VINDKRAFT - Nätverket för vindbruk

86 När utbyggnaden började i Tyskland var det också lantbrukare,
lokala vindbolag och kooperativ, så kallade ”Bürgerwindparks” (Medborgarvindparker)
som dominerade. De har sedan följts av mer affärsdrivande
vindkraftsbolag, som dock även de har varit fristående från
de etablerade kraftbolagen. Idag ägs en tredjedel av vindkraften i Tyskland
privat (mest lantbruk) och bara 6 procent av stora kraftbolag.
På Gotland äger kraftbolagen, främst Vattenfall som driver ett
utvecklingsområde för vindkraft där, 23 procent, medan resten ägs
av lantbrukare (7), kooperativ (7), privatpersoner (11), vindkraftbolag
(39) och andra företag (13). Över hälften (57 %) av vindkraften ägs av
gotlänningar.
Vindkraft – en lantbruksnäring
En stor del av de vindkraftverk som finns installerade idag står på
mark som ägs av lantbrukare. På Gotland, liksom i Västergötland och
Skåne, finns det också många lantbrukare som äger sina egna vindkraftverk,
både på egen mark eller på mark som arrenderas. Det finns
ju som tidigare visats många olika och enkla sätt för lantbruk att äga
och driva vindkraftverk, antingen på egen hand eller i samarbete med
andra.
Vindkraften är med andra ord en lantbruksnäring. Det är också
ganska naturligt. Vinden är en naturresurs som kan skördas precis som
en åker. Likaväl som ett lantbruk kan investera i en skördetröska för
att skörda det som växer i jorden kan det investera i ett vindkraftverk
som skördar vindens energi. Ett vindkraftverk, eller en del av ett
sådant, kan bokföras och skrivas av som vilka lantbruksmaskiner som
helst och den ekonomiska skörden redovisas på samma sätt som andra
intäkter som lantbruket får.
Det som skiljer vinden från skörden, är att den finns där vare sig
den tas tillvara eller ej. Det krävs varken utsäde, gödning eller bevattning
för att få vinden att blåsa, det jobbet står vädrets makter för. Samtidigt
kan marken runt vindkraftverket fortsätta att användas precis
som tidigare. Högre avkastning per kvadratmeter mark är svårt att få
på annat sätt.