Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige

Kapitel 6.
Islamofobi på bostadsmarknaden
Ytterst få svenska studier har fokuserat på att undersöka förekomsten av diskriminering av (förmodade)
muslimer på bostadsmarknaden. Under år 2008 genomförde Ahmed och Hammarstedt en studie som visade
att personer med arabiskklingande namn hade sämre chanser att bli kontaktade av en potentiell hyresvärd.
Tillsammans med Lina Andersson publicerade samma forskare under år 2010 ytterligare en studie på ämnet.
För båda studierna användes liknande metod som gick ut på att skapa fiktiva ansökningar om hyresbostäder
som skickades till potentiella hyresvärdar på en av Sveriges största annonssajter – Blocket.se. Genom att
namnge de sökande försökte forskarna signalera om personen hade en svensk eller arabisk (och därigenom
förmodad muslimsk) bakgrund. Genom att jämföra svarsfrekvensen från hyresvärdarna kunde förekomsten av
diskriminering undersökas. 145 En av fördelarna med att använda en internetbaserad tjänst är att det möjliggör
att bortse från skillnader i personliga kontakter. 146
I Ahmed och Hammarstedts studie ligger fokus på att undersöka förekomsten av diskriminering. Därför
formulerade de en bostadsansökan som de skickade ut till potentiella hyresvärdar med tre olika namn. För att
signalera svensk bakgrund och att den sökande var man användes ett av de vanligaste namnen på män i
Sverige, Erik. För att signalera svensk bakgrund och att den sökande var kvinna användes namnet Maria. De två
vanligaste arabiskklingande namnen i Sverige är Ali och Mohammed. Eftersom Ali antogs vara mer könsneutralt
valde forskarna att använda Mohammed, så att resultaten inte skulle kunna snedvridas av antaganden kring
den sökandes kön.
Efter att Erik, Maria, Mohammed och Ali sökt 500 lägenheter vardera kunde forskarna påvisa såväl etnisk som
könsbaserad diskriminering. Maria fick svar av 56 procent av hyresvärdarna, medan 46 procent respektive 21
procent av hyresvärdarna svarade på Eriks och Mohammeds ansökan. Liknande mönster kan urskiljas när det
gäller skillnader i inbjudningar till lägenhetsvisningar. Varken Erik eller Mohammed fick något svar på hälften av
sina ansökningar. I 28 procent av fallen fick Erik men inte Mohammed något svar, och i 3 procent av fallen blev
Mohammed men inte Erik kontaktad. Forskarna drar slutsatsen att skillnaden i svarsfrekvens pekar mot att det
förekommer diskriminering mot personer med arabiskklingande namn, och att denna skillnad är statistiskt
signifikant. 147
Den andra studien fokuserade på att undersöka om förekomsten av diskriminering kunde förklaras av bristande
information eller av de potentiella hyresvärdarnas särskilda preferenser. Hypotesen om att diskriminering
antingen kan kopplas till bristande information eller preferenser återfinns i nationalekonomisk teori. 148 Till
skillnad från den tidigare studien användes fyra sökanden; Erik, Mohammed, Fredrik och Mustafa. Namnen
Mohammed och Mustafa användes för att signalera arabisk och förmodad muslimsk bakgrund. Forskarna lät
Erik och Mohammed endast lämna begränsad information om sig själva i sina ansökningar, medan Fredrik och
Mustafa angav information om civilstånd, sysselsättning (för att signalera inkomst), ålder och utbildning. 149
Resultaten av studien indikerar att tillgången till information om den sökande påverkar sannolikheten att bli
kontaktad av en hyresvärd eller att bli inbjuden till en visning för alla sökande. Forskarna förklarar resultaten
med att diskriminering mot personer med arabiskklingande namn därmed snarare är en fråga om preferens än
145
Ahmed och Hammarstedt 2008: Ahmed, Andersson och Hammarstedt 2010
146
Ahmed, Andersson och Hammarstedt 2010 s. 82
147
Ahmed och Hammarstedt 2008
148
Ahmed, Andersson och Hammarstedt 2010 s. 80
149
Ahmed, Andersson och Hammarstedt 2010 s. 82f
33