Andhämtning - Ergo

More documents

Recommendations

Info

DEBATT / 04 <strong>Ergo</strong> #3 / 2010 Vanessa Sevedag, Malena Ranch och Matilda Ågren. »VI GRÖNA KRÄVER JÄMSTÄLLDA LÖNER« 4 700 kronor i månaden eller 1,4 miljoner under ett arbetsliv. Ett enkelt räkneexempel visar den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män som fortfarande är så hög som 16 procent, trots politisk enighet om lika lön för lika arbete. Lönen är inte bara en symbol för samhällets värdering av arbete, utan får även långtgående konsekvenser i form av lägre pension, sjukpenning och föräldraförsäkring. Politikerna måste ställa högre krav på arbetsmarknadens parter att satsa på jämställda löner. skriver Vanessa Sevedag, Malena Ranch och Matilda Ågren, Gröna Studenter. Nyligen presenterades Uppsala kommuns första heltäckande lönegranskning som visar att över 2 000 anställda i kommunen kan vara utsatta för lönediskriminering. I statistiken ligger, inte oväntat, de kvinnodominerade yrkena i botten och mansdominerade i topp. Granskningen visar att det fi nns osakliga löneskillnader inom 23 yrkesgrupper. Löneskillnaderna återfi nns i hela Sverige. Enligt SCB tjänar kvinnor i genomsnitt 84 procent av mäns löner. Hälften av löneskillnaden kan förklaras med olika utbildning, yrke, befattningsgrad och arbetstid. Den svenska arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Kvinnorna dominerar inom offentlig sektor, »TROTS POLITISK ENIGHET OM LIKA LÖN FÖR LIKA AR- BETE SER STATISTIKEN LIKA DYSTER UT IDAG SOM FÖR 20 ÅR SEDAN.« medan över 80 procent av männen arbetar inom den privata sfären, där det ofta fi nns större möjligheter till lönemässig karriär. Resterande 8 procent kan inte förklaras på annat sätt än att mäns arbete värderas högre än kvinnors. Trots politisk enighet om lika lön för lika arbete ser statistiken lika dyster ut idag som för 20 år sedan. Sverige har en lång och framgångsrik tradition av att löner och arbetsvillkor regleras av arbetsmarknadens parter. Men när det gäller jämställdhetsaspekten har de misslyckats. MILJÖPARTIET MENAR att politikerna måste ställa högre krav på arbetsmarknadens parter att satsa på jämställda löner. Vi vill också att kommuner och landsting ska ta ett större ansvar som just arbetsgivare, då många av de lägst avlönade fi nns inom den kvinnodominerade offentliga sektorn. Det kommer att krävas pengar ur kommunens, landstingets och statens budget för att klara uppdraget. För kommande år budgeterar Miljöpartiet över 1 miljard för att minska löneskillnader mellan män och kvinnor i statliga verksamheter. Lönediskrimineringens avskaffande kommer dock aldrig att bli verklighet utan fackens aktiva medverkan. Vi vill att den politiska majoriteten i kommunen och landstinget tar initiativ till överläggningar med facken om hur kommande löneutrymmen kan användas för att jämna ut löneskillnaderna. Lönekartläggningar är effektivt för att upptäcka och kunna åtgärda löneskillnader. De senaste åren har regeringen kraftigt försämrat lagens krav att arbeta med frågan. I den nya diskrimineringslagen (3 kap. § 10) gäller endast kravet på upprättande av en jämställdhetsplan och handlingsplan för jämställda löner för arbetsgivare med mer än 25 anställda att utföra vart tredje år, vilket innebär att 20–25 procent av arbetstagarna inte längre omfattas av jämställdhetsinsatser. Miljöpartiet vill att planer för jämställda löner ska upprättas och följas upp årligen på arbetsplatser med fl er än tio anställda. MILJÖPARTIET tror på en generell arbetstidsförkortning, men idag arbetar en stor grupp arbetstagare ofrivilligt deltid. Tre fjärdedelar av de deltidsarbetande är kvinnor. Inom mansdominerade yrken har krav på arbetstidsförkortningar ofta drivits via kollektivavtal till att bli nya normer om heltid. I kvinnodominerade verksamheter möts samma krav med deltidsarbete där både lön och arbetstid sänks. Kvinnornas höga andel av deltidsarbete sammanfaller med hög andel tidsbegränsade anställningar. Det ger dubbel negativ effekt av otrygghet och låg inkomst. På grund av den stora ökningen av tidsbegränsade anställningar, begränsade den rödgröna majoriteten under förra mandatperioden möjligheterna att använda sig av anställningsformen. Den borgerliga regeringen har istället underlättat för arbetsgivare att använda sig av denna otrygga anställningsform, trots att den enligt dem själva kan ”medföra risk för att kvinnors position på arbetsmarknaden försämras ytterligare” (proposition 2006/07:111). Vi betraktar detta som en strukturell diskriminering av kvinnor. Miljöpartiet menar att en jämställd politik måste utgå från rätt till heltid och möjlighet till deltid. REGERINGEN VERKAR FORTFARANDE tro att problem på en strukturell nivå kan åtgärdas med individuella lösningar. Det tror inte Miljöpartiet. Vi menar att det krävs strukturella åtgärder för att lösa strukturella problem. Det krävs en vilja och samarbete mellan politiker, arbetsgivare och fackliga organisationer på såväl lokal som nationell nivå. Kvinnors lägre lön och långsammare löneutveckling i kombination med huvudansvar för hem och familj är påtagliga faktorer i det icke jämställda samhället. Därför kräver vi gröna jämställda löner i Sverige. Vanessa Sevedag Malena Ranch Matilda Ågren Gröna Studenter
<strong>Ergo</strong> #3 / 2010 På sikt kommer inte svensk forskning att kunna behålla sin spets utan en väl fungerande grundutbildning som bas. Inte heller näringslivet kommer att kunna utnyttja sin potential utan välutbildad arbetskraft. Därför är det hög tid att ge högskolan mer resurser för att stärka utbildningskvaliteten. Det skriver Uppsala studentkårs ordförande Kristina Ekholm och Sveriges förenade studentkårers ordförande Klas-Herman Lundgren. Det senaste decenniet har sett en kraftig expansion av den svenska högskolan, och många fl er har idag möjlighet att få en högre utbildning än för tio år sedan. Detta är en väldigt positiv utveckling, men också en utveckling som inte är unik för Sverige. Samma tendens är allmän i hela världen, och är en del av utvecklingen mot en globaliserad ekonomi, där en högutbildad, kompetent och fl exibel arbetskraft kommer att vara nödvändig. För att vårt utbildningssystem ska stå sig i denna nya värld måste rejält ökade resurser satsas på grundutbildningen i högskolan. I den ovan beskrivna utvecklingen borde Sverige ligga i framkant, men så är tyvärr inte alltid fallet. Den utbyggnad av högskolan som skett har till största delen varit underfi nansierad, vilket med nödvändighet gått ut över dess kvalitet. Som Högskoleverket visade i rapporten Högskolans ekonomi 1997-2007 – Vad har hänt? så ligger resurstilldelningen per student kvar på 1998 års nivå, och trenden är att resurserna snarare minskar. Detta beror till stor del på att den årliga uppräkningen av lärosätenas anslag inte följer kostnadsutvecklingen, varför de i realiteten minskar för varje år som går. Den kraftiga tillströmningen av nya studenter inför den innevarande höstterminen har ytterligare försvårat situationen. UPPSALA STUDENTKÅR gjorde under förra läsåret en undersökning av den lärarledda tiden som erbjöds de studenter som läste A-kurser respektive första terminen vid utbildningsprogram inom alla fakulteter på Uppsala universitet. Den visade med all önskvärd tydlighet att den lärarledda tiden varierade oerhört mellan olika fakulteter, från drygt tjugo timmar i veckan på den teknisknaturvetenskapliga fakulteten, till färre än fem timmar i veckan på den historiskfi losofi ska. Den trend som kan utläsas i förhållande till tidigare undersökningar är att de kurser som redan tidigare hade SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga 2 500 tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språk granska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 22/3 . Klas-Herman Lundgren och Kristina Ekholm. DEBATT / 05 SATSNINGAR PÅ UTBILDNING BETALAR SIG« fullgod lärarkontakt fått ännu mer, medan de som tidigare hade få lärarledda timmar fått ännu färre. Med få lärarledda undervisningstimmar ställs det väldigt stora krav på studiedisciplin för den enskilde, och detta är särskilt besvärligt för dem som kommer från en studieovan bakgrund. Fler lärarledda timmar leder till en bättre utbildning, men det torde också minska avhoppen och därmed leda till den högre genomströmningstakt som i fl era utredningar ansetts önskvärd. REGERINGEN HAR NYLIGEN presenterat en synnerligen kraftig och framåtblick- »DE KURSER SOM REDAN TIDIGARE HADE FULLGOD LÄRARKONTAKT FÅTT ÄNNU MER, MEDAN DE SOM TIDIGARE HADE FÅ LÄRARLEDDA TIMMAR FÅTT ÄNNU FÄRRE.« ande satsning på svensk forskning, och det är någonting vi varmt välkomnar. Samtidigt kommer den svenska forskningen på sikt inte att kunna behålla sin spetskompetens utan en fungerande grundutbildning som bas. Inte heller kommer det svenska näringslivet att kunna utveckla sin fulla potential om det inte fi nns välutbildad arbetskraft att anställa. För att uppnå detta måste högskolan tillföras rejäla resurser för att stärka utbildningskvaliteten. Det är en satsning som kommer att kosta, men det är vår fasta övertygelse att den i längden kommer att betala sig många gånger om! Kristina Ekholm Ordförande Uppsala studentkår Klas-Herman Lundgren Ordförande Sveriges förenade studentkårer martin wollerstam
Page 1 and 2: Uppsala studentkårs tidning. Grund
Page 3: Ergo #3 / 2010 KÅRENS DILEMMA D et
Page 7 and 8: STUDENTER & ARBETS- MARKNAD PRESENT
Page 9 and 10: Ergo #3 / 2010 Kåren ska bilda sek
Page 11 and 12: Ergo #3 / 2010 i Uppsala Antal bes
Page 13 and 14: Ergo #3 / 2010 FORSKNING PÅGÅR So
Page 15 and 16: Ergo #3 / 2010 onsdagar Det är fas
Page 17 and 18: Ergo #3 / 2009 Körigt i aulan när
Page 19 and 20: Stilla mässa Onsdagar kl 18 i Helg
Page 21 and 22: Ergo #3 / 2010 RECENSIONER / 21 Bet
Page 23 and 24: Nu kan du få din pizza hem till d
Page 25 and 26: Ergo #3 / 2010 Ekonomiexpeditionen:
Page 27: på B och T! gjort sig hemmastadda

Andhämtning - Ergo

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?