VINDKRAFT - NÃ¤tverket fÃ¶r vindbruk

More documents

Recommendations

Info

24 Vindens energiinnehåll Bra vindresurser är en nödvändig förutsättning för att överhuvudtaget överväga att bygga ett vindkraftverk. Det är energin i vinden som ska utnyttjas, och om vinden inte innehåller tillräckligt med energi, är det inte heller möjligt att få ett vindkraftverk att gå ihop ekonomiskt. Vindens energiinnehåll är proportionellt mot kuben på vindens hastighet. Det innebär att när vindens hastighet fördubblas, ökar energin åtta gånger! När det blåser med 10 m/s innehåller vinden alltså åtta gånger så mycket energi som när det blåser 5 m/s. Det finns flera olika mått på vinden på en specifik plats. Medelvinden, det vill säga medelvärdet av vindens hastighet under ett normalt år, är ett mått. Energiinnehållet beror även på vindens frekvensfördelning, det vill säga hur ofta olika vindhastigheter förekommer. Det mått som används för vindens energiinnehåll är kWh/m 2 och år. På vindenergi kartor anges energiinnehållet med isoventer, linjer som markerar energi innehållet. Eftersom vinden varierar med höjden anges alltid för vilken höjd över marken kartan gäller (se figur 2.3). Figur 2.3 Vindenergikarta På en vindenergikarta markeras vindens energiinnehåll med linjer – isoventer. Enligt denna karta från SMHI över ett avsnitt av Skånes sydkust innehåller vinden på 50 meters höjd över mark/hav 6000 kWh/ m 2 och år 4–5 km utanför kusten. Vinden ca en mil innanför kusten innehåller bara hälften så mycket energi på samma höjd. Energiinnehållet påverkas i hög grad av lokala förhållanden, som vegetation, bebyggelse och topografi, det är därför linjerna innanför kusten är så krokiga.
Tabell 2.2 Råhetsklassificering 25 Råhetsklass Karaktär Terräng Lägivare Gårdar Tätorter Skog 0 Hav, sjöar, fjordar Öppet vatten - - - - 1 Öppet landskap, med sparsam vegetation och bebyggelse Platt till jämnt kuperat Endast låg småvegetation 0–3 gårdar per km 2 - - 2 Landsbygd med en blandning av öppna ytor, vegetation och bebyggelse Platt till starkt kuperat Skogsdungar, alléer är vanliga Upp till 10 gårdar per km 2 Byar och små tätorter förekommer - 3 Mindre tätorter eller landsbygd med många gårdar, dungar och lägivande hinder Platt till starkt kuperat Många dungar, vegetation och alléer/ trädridåer Många gårdar, >10 per km 2 Många byar, små tätorter eller förstäder Låg skog 4 Större städer eller hög skog Platt till starkt kuperat - - Större städer Hög skog Vindens energiinnehåll påverkas av terrängen. Ju större friktionen mot terrängen är desto mer bromsas vinden. Hur mycket vinden bromsas av markytan beror alltså på jordytans skrovlighet, som i vindkraftsammanhang kallas för råhet och delas in i råhetsklasser (se tabell 2.2). Vindprofil Vindens hastighet och energiinnehåll ökar med höjden. Ju högre ett vindkraftverk är desto mer energi kan det komma åt. Hur snabbt hastigheten ökar med höjden beror i sin tur på hur terrängen ser ut. På 500-1 000 meters höjd påverkas vinden inte av terrängen. Ju närmare jordytan man kommer och ju skrovligare terrängen är, desto mer bromsas vinden (se figur 2.4).
Page 1 and 2: Tore Wizelius VINDKRAFT på lantbru
Page 3 and 4: Innehåll Förord 1. Lantbruk med v
Page 5: 5 Lennart Sandberg på Gotland Ener
Page 8 and 9: 8 Ungefär 75 000 kWh av de 300 000
Page 10 and 11: 10 jas som säkerhet för lån. Sj
Page 12 and 13: 12 revisorer och skattereglerna är
Page 14 and 15: 14 kraftverk i Mungserödsparken i
Page 16 and 17: 16 Nya investeringar Åsle Vind AB
Page 18 and 19: 18 - Vindkraft har jag varit fascin
Page 21 and 22: 2 Förutsättningar för vindkraft
Page 23: Rotorns svepyta och årsproduktion
Page 27 and 28: Hinder och backar Vinden påverkas
Page 29: ör vara minst 400 meter och ibland
Page 32 and 33: 32 Lantbrukens elanvändning Den el
Page 34 and 35: 34 Vindresurskartor för olika dela
Page 36 and 37: 36 I de flesta fall ansluts dock vi
Page 38 and 39: 38 Ekonomi Den ekonomiska ersättni
Page 41 and 42: 4 Ägarformer 41 Vindkraftverk kan
Page 43 and 44: överskottet ska fördelas bland me
Page 45 and 46: I det första exemplet finns fyra o
Page 47: Faktaruta 4.3 Praktiskt exempel Vin
Page 50 and 51: 50 i alla riktningar från tornet.
Page 52 and 53: 52 bra att skriva in. Eftersom efte
Page 54 and 55: 54 Ersättning i proportion till ma
Page 57 and 58: 6 Vindkraftens ekonomi 57 El från
Page 59 and 60: Tabell 6.1 Investeringskostnader MW
Page 61 and 62: Projektering Denna post omfattar ko
Page 63 and 64: Elmätning Nätägaren brukar debit
Page 65 and 66: nybara energikällor ska öka med 2
Page 67 and 68: 67 Faktaruta 6.2 Exempel på result
Page 69: ker produktionskostnaden och vinste
Page 72 and 73: 72 ren och kontrollera att det plan
Page 74 and 75:
74 av landet för övningar. Därf
Page 76 and 77:
76 Bygglovsansökan Efter ett posit
Page 78 and 79:
78 praktiska lösningar när det g
Page 80 and 81:
80 Om myndigheterna avslår ansöka
Page 83 and 84:
8 Energipolitik 83 Sveriges energis
Page 85 and 86:
Varför har utbyggnaden gått lång
Page 87 and 88:
Några vindkraftverk räcker knappa
Page 89 and 90:
BILAGA 1 Nätavtal 89 Produktionsan
Page 91 and 92:
C. Ändring av anslutningens omfatt
Page 93 and 94:
BILAGA 2 Förslag till markavtal -
Page 95 and 96:
Exempel 1. Arrendets omfattning Arr
Page 97 and 98:
dagens nyproducerade verk har berä
Page 99 and 100:
Exempel 4. Arrendeavgift Arrendeavg
Page 101 and 102:
Det går även att ha en kombinatio
Page 103 and 104:
Arrendatorn svarar på egen bekostn
Page 105 and 106:
verksamhet. Jordägarens begränsni
Page 107 and 108:
het med vad som anges i punkten 4.
Page 109 and 110:
Kommentar Huvudregeln enligt detta
Page 111 and 112:
Exempel 19. Information Parterna sk
Page 113 and 114:
BILAGA 3 Vindupptagningsområde Så
Page 115 and 116:
§ 1. Avtalad leverans Avtalad leve
Page 117 and 118:
Information 117 www.vindlov.se Vind
Page 119 and 120:
Svensk Vindenergi www.svenskvindene
Page 121:
En stor del av de vindkraftverk som
show all

VINDKRAFT - NÃ¤tverket fÃ¶r vindbruk

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?