Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige

Kapitel 3. Attityder, fördomar och hatbrott mot
muslimer i Sverige
I detta kapitel redogör vi för undersökningar av allmänhetens attityder och fördomar mot islam och muslimer.
Avsnittet innehåller dels beskrivningar av studier av vilka attityder allmänheten har mot muslimer och islam
och dels en kort beskrivning av en strategi för att bryta islamofobi och förekomsten av hatbrott mot muslimer.
Dessutom diskuteras utbredningen av hatbrott mot muslimer i kapitlet.
3.1 Attityder och fördomar mot islam och muslimer
I denna del av kapitlet presenteras attitydundersökningar om allmänhetens attityder och fördomar mot islam
och muslimer och hur dessa har förändrats sedan år 2001. Dessutom presenteras forskning som undersökt hur
islamofobi kan skilja sig hos den heterogena allmänheten. Forskningen pekar uteslutande i riktning mot att
islamofobi förekommer i Sverige. 6
3.1.1 Allmänhetens attityder och fördomar mot islam och muslimer
Bland de mer övergripande undersökningar som gjorts av islamofobi i Sverige har flera genomförts av
Integrationsverket. 7 Mellan år 2003 och år 2007 publicerade de 8 flera rapporter kring muslimers situation i
Sverige. Flera av dem baserades på Integrationsbarometern (IB) som var ”en återkommande undersökning som
tas fram av Integrationsverket, i samarbete med forskare och undersökningsinstitut, i syfte att redovisa aktuell,
systematisk och tillförlitlig kunskap inom områdena integration, etnisk mångfald, etnisk diskriminering och
rasism” 9 . I sin rapport för 2006 hävdar Integrationsverket att muslimer är de som drabbas hårdast i Sverige av
strukturell diskriminering. De urskiljer en syn på islam i Sverige som synonymt med begrepp som
könsstympning och hedersmord, och där slöjan uppfattas som ett uttryck för kvinnoförtryck. 10
På uppdrag av Nämnden för statligt stöd till trossamfund (SST) har Borell sammanställt en kunskapsöversikt om
islamofobiska fördomar och hatbrott. Som bakgrund hänvisar Borell till Hvitfelt, som redan under tidigt 1990-
tal bekräftade att det finns fördomar mot muslimer i Sverige. 11 Den kunskapsöversikt som Borell har tagit fram
innehåller referenser från såväl svenska som internationella forskningsinstitutioner. Utifrån dessa drar han
slutsatser om svenska förhållanden. Kunskapsöversikten inriktas mot muslimers möjligheter att utöva sin
religion utan att utsättas för kränkningar eller hatbrott. Bland Borells frågeställningar finns frågor om attityder
och fördomar mot muslimer på bred front i samhället. 12 Även om tillgängligheten till data är begränsad
konstaterar Borell att negativa fördomar och attityder mot muslimer förekommer både i Sverige och i Europa. 13
6
Se exempelvis Malm 2009
7
Integrationsverket 2006
8
Integrationsverket ansvarade för kunskap om utvecklingen på integrationsområdet i Sverige. Myndigheten lades ner 2007 och dess ansvarsuppgifter fördelades mellan
Migrationsverket, Ungdomsstyrelsen och Statistiska Centralbyrån SCB
9
Integrationsverket 2007a
10
Integrationsverket 2006
11
Se Hvitfelt 1991 enligt Borell 2012
12
Borell 2012 s. 9ff
13
Se till exempel Bleich 2009 och Said 1978 enligt Borell 2012
10