Forskning om diskriminering av muslimer i Sverige

forskningen utifrån ett intersektionellt perspektiv, i gränslandet mellan diskriminering på grund av etnisk
tillhörighet och religion.
Trots att mängden forskning om islamofobi är begränsad finns mer forskning med inriktning mot ojämlik
behandling utifrån islam, muslimer och förmodade muslimer än om diskriminering på grund av religion.
Forskare som direkt fokuserat på islamofobi har även konstaterat att de bakomliggande mekanismerna verkar
likna de som gäller för antisemitism. Det finns också tecken på att de mekanismer som gäller för diskriminering
riktad mot muslimer liknar de som gäller för andra diskrimineringsgrunder, till exempel baserat på forskning
om arbetsmarknaden. Flera forskare har också diskuterat vad islamofobi egentligen är och använder olika
definitioner, vilket gör islamofobi till ett brett och svårdefinierat begrepp.
11.2 Forskningsöversiktens resultat
I detta avsnitt diskuteras resultaten från forskningsöversikten utifrån forskningens inriktning. Först
sammanfattas och diskuteras forskning om hur islamofobi bygger på uppfattningar som delar upp människor i
kategorierna ”vi och dom”. Islamofobins mönster är närvarande oavsett samhällsområde. Därefter diskuteras
forskning om islamofobins uttryckssätt. Sist ges ett intersektionellt perspektiv på forskningen.
11.2.1 Konstruktionen av ”vi och dom" inom alla samhällsområden
Trots att det endast finns en begränsad mängd forskning om attityder och fördomar mot muslimer och
förmodade muslimer visar den forskning som finns entydigt åt ett håll. Inom alla samhällsområden som har
undersökts förekommer negativa attityder och fördomar.
Gemensamt för forskningen är att den pekar mot ett enhetligt förhållningsätt till islam och muslimer. Islam
betraktas som en religion utan nyanser och (förmodade) muslimer som en homogen grupp människor.
Islamofobin utgår ifrån att islam för med sig vissa värderingar och åsikter. Muslimer antas vara bärare av dessa
värderingar och åsikter. Några av de fördomar som finns om islam och förmodade muslimer handlar om
kvinnoförtryck, våldsbenägenhet, antidemokrati och improduktivitet. En annan fördom som forskare påpekat
vara vanlig är att människor tror att muslimer generellt skulle vara mer aktivt religiösa än andra människor i
Sverige, vilket inte är fallet. Åsikterna framkommer exempelvis i studier av utsatthet hos kvinnor som bär slöja.
Kvinnorna beskriver hur de betraktas i det offentliga rummet. Flera av respondenterna i en studie ser slöjan
som ett kvinnoförtryckande påbud. Slöjan förväntas vara ett redskap som muslimska män använder för
kvinnoförtryck. Ett annat fall när sådana fördomar finns representerade är på arbetsmarknaden där muslimska
män förväntas vara mindre produktiva än svenska män. Muslimer framställs som våldsbenägna och obenägna
att ta hand om sina barn. Däremot är det inte alltid det finns en medvetenhet om fördomarna, det vill säga att
de är explicita. Ibland förekommer de även om de inte går att urskilja som islamofobi hos den som har dem
(implicita).
Antaganden om islam och muslimer som en definierad grupp med särskilda och tydliga karaktäristika har fört
med sig att muslimer förväntas försvara sig. Forskning visar att muslimer, och särskilt imamer, förväntas ta
kollektiv ställning vid särskilda händelser som sammankopplas med islam. Det kan exempelvis gälla att ta
avstånd från terrorbrott eller hedersvåld. Enligt flera forskare har islam börjat uppfattas som ett säkerhetshot
och ett hot mot de värderingar som det svenska samhället säger sig stå för. Att vara muslim för med sig åsikter
som inte är förenliga med västerländska värderingar om demokrati.
55