Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige

Av de 50 brev i delstudie två som innehöll pengar skickades tretton stycken tillbaka. Bara fyra av dessa
skickades till den muslimska mottagaren och resterande nio till den andra. Av de 50 brev i samma delstudie
som inte innehöll pengar skickades 21 tillbaka till adressaten med svenskklingande namn och 18 till den med
muslimskt namn. Däremot indikerar resultaten från den andra delstudien att diskrimineringen var vanligare
utanför universitetet, då hela 60 procent fler av breven till personer med svenskklingande namn än till de med
muslimskt klingande namn sändes vidare i den första delstudien. I delstudie två var motsvarande siffra två
tredjedelar. Skillnaden i andel brev som sändes vidare påträffades i studie två emellertid endast i de fall då
kuvertet innehöll pengar. Ahmed drar slutsatsen att incitamenten för diskriminering spelar roll för i vilken
utsträckning den förekommer. 23
3.1.2 Islamofobi bland kvinnor och män i olika åldrar
Som en del av slutsatserna i de studier av Diaz som nämndes ovan analyseras resultaten om attityder utifrån
olika karaktäristika hos de personer som besvarat undersökningen. Den här typen av analys är relativt ovanlig
när det gäller studier av islamofobi. Ett par studier uppmärksammar intersektionella perspektiv på islamofobi i
skolans värld, vilket beskrivs i kapitel sju. Diaz visar att det finns statistiskt säkerställda skillnader inom alla
följande variabler; kön, ålder, bostadsort, utbildning och inkomst.
Bland dem som helt eller delvis stämmer in i påståendet om att minska invandringen av muslimer, eller
påståendet om främlingskänslor, är majoriteten män, personer över 65 år, och personer med låg utbildning. De
som helt avvisar påståendena är istället kvinnor, personer under 30 och personer i åldern 30-49, storstadsbor,
höginkomsttagare, samt högutbildade. 24 En stor skillnad från 2006 är att respondenter som är
höginkomsttagare i större utsträckning tar avstånd från muslimfientliga påståenden.
Sammanfattningsvis kan sägas att det är en relativt liten minoritet som hyser de mest negativa åsikterna om
muslimer. Dessa utgör mellan 12 och 17 procent av respondenterna och består till stor del av män, äldre och
personer med låg utbildning. Det enda påståendet som en majoritet av de tillfrågade instämmer i är oviljan att
flytta till ett område med många muslimer, där lite fler än hälften instämmer. Av dessa är de som oftast avvisar
påståendet under 30, storstadsbor, och låginkomsttagare. 25
En studie har också fokuserat på könsroller och islamofobi. Inriktningen för studien är hur vardagen ser ut för
unga kvinnor som bor i Sverige och har sin bakgrund i Mellanöstern. Haghverdian, som genomfört studien,
frågar sig hur flickornas sociala identitet konstrueras och reproduceras utifrån deras egen självbild och
samhällets förväntningar om dem. Kvinnorna beskriver att deras bakgrund i Mellanöstern ger upphov till
stereotypa bilder av dem ska vara och bete sig och att dessa bilder bara tar hänsyn till att de är ”muslimska
invandrarflickor från Mellanöstern”. 26 Förväntningarna som ställs på de som definieras som ”muslimska
invandrarflickor från Mellanöstern” behandlas även i Songur och Englunds intervjuundersökning med totalt 20
män födda på 1940- respektive 1980-talet. Syftet är att undersöka likheter och skillnader mellan männen i
deras attityder mot muslimer. Alla männen ansåg sig förespråka religionsfrihet och tolerans, samtidigt som få
av dem själva utövade någon religion. Det var vanligt bland alla män att associera islam med negativa, som krig
och terror, i högre grad än positiva händelser och fenomen. De var skeptiska till religiösa friskolor och tog
23
Ahmed 2010
24
Diaz i Integrationsverket 2007a s. 54
25
Diaz i Integrationsverket 2007a s. 59
26
Haghverdian 2010
13