VINDKRAFT - Nätverket för vindbruk

ker produktionskostnaden och vinsten ökar. Om räntan i exemplet
ovan sänks till 5 procent blir produktionskostnaden 53 öre/kWh och
den årliga vinsten ökar till 223 000 kr, med 4 procents ränta blir den
50 öre/kWh och vinsten 302 000 kr.
En tredje faktor som påverkar det ekonomiska resultatet är intäkten
för den sålda vindkraftselen. I det ingår elpriset + elcertifikat + nätnytta.
Det har i exemplet ovan satts till 65 öre/kWh (och antas öka i
samma takt som inflationen). I denna slags kalkyl är det elpriset under
20 års tid som används i beräkningarna. Det är omöjligt att veta på
förhand. Det kan bli lägre, eller högre. Det är dock bra att veta hur
det ekonomiska resultatet påverkas om elpriset inte blir det som har
antagits.
Det lägsta pris som krävs för att vindkraftverket ska gå runt ekonomiskt
är förstås produktionskostnaden, som redovisats ovan för några
olika förutsättningar. Elpriset kan dock likaväl bli högre. Totalpriset
för vindkraftsel har under vissa perioder legat på 90 öre/kWh, när eloch
certifikatpriserna var som högst.
I exemplet ovan (2 miljoner kWh/år, 6 % ränta) ökar den årliga vinsten
till 239 000 kr om elpriset blir 70 öre/kWh och till 339 000 om
det stiger till 75 öre/kWh (dvs närmar sig priserna på den europeiska
kontinenten), medan den ger en förlust på 61 000 kr om det rasar ner
till 55 öre/kWh.
Innan ett investeringsbeslut fattas bör man göra en så kallad känslighetsanalys,
där man gör beräkningar både för sämsta och bästa tänkbara
utfall, och utifrån det bedöma riskerna och möjligheterna. Den
faktiska finansieringen görs aldrig med 100 procent lån, så i praktiken
kommer ekonomin att se lite annorlunda ut än i dessa schablonmässiga
överslagskalkyler. De ger dock en bra bild av de ekonomiska förutsättningarna
för vindkraftsprojekt. Resultatkalkyler och känslighetsanalyser
för specifika projekt bör förstås grundas på den finansiering, räntor
och avskrivningar som görs i det aktuella projektet.
69