VINDKRAFT - Nätverket för vindbruk

ett aktiebolag eller kooperativ ekonomisk förening. Då krävs också att
avtalen om markarrende med markägarna omförhandlas och förlängs,
eftersom det brukar vara knutet till verkens produktion och intäkter.
- Det finns goda skäl att investera i vindkraft i framtiden, menar
Åke. De ekonomiska kalkylerna har hållit ganska väl. Produktionsberäkningarna
som gjordes innan vindkraftverken installerades var
dock lite för optimistiska. Å andra sidan har avkastningen på investerat
kapital i genomsnitt legat på 10-12 procent, vilket ju är betydligt
mer än bankräntan ger.
– För mig som lantbrukare har det alltså varit lönsamt att investera i
vindkraft, konstaterar Åke Ahlsten.
13
Falbygdens vindfarmare
I Falköpingstrakten finns det gott om vindkraftverk, både mindre
verk som är byggda på 1990-talet och nybyggda stora verk på 2 MW,
med 90 meters rotor, som snurrar långsamt och majestätiskt i detta lätt
kuperade och omväxlande jordbrukslandskap.
I byn Åsle, någon mil från Falköpings tätort, bor Berndt och Ewa
Bolms på en gård med 45 hektar, där familjen har 70 köttdjur som föds
upp och som får foder och bete på gården. Själv arbetar Berndt även
som lokförare på SJ.
Snart kommer det att stå ett litet vindkraftverk på ungefär 20 kW
utanför husknuten, som ska försörja gården med el. Bygglovet är klart,
men Berndt har ännu inte bestämt vilken typ av gårdsverk han ska
köpa.
Berndt Bolms är dock sedan länge involverad i mer storskalig vindkraft,
och är delägare i flera av de vindkraftverk som finns här på Västgötaslätten,
liksom på annat håll.
Berndt är suppleant i styrelsen för Slättens vind ek för, där han varit
med sedan föreningen bildades 2002.
– Jag såg en annons i tidningen om Slättens vind, köpte andelar och
nu har jag också engagerat mig i styrelsen.
Sedan bildade han tillsammans med sina grannar i byn Åsle ett
bolag, med 14 egna företagare som delägare, som köpte ett halvt vind-