Nr 3/ 2009 à rgång 121 - Allmänna Försvarsföreningen
Nr 3/ 2009 à rgång 121 - Allmänna Försvarsföreningen
Nr 3/ 2009 à rgång 121 - Allmänna Försvarsföreningen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Torsten Björkman, Mertil Melin, Niklas Wikström:<br />
Högkvarteret –<br />
inte större än<br />
grannländernas<br />
Den svenska Försvarsmaktens högkvarter i Stockholm är<br />
jämförbart i storlek med våra grannländers. Det svenska<br />
högkvarteret utför nämligen mängder av uppgifter på<br />
taktisk och operativ nivå, som i våra grannländer har<br />
organiserats i självständiga enheter.<br />
vårt försvar 3 ’09<br />
18<br />
I studien ”Den svenska Försvarsmaktens<br />
Högkvarter –<br />
analys av dess storlek och organisering”<br />
– har vi studerat<br />
och jämfört högkvarteren i de<br />
tre nordiska länderna med det<br />
svenska.<br />
Såväl Norge, Danmark som<br />
Finland har återupprättat självständiga<br />
försvarsgrensstaber på<br />
taktisk nivå. Norska härens stab<br />
förvandlas nu från en avdelning<br />
i forsvarsstaben i Oslo till<br />
en fristående stab i Bardufoss,<br />
150 mil norrut. Härens operativa<br />
kommando i Danmark<br />
har placerats i Karup på Jylland<br />
och är inte längre en del av<br />
försvarskommandot i Köpenhamn.<br />
Den finska arméstaben<br />
har flyttats tillbaka till sitt gamla<br />
säte i S:t Michel.<br />
En jämförelse<br />
I det svenska högkvarteret är<br />
den operativa insatsledningen<br />
en central del. För våra grannländer<br />
Danmark och Norge är<br />
det NATO som sköter en stor<br />
del av sådan verksamhet. Det<br />
norska försvaret har dessutom<br />
ett stort ”Fellesoperativt Hovedkvarter”<br />
som just nu flyttas<br />
från Stavanger till Bodö.<br />
I Finland finns alla de regionala<br />
staberna kvar med viktiga<br />
uppgifter avseende operativ<br />
ledning. Finlands militärlän,<br />
marinkommandon och regionalbyråer<br />
hette i Sverige militärområden,<br />
marinkommandon<br />
och försvarsområden. Men<br />
dessa staber är i Sverige centraliserade<br />
och en del av dagens<br />
högkvarter.<br />
Ytterligare en skillnad mellan<br />
våra grannländers militära<br />
ledning och den svenska, kanske<br />
den viktigaste, är förhållandet<br />
till styrande departement.<br />
I Finland, Norge och Danmark<br />
lastar inte försvarsdepartementen<br />
över så mycket av sitt<br />
beredningsarbete på respektive<br />
försvarsmakt. De klarar det<br />
själva. Dessutom är inte våra<br />
grannländers försvarsministerier<br />
lika fokuserade vid kontroll<br />
av kostnadssidan, utan ser mer<br />
till vad respektive försvarsmakt<br />
åstadkommer. Förklaringen är<br />
kanske att våra grannländers<br />
försvarspolitik har en helt annan<br />
folklig förankring än den i<br />
Sverige. Är det inte med svensk<br />
referensram anmärkningsvärt<br />
att den danske försvarsministern<br />
Sören Gade är landets podebatt<br />
puläraste politiker,<br />
näst efter NATO:s<br />
blivande generalsekreterare<br />
Anders<br />
Fogh Rasmussen.<br />
Vi står inte i skamvrån<br />
I det svenska högkvarteret<br />
arbetar i<br />
dag omkring 1 100<br />
personer. I Finlands<br />
motsvarande enheter<br />
arbetar 1 690 officerare<br />
och civila anställda.<br />
I Danmark är<br />
siffrorna 1 170, och i<br />
Norge 840 men till<br />
det kommer stora<br />
kontingenter danska<br />
och norska officerare<br />
i NATO:s staber<br />
samt i synnerhet<br />
i Norges fall, ett<br />
mycket större försvarsdepartement.<br />
Varför skall Sverige<br />
anses ha för stora<br />
centrala ledningsoch<br />
stabsresurser<br />
Vad som spökar i debatten<br />
är föråldrade<br />
jämförelser med<br />
Norge. Landets tidigare<br />
försvarsminister<br />
Foto: Lasse Sjögren/Försvarets Bildbyrå
Change language