Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige

möjligt att döma annorlunda än i vanliga fall. 111 I samband med vissa fall görs också generaliseringar om en
specifik familjs förhållande till islam och islam i helhet. 112
Du Rées har i intervjuer med åklagare och advokater kommit fram till ett liknande resultat, framförallt när det
gäller brott med sexuell karaktär. Många menar att personer med muslimsk bakgrund i mindre utsträckning
kan räkna med en objektiv bedömning av fallen. Detta beror på att islam av många ses som en religion med
kvinnofientliga tendenser. En åklagare berättade bland annat att om en misstänkt tillhörde en sådan kultur, så
kunde detta påverka bedömningen av fallet negativt. 113
I en studie har Hydén 114 studerat huruvida utländsk bakgrund hos offret har betydelse i rättsprocessen.
Bakgrunden till studien är att brottsoffer med utländsk bakgrund på många sätt kan ha det svårare att
återhämta sig efter att brottet begåtts, eftersom exempelvis språkkunskaper och kunskap om det svenska
samhället kan tänkas ha betydelse för både återhämtning och upprättelse. Hydén har intervjuat utredare
verksamma vid polisen i Malmö. Även Hydén kommer fram till att rättsväsendet ofta har en inställning att
(förmodade) muslimer är svåra att handskas med än andra människor. Bland annat beskriver en utredare just
problemen med att förstå vad brottsoffren säger, även om man har tolk. Enligt utredaren tar det längre tid och
är ”jobbigare, mycket jobbigare”. 115 En annan utredare beskriver hur man måste pressa personer med
muslimsk bakgrund mer när de kommer in för att anmäla brott. Man måste ”luska” mer, eftersom det kan vara
fråga om ett brott som har begåtts som inte anmälaren själv ser som ett brott. 116 Generellt drar dock Hydén
slutsatsen att utredare i de flesta fall bemöter brottsoffer på ett öppet och människovänligt sätt, även de med
muslimsk bakgrund. Deras mål är att få fram väsentlig information och de använder därför olika metoder med
olika människor. Enligt Hydéns studie så bygger förhör med brottsoffer så mycket på kommunikation,
förtroende och tålamod, att utredarna ”sätter likhetstecken mellan humana värden och effektivitet.” 117
4.4.2 Islamofobi i socialtjänsten
Eliassi menar att det, i och med den ökade andelen klienter med invandrarbakgrund hos socialtjänsten, har
skett en aktualisering av kulturkompetensen hos socialarbetare. Trots detta finns knappt någon forskning på
området. Eliassi har intervjuat tio socialarbetare, varav åtta är ”infödda svenskar” och två har
invandrarbakgrund. Alla jobbar med familjer, barn och ungdomar i stigmatiserade eller marginaliserade
områden. 118 Eliassi har använt sig av semistrukturerade intervjuer och kvalitativ analysmetod för att kunna
analysera de intervjuades potentiella fördomar. I undersökningen har han kommit fram till att de människor
som anses ha det största ”kulturavståndet” till Sverige, också är de som diskrimineras mest. Det gäller i hög
utsträckning muslimer. 119 I intervjuerna med socialarbetare framgår att inställningen till "den muslimska
kulturen” ibland är avgörande i bedömningen av enskilda fall. En socialarbetare berättar bland annat om ett fall
som rör sonen till en muslimsk man och svensk kvinna. Kvinnan har uppgett att hon inte längre orkar ta hand
om sonen. Sonen har därefter bott i fosterhem något som inte har fungerat, och pappan har uttryckt en önskan
om att få vårdnaden om sonen. Detta möts med skepsis från socialarbetaren som menar att man måste ta
hänsyn till att pappan är muslim och att pojken blivit uppfostrad av sin svenska mamma och att det inte ”bara
111
Pettersson i SOU 2006:30 s. 167
112
Pettersson i SOU 2006:30
113
du Rées i SOU 2006:30
114
Hydén 2010 ”Brottsoffer i rättsprocessen. Har utländsk bakgrund betydelse?” i Current Themes in IMER research, number 10.
115
Hydén 2010 s. 70
116
Hydén 2010 s. 63.
117
Hydén 2010 s. 74.
118
Eliassi 2006 s. 252
119
Eliassi 2006 s. 262
27