Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige

Recommendations

Info

Kapitel 6. Islamofobi på bostadsmarknaden Ytterst få svenska studier har fokuserat på att undersöka förekomsten av diskriminering av (förmodade) muslimer på bostadsmarknaden. Under år 2008 genomförde Ahmed och Hammarstedt en studie som visade att personer med arabiskklingande namn hade sämre chanser att bli kontaktade av en potentiell hyresvärd. Tillsammans med Lina Andersson publicerade samma forskare under år 2010 ytterligare en studie på ämnet. För båda studierna användes liknande metod som gick ut på att skapa fiktiva ansökningar om hyresbostäder som skickades till potentiella hyresvärdar på en av Sveriges största annonssajter – Blocket.se. Genom att namnge de sökande försökte forskarna signalera om personen hade en svensk eller arabisk (och därigenom förmodad muslimsk) bakgrund. Genom att jämföra svarsfrekvensen från hyresvärdarna kunde förekomsten av diskriminering undersökas. 145 En av fördelarna med att använda en internetbaserad tjänst är att det möjliggör att bortse från skillnader i personliga kontakter. 146 I Ahmed och Hammarstedts studie ligger fokus på att undersöka förekomsten av diskriminering. Därför formulerade de en bostadsansökan som de skickade ut till potentiella hyresvärdar med tre olika namn. För att signalera svensk bakgrund och att den sökande var man användes ett av de vanligaste namnen på män i Sverige, Erik. För att signalera svensk bakgrund och att den sökande var kvinna användes namnet Maria. De två vanligaste arabiskklingande namnen i Sverige är Ali och Mohammed. Eftersom Ali antogs vara mer könsneutralt valde forskarna att använda Mohammed, så att resultaten inte skulle kunna snedvridas av antaganden kring den sökandes kön. Efter att Erik, Maria, Mohammed och Ali sökt 500 lägenheter vardera kunde forskarna påvisa såväl etnisk som könsbaserad diskriminering. Maria fick svar av 56 procent av hyresvärdarna, medan 46 procent respektive 21 procent av hyresvärdarna svarade på Eriks och Mohammeds ansökan. Liknande mönster kan urskiljas när det gäller skillnader i inbjudningar till lägenhetsvisningar. Varken Erik eller Mohammed fick något svar på hälften av sina ansökningar. I 28 procent av fallen fick Erik men inte Mohammed något svar, och i 3 procent av fallen blev Mohammed men inte Erik kontaktad. Forskarna drar slutsatsen att skillnaden i svarsfrekvens pekar mot att det förekommer diskriminering mot personer med arabiskklingande namn, och att denna skillnad är statistiskt signifikant. 147 Den andra studien fokuserade på att undersöka om förekomsten av diskriminering kunde förklaras av bristande information eller av de potentiella hyresvärdarnas särskilda preferenser. Hypotesen om att diskriminering antingen kan kopplas till bristande information eller preferenser återfinns i nationalekonomisk teori. 148 Till skillnad från den tidigare studien användes fyra sökanden; Erik, Mohammed, Fredrik och Mustafa. Namnen Mohammed och Mustafa användes för att signalera arabisk och förmodad muslimsk bakgrund. Forskarna lät Erik och Mohammed endast lämna begränsad information om sig själva i sina ansökningar, medan Fredrik och Mustafa angav information om civilstånd, sysselsättning (för att signalera inkomst), ålder och utbildning. 149 Resultaten av studien indikerar att tillgången till information om den sökande påverkar sannolikheten att bli kontaktad av en hyresvärd eller att bli inbjuden till en visning för alla sökande. Forskarna förklarar resultaten med att diskriminering mot personer med arabiskklingande namn därmed snarare är en fråga om preferens än 145 Ahmed och Hammarstedt 2008: Ahmed, Andersson och Hammarstedt 2010 146 Ahmed, Andersson och Hammarstedt 2010 s. 82 147 Ahmed och Hammarstedt 2008 148 Ahmed, Andersson och Hammarstedt 2010 s. 80 149 Ahmed, Andersson och Hammarstedt 2010 s. 82f 33
om bristande tillgång till information. Att tillföra information om de sökande på hyresmarknaden minskade därmed inte förekomsten av diskriminering. Eftersom ökningen i information i sig höjde sannolikheten att bli kontaktad kunde en man med arabiskklingande namn däremot höja sin sannolikhet för kontakt till samma nivå som svarsfrekvensen för en person med svenskklingande namn som endast angav begränsad information om sig själv. 150 150 Ahmed, Andersson och Hammarstedt 2010 s. 85 34
Page 1 and 2: Forskning om diskriminering av musl
Page 3 and 4: Titel: Forskning om utsatthet hos f
Page 5 and 6: 9.3 Internet och nya former för me
Page 7 and 8: 1.1 Disposition Rapporten är dispo
Page 9 and 10: Tabell 1: Sökord för islamofobi T
Page 11 and 12: Kapitel 3. Attityder, fördomar och
Page 13 and 14: än religiösa, samtidigt som de so
Page 15 and 16: avstånd från bärande av slöja.
Page 17 and 18: 3.2 Hatbrott mot (förmodade) musli
Page 19 and 20: procent) och en väldigt liten ande
Page 21 and 22: Kapitel 4. Islamofobi i politik och
Page 23 and 24: ”kulturkrock” eller ”religion
Page 25 and 26: 4.3 Muslimska församlingars ställ
Page 27 and 28: Arbetet riktat till unga har dels s
Page 29 and 30: [är] att flytta pojken till sin pa
Page 31 and 32: 5.2 Diskrimineringens omfattning St
Page 33: 5.4 Diskriminering vid förvärvnin
Page 37 and 38: År 2010 genomförde Löwander och
Page 39 and 40: exkluderade i samhället, ha mer po
Page 41 and 42: får muslimska elever att framstå
Page 43 and 44: På flera punkter har dessa uppleve
Page 45 and 46: ” […] slöjan kan späda på f
Page 47 and 48: Fazlhashemi ägnar sin studie åt d
Page 49 and 50: kulturellt fenomen. Bilden av kurde
Page 51 and 52: annan studie undersöker Lagerlöf
Page 53 and 54: Kapitel 10. Internationell utblick
Page 55 and 56: Kapitel 11. diskussion Sammanfattni
Page 57 and 58: Flera av de forskare som Oxford Res
Page 59 and 60: Ett annat område där forskningen
Page 61 and 62: Bleich, E. (2009). Where do Muslim
Page 63 and 64: Englund, C. (2006). Att leva med hu
Page 65 and 66: Larsson, G. (2007). Cyber-Islamopho
Page 67: SOU 2006:30. Är rättvisan rättvi

Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?