2009:11 - SAU

Figur 8. Kronologisk modell över de neolitiska keramikstilarna i regionen. Exempel på boplatser
med: Trattbägarkeramik (Fagervik I) – Häggsta II-III, Anneberg, Lilla Gävsjö; Fagervik II – Häggsta IV,
Åloppe, Postboda 1: Fagervik III – Häggsta V, Korsnäs, Lindskrog, Torslunda: Fagervik IV – Häggsta
VI, Brännpussen, Torslunda, Tibble: Stridsyxekeramik (Fagervik V) – Häggsta VI, Torslunda: Tredjegruppenkeramik
– Torslunda, Tibble: Senneolitisk keramik – Häggsta VI, Vrå/Knivsta, Apalle.
röra från säl och fisk. Framför allt tillvaratogs keramik,
sammanlagt ca två kilo. Keramiken bedömdes vara gropkeramik
och materialet bestod av såväl poröst som fast
gods. På krönet av höjden, mitt i undersökningsområdet,
påträffades en skärva som kunde tolkas som stridsyxekeramik
och även en leridol (Evanni & Johansson 2008).
Dateringen bekräftades av 14 C-analys av matskorpan på
en keramikskärva som gav en datering till ca 4200 BP, vilket
placerar den i perioden mellanneolitikum A. Övriga
14
C-analyser från anläggningar inom den mellanneolitiska
boplatsen ger dateringar till sen bronsålder/äldre järnålder
samt förromersk järnålder inklusive en grop som
innehöll kvartsavslag (Evanni & Johansson 2008).
Ett fyndförande lager fanns över hela den yta som bedömdes
vara den mellanneolitiska boplatsen. Rikligt med
fynden påträffades framförallt i det steniga partiet uppe
på höjden. Lokalen bedömdes vara orörd av jordbruk.
Figur 9. Plan över förundersökningsområdet RAÄ 223 och RAÄ 207, med schakt och grävda rutor. Undersökningsområdet för
den särskild undersökningen markeras med streckad linje. Skala 1:1 200.
10 sau rapport 2009:11