kan köpas hos 1q under 

mottagningstider. 

14/3 Städsöndag. Nationen blir smutsig av 

alla händelser och folk som springer där. Därför 

tänker vi städa allt ordentligt och avsluta kvällen 

med en härlig städfest. Alla som vill är välkomna 

att hjälpa till att få huset skinande rent! Klockan nio 

serveras frukost på nationen och därefter börjar 

städandet vid 10. 

17/3 Stortages Extra stor pubkväll i vår 

pub Tages. Tages fl yttar upp till mellanvåningen 

och temat denna gång är St: Patricks-Day! 

19/3 Hits. Klubben som spelar hits från 50talet 

och framåt. Vi blandar mellan olika genre och 

tidsepoker men lägger lite mer tyngd på 90-tals 

indipop och modern rock, men kommer att blanda 

upp det ordenligt med allt ifrån gamla Madonna 

80-tals hits till nya Lady Gaga. Öppnar klockan 

19.00, gratis innan 21 därefter 20 kr för östgötar 

och 60 kr för övriga! 

20/3 Marsgasque med tema Cirkus! Maskeradsittning 

där du kan gå utklädd enligt temat 

cirkus, annars gäller kavaj. Köp biljetter hos 1Q. 

Efter middagen öppnar hela huset för en gigantisk 

fest med 5 barer och 5 dansgolv på tre våningar. 

Kapellet spelar i stora salen och festen slutar inte 

förrän klockan är 4 på natten! Släppet öppnar 22 

och kostar 80 för östgötar 100 för övriga. Förköp 

går att köpa under expeditionstider till och med 

tisdagen den 17 mars för 80/60 kr. 

26/3 Studie Dicore med gäster Le Sport. 

Vårens alla oförglömliga ögonblick sker på Studio 

Dicore. Le Sport bakom skivspelarna! Missa inte 

festen, känslorna, hånglet och all dans, dans, 

dans. (soul, disco, electro, house, hiphop, rock, 

old school) Öppnar klockan 19.00, gratis innan 21, 

därefter 20 för östgötar och 60 för övriga. 

2/4 i afton: DANS! bjuder på musik att dansa 

till. Påskklubb! Pop-pop-pop! Öppnar klockan 

19.00, gratis innan 21, därefter 20 för östgötar 

och 60 för övriga. 

För nyheter och mer info kolla in ostgotanation.se. 

Mjölkbaren: måndag–torsdag 13–17 (med 

våffelbuffé!) 

After School: fredagar 13–17 (krav på 

nationskort!) 

Lördagsfi ka: 13–15.30 

Tages pub: Mån–tors från 19 

Öster om Etern, NY SÄNDNINGSTID, tisdagar 

16–17 i studentradion 98,9 

1Q’s mottagningstider: Mån, Ons, Fre 

11–13, Tis, Tors 11–13 

Kontakt: 

1Q Christian, 134311, 1q@ostgotanation.se 

2Q Henrik, 134312, 2q@ostgotanation.se 

3Q Fredrik, även bordsbokning, 134313, 

3q@ostgotanation.se 

Östgöta Nation – vi är jättebra! 

GÄSTRIKE- 

HÄLSINGE 

www.ghnation.se 

12/3: Marsgasque!!! Lite för lite(t).....eller? 

Släpp 22–04 04 04 04 

14/3: Städdag, kom och gör nationshuset 

rent igen. Städa 4 timmar och gå gratis på sexan! 

17/3: Klubb DIOD. Med tema /st Patriks day/. 

21–01 Välkomna! 

23/3: Minipersonalfest för alla som har 

jobbat några gånger denna termin. 

31/3: Klubb DIOD. Kom och dansa. 21–01. 

Gratis innan 22, gratis för Gh:are hela kvällen. 

Pub Ghuben: månd–lör 18–01, söndagar 

18–24 

Lördagsfi ka: lördagar 12–15 

Lördagsrestaurang Två Rum och Kök: 

lördagar 18.30-01. Boka bord hos 3Q 

på 018 666143 eller 3q@ghnation.se 

Söndagsbrunch: 11–13.30, ingen brunch på 

städdagar. 

Mottagningstid månd–tors 11–13, tis 17–19, 

tors 15–17 

1Q Mats: 666 141, 1q@ghnation.se 

2Q Olle:666 142, 2q@ghnation.se 

3Q Suzan: 666 143, 3q@ghnation.se 

KXM Linda: 666 144, kxm@ghnation.se 

Gh – Ta en spark, kom hit och drick Knark ... 

GÖTEBORGS 

www.goteborgsnation.se 

12/3 Fredámiddag, när katten är borta 

dansar råttorna på bordet. Det nuvarande Kuratelet 

och klubbverket åker till vår vännation i Åbo 

och de gamla goingarna ordnar en hejdundrande 

fredámiddag! Kom som du inte är! Anmälan görs 

till 3q@goteborgsnation.se 

20/3 Städdag. Kom och gör nationen fi n, 

putsa, damma och skrubba. Efteråt har vi såklart 

en förträffl ig städsexa! 

26/3 Fredámiddag, vad ska man egentligen 

göra en fredag? Hur kul är egentligen fredagsmys? 

Nej starta helgen med en sittning. Fredagstristessen 

är numer ett minne blott! 

Göteborgs pub tis–fre 18.00–24.00 (fre 

18.00–01.00) 

Söndagsbrunch 12–14, På menyn fi nns allt 

från makrill, våffl a till bacon. 

Bibliotek mån–fre 10.00–18.00 

Expeditionstider: Mån–Tors: 11–13 Tors även 

16–18 

Tel: 018-13 20 06 

Mail: 1Q/2Q/3Q@goteborgsnation.se 

www.goteborgsnation.se 

Göteborgs nation - Skepp o’hoj nu blir det skoj 

12/3 : Klubb Katushka! med Uppsalas 

tajtaste och galnaste dansgolv. 20–01 

14/3 : Söndagsfi ket Frk Nyhlins Eftr, 

12–16 

15/3 : Måndag i puben 

16/3 : Magic Downstairs. 

19/3 : Spela. Nationens open mic-klubb där 

såväl erkända som okända talanger intar scenen 

20/3 : Skattjakt med Kulturgruppen 


12–16 


24/3 : Städdag med efterföljande sexa 

26/3 : Restaurang Smaka. Kalmar nations 

vegetariska/veganska restaurang med fantastisk 

mat, mysig stämning och schyssta priser, 18-01. 

27/3 : Kroppkakegasque med efterföljande 

04-släpp 


12–16 


30/3 : Landskap 

1/4 : Nationen stänger för påskhelgen 

Pub Kronan: Måndag–torsdag: 18–00, fredag–lördag: 

18–01 

Klubb Glasnost en gång i månaden 

Klubb Katushka! en gång i månaden 

Klubb Boom goes the Dynamite en gång i 

månaden 

Klubb Spela, onsdagar och fredagar med 

ojämna mellanrum 

Fiket Frk Nylins Eftr: söndagar 12–16 

Restaurang Smaka: utvalda fredagar 18–01 

Klubb Standup Downstairs: en tisdag i 

månaden 

1Q och 2Q har mottagningstid tisdag till fredag 

12–13 samt måndag och torsdag 17–19 

1Q Hanna : 1q@kalmar.nation.uu.se 

2Q Kristoffer : 2q@kalmar.nation.uu.se 

3Q Anders : 3q@kalmar.nation.uu.se 

Telefon 018–694980 

www.kalmarnation.se 

Den lilla nationen med det stora hjärtat 

12/3 Premiär för Uplands efterlängtade 

Jazzbar! Gott sällskap, brett drinksortiment och 

skönt liveband förgyller din fredagskväll. Äntligen 

är den tillbaks! 

13/3 Jeriko Kapitelgasque Årets bästa 

gasque! Nu är det dags, nu ska P-ladan ner och 

z 

KALMAR 

www.kalmarnation.se 

UPLANDS 

www.uplandsnation.se 

Kuratorskonventet 

cc/cp/vcc@kuratorskonventet.se 

CC Adam Roigart, 

018–480 31 50, 

Mottagningstid: tis 11–13, tors 17–19 

CP Björn Svensson, 018–480 31 51 

Mottagningstid: tors 17–19 

VCC Johan Ottosson 018–480 31 55 

NATIONER / 25 

marken skall saltas. Var? Uplands nation såklart 

Släpp? 22-04 På scen? Yad kalaschnikov! Gratis 

inträde för Uplänningar 

17/3 S:t Patrick’s gasque Äntligen går S:t 

Patrick’s från att vara en proppfull pubhögtid till 

att vara en riktig gasque, med allt som hör till! 

Irländsk mat, dryck, underhållning och grönt så 

långt ögat når! När? 18dk–04:00 Hur? Temaenlig 

klädsel Släpp? 22–04 med gratis inträde för 

Uplänningar. Pris? 290kr. Anmälan görs till 

1q@uplandsnation. Se senast den 11/3 glöm inte 

eventuella allergier! 

Svantes källare erbjuder ett brett ölsortiment 

och mängder med god mat. Varför inte uppleva en 

Upländsk klassiker såsom pubvärden Jonathan. 

Svantes källare har som alltid öppet måndag-lördag 

18-01 Välkommen in! 

Restaurang Riksäpplet varje fredag med start 

12/3. Här kan du njuta av fi nare mat, fi nare viner, 

njutningsfull atmosfär men fortfarande anpassat efter 

studentens plånbok. Passa på att njuta av en trevlig 

middag med goda vänner eller bjud ut din käresta på 

den där romantiska middagen ni sett fram emot så 

länge. Efter restaurangen förgylls kvällen med Uplands 

eftertraktade jazzbar. För bordsbokning, kontakta 3Q. 

Mahjong-måndag med Olof. Olof börjar nu 

bli riktigt bra på Mahjong och spöar dig vilken dag 

som helst, men helst på måndagar förstås! 

Brädspelsonsdag Vad är väl en onsdag utan 

Battlestar Galactica, Settlers, poker eller varför 

inte ett parti Bondespelet? Grå, trist eller bara 

värdelös? Kom hit och spela från 19:00! 

Café Wijkman förser dig varje lördag mellan 

12 och 16 med alltifrån smörgåstårta och fyllda 

baguetter till utsökta chokladbakelser och morotskaka. 

Ett måste för den fi kasugne studenten! Inget 

krav på terminskort. 

Söndagsfi lmen En söndag utan fi lm måste 

vara lite som minestronesoppa utan pasta. Varmt 

välkommen varje söndag klockan 19:00 önskar 

Skräck-Stina och DramAdam! 

Vad visas? 14/3 Ratatouille, 21/3 Persepolis, 

28/3 Tillbaka till framtiden maraton! 

Biblioteket har öppet måndag–fredag 16–18 

samt lördag 12–16. I det fi nner du bland mycket 

annat Adam, som hjälper dig hitta rätt i en djungel 

av kurslitteratur som innefattar de hetaste titlarna 

inom kulturantropologi, fysik, kemi och matematik. 

Kulturföreningens aktiviteter: den 25/3 tar 

Daniel med intresserade och avnjuter En midsommarnattsdröm 

på stadsteatern, sista anmälan 

18/3. För den mer musikintresserade kan man 

följa med och uppleva The ukelele orchestra of 

Great Britain den 14/3. Sista anmälan till detta är 

1/4. Anmälning sker till kultur@uplandsnation.se 

Expeditionen har öppet mån–tis, fre 11–13 

samt onsdagar 13–16. 

Vill du veta mer om nationens aktiviteter? Gå in på 

www.uplandsnation.se. 

Kontaktuppgifter: 

1Q: 1q@uplandsnation.se – 018-152151 

2Q: 2q@uplandsnation.se – 018-152152 

3Q: 3q@uplandsnation.se – 018 152153 

Uplands nation – Där tentaångest står på menyn! 

Gästkortförsäljning 

Gästkort säljs till studenter som inte studerar i Uppsala men som vill 

besöka studentnationerna. Entréplan Övre Slottsgatan 7, 018–480 31 47, 

gastkort@kk.nation.uu.se.Öppettider: tis-fre 17.00–19.00, lör 13.00–15.00

KÅRSIDORNA 

Ordförande har ordet 

Bygga fritt 

är stort... 

... men bygga rätt är större! 

Vi har i åratal arbetat för att 

studentbostadsbeståndet i Uppsala 

ska utökas. Varje höst är vår 

reception fylld av långa köer med 

bostadslösa studenter. Nu står 

kanske Uppsala för en ännu värre 

kris – att Studentstadens 4300 

studentbostäder ska säljas och kan 

komma att göras om till bostads- 

eller hyresrätter. 

Vi ser med stor ängslan på detta och 

om studentbostäderna försvinner 

betyder det inte bara en katastrof 

för oss studenter utan universitetet 

kommer att se sin konkurrenskraft 

som lärosäte kraftigt reducerad, och 

kommunen går miste om värdefull 

tillströmning av unga, välutbildade 

och engagerade Uppsalabor. 

Studentkåren håller nu på att sprida 

protestlistor om detta och om ni inte 

stöter på en lista gå förbi er närmaste 

studiebevakare för att bidra med er 

underskrift! 

För ett vinstdrivande företag 

är det inte lönsamt att förvalta 

studentbostäder då kostnaden för 

det är cirka 15 % dyrare än andra 

hyresrätter. Detta har lett till att budet 

på Studentstaden nu är uppe i så 

pass höga belopp att ett företag rent 

ut sagt skulle gå back på att förvalta 

dem som just studentbostäder. Det 

måste helt enkelt bli mer attraktivt 

att bedriva denna verksamhet. 

Sveriges förenade studentkårer 

(SFS) visar i sin studentbudget för 

2010 att en utgift på 3 162 kronor i 

månaden för bostad är allt en student 

har råd med. Studenternas ekonomi 

gör att de inte kan konkurrera på 

bostadsmarknaden som alla andra. 

Därför behövs det speciella åtgärder 

för att studenter ska kunna få en 

värdig bostadssituation. Hur mycket 

ska man behöva flytta runt för att 

finna rätt? 

Inför valet i september kommer 

Uppsala studentkår att bedriva en 

studentbostadskampanj. 

Är du sugen på att vara med och 

komma med idéer? Hör gärna av er 

till mig! 

Kristina Ekholm 

Ordförande 

Uppsala studentkår 

ordf@us.uu.se 

Sexdagar med fokus 

På kontoret på Övre Slottsgatan 

sitter två nya projektledare 

för Kondoma mera. 

Sara Laginder och Anna 

Lindgren tog över projektet 

i början av året. De har båda 

kommit in i arbetet trots att 

det har varit lite hektiskt så här 

i början. 

– Det känns väldigt kul att få göra 

något givande och betydelsefullt, 

säger Anna. Säkrare sex är en fråga 

som intresserar mig väldigt mycket 

och Kondoma mera är ett projekt där 

man kommer nära studenterna och 

nationerna och får en direkt feedback 

på det man gör. 

Kondoma mera har precis fått 

bekräftat sitt stöd från landstinget, 

så nu är planeringen i full gång inför 

våren. Planeringen av sexdagarna är 

det som just nu tar upp mycket av 

Sara och Annas tid. I april kommer 

sexdagarna att hållas på någon av 

Uppsalas nationer. 

Förra året besökte Olle Waller 

från tv-programmet ”Fråga Olle” 

sexdagarna. En mycket uppskattad akt 

hos uppsalastudenterna. Det pratades 

även om asexualitet, orgasm och 

lustanatomi. Man hade en workshop 

om femidomer och olika konstnärer 

fick ställa ut sina alster. Sexdagarna 

kommer att ha ett liknande upplägg 

i år, med föredrag, workshops och en 

konstutställning. 

– Planeringen går bra, det går framåt, 

säger Anna. Fokus kommer i år att 

ligga på transexualism och bisexualitet. 

T:et och B:et i HBT. Det kommer bli 

allmänt sköna dagar fulla med roliga 

aktiviteter, fortsätter hon. 

I år samarbetar Kondoma mera, 

förutom med kåren och kårens 

jämlikhetsansvarig Karin Tillberg 

även tillsammans med RFSL, RFSU, 

SFQ och ISAK. Deras verksamheter 

kommer att synas och uppmärksammas 

under sexdagarna. 

Under våren kommer ni även att 

kunna träffa på Kondoma mera på 

pubmingel på nationspubarna där de 

informerar och pratar om säkrare sex 

på ett avslappnat vis. 

– Men vi ska även försöka synas på 

andra ställen, säger Sara. 

Projektet planerar även för en ny och 

egen hemsida under våren. Där ska 

studenterna kunna hitta information 

om verksamheten, säkrare sex och 

även ställa frågor via en frågelåda. Det 

är ännu oklart när den nya hemsidan 

kommer att vara i bruk. 

De båda nya projektledarna har 

tagit sig an sina uppgifter med stort 

engagemang. Och de är inte ensamma. 

– Informatörerna är drivna och 

taggade på vårens aktiviteter. Det 

kommer att bli en toppenvår, avslutar 

Sara. 

Maria Arpe 

Sara Laginder och Anna Lindgren har 

18 % b e s vä r a s av p s y k i s k a e l l e r fysiska s y m p t o m r e l at e r a d e t i l l studiemiljö. 

25 % t yc k e r at t s t r e s s eller a n d r a p s yk i sk a b e s vä r h a r p å v e r k at d e r a s s t u d i e r n e g at i v t. 

13 % t yc k e r at t d å l i g e ko n o m i ä r e t t s t o r t h i n d e r f ö r at t lyc k a s m e d sin k u r s. 

Hur är det egentligen med 

arbetsmiljön 

för studenter vid Uppsala universitet? 

Den 25 mars mellan kl 10 och 12 

har du möjlighet att få ta del av kårens arbetsmiljöundersökning. 

Vi kommer att stå på Blåsenhus, BMC, EBC, Ekonomikum, Engelska Parken, 

Gamla Torget, Juridikum och Ångström och bjuda på smoothieshots! 

Kl 13 kommer det hållas en paneldebatt med universitetsledningen, 

fackliga representanter och representanter från Uppsala studentkår. 

Välkommen till universitetshuset sal VIII!

på B och T! 

gjort sig hemmastadda på kontoret. Foto: Hanna Victoria Mörck 

Tel: 018–480 31 00 

reception@us.uu.se 

Övre Slottsgatan 7, 

753 10 Uppsala 

Uppsala studentkår 

Hör av dig till oss så slussar vi 

dig vidare till rätt person! 

Vad händer sen? 

Öppet: 

mån-ons kl. 9–17, 

tors 9–18, 

fre 9–16 

www.uppsalastudentkar.nu 

Uppsala 

studentkår 

hälsar alla sina 

medlemmar 

välkomna 

till fullmäktige 

11 mars, 

kl 19:00 

i Universitetshuset 

2010 

Nyheter från valutskottet: 

Rädda Carolina 

kommer att deltaga i 

kårvalet 2010 medan 

Borgerliga studenter 

inte längre ställer upp! 

Branschdagen för humanister är snart här! 

Historisk-filosofiska Fakultetsrådet anordnar för andra året i rad en branschdag för humanister. 

Den kommer att belysa vissa frågor så som: Varför är humanister viktiga? Hur ser vår framtid ut? 

Hur tar vi oss dit och var får vi plats? 

Dessa frågor kommer att besvaras i form av föreläsningar, workshops och debattpanel. 

Det finns även chans att få sitt CV granskat av Studenter & arbetsmarknad. 

Senare på eftermiddagen kommer det att bli mingel med snittar och dryck. 

När händer detta då? 

Jo den 23 mars mellan 11:00 och ca 18:00 i och utanför Ihresalen. 

Skriv in det i kalendern och så möts vi i detta forum och ställer frågor och kräver svar. 

För mer information: Projektansvarige Giske Westby, Studiebev2.hist@us.uu.se 

Foto: Maria Arpe 

KÅRSIDORNA 

International officer 

Svenglish? 

The English language has 

become increasingly present at 

the universities in Sweden. Some 

students see this as beneficial, but 

others are not so comfortable with 

the idea. 

On the one hand, the Swedish 

language is very small if you 

compare to English. So, by writing 

your thesis in Swedish you limit your 

possibilities. Many textbooks used 

at the universities have not been 

translated into Swedish, if we were 

to exclude those books, the quality 

of the education would undoubtedly 

suffer. 

On the other hand, there are fears 

that students will not be able to talk 

about the subject their studies in 

their mother tongue. Students who 

want to stay in Sweden and work 

here sometimes find it difficult to 

motivate why they have to speak 

English at the seminars. However, 

internationalisation should not be 

seen as one language completely 

usurping another. Ideally, students 

should feel comfortable speaking 

about their studies in their mother 

tongue as well as in English. 

I have no doubt that the overall level 

of teaching in English at Uppsala 

university is high, but the question 

remains: Would the learning process 

be quicker and more profound if 

the students were taught in their 

mother tongue? Are teachers less 

spontaneous and creative if they are 

not allowed to teach in their own 

language? 

Some studies show that Swedish 

students are less likely to interact 

in the classroom if the class is held 

in English. If this is the case, we 

are perhaps moving away from the 

open climate that makes discussions 

possible. 

I would love to hear what you have 

to say about this subject. Comments, 

ideas or complaints are all welcome. 

Remember that I work for you, local 

and international students. Send 

me an email with your thoughts 

on the matter. In the spirit of 

internationalisation, you can write it 

in Swedish or English, whatever you 

prefer! 

Karin Nordlund 

International officer 

Uppsala student union 

int@us.uu.se

Andhämtning - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?