2009:11 - SAU
2009:11 - SAU
2009:11 - SAU
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Figur 13. Den fyndrika ytan centralt i undersökningsområdet med den naturliga stenpackningen. Foto från syd.<br />
inledningsvis som lämningarna efter en huskonstruktion.<br />
Rutan utvidgades och ett eventuellt stolphål kunde dokumenteras.<br />
Färgningen visade sig fortsätta i norr och väst<br />
och forma en vinkel, vilket stärkte hypo tesen att det kunde<br />
röra sig om spår av en byggnad. Fynd av bifacialt slagen<br />
flinta och keramik av senneolitisk-/äldsta bronsålderstyp<br />
pekade, tillsammans med nivån över havet, på att denna<br />
i så fall skulle kunna ha en senneolitisk datering. Ett<br />
sammanhängande rutsystem på sammanlagt 32 m 2 -rutor<br />
handgrävdes inom detta område. Dessutom grävdes ett<br />
schakt i form av en sammanhängande profil av elva stycken<br />
0,25 m 2 -rutor tvärs igenom A1444. Få fynd påträffades.<br />
I diskussioner i fält med Länsstyrelsen beslöts om en<br />
utvidgad avbaning av området (nedre området) för att frilägga<br />
den möjliga huslämningen samt andra anläggningar<br />
från senneolitikum. Det utvidgade undersökningsområdet<br />
omfattade en yta på ca 650 m 2 åt sydost. Efter ett uppehåll<br />
under några dagar, då ytterligare träd avverkades, förlängdes<br />
undersökningen med en vecka.<br />
I det utvidgade området framkom ett svagt mörkfärgat<br />
kulturlager (A3517) som innehöll fynd och skärvig sten av<br />
mindre storlek. Kulturlagret och övriga delar av området<br />
avbanades med grävmaskin och handrensades. I det nedre<br />
området framkom ett flertal anläggningar av boplatskaraktär,<br />
vilka behandlades på samma sätt som ovan nämnts.<br />
Emellertid framkom inga tydliga lämningar efter någon<br />
huskonstruktion.<br />
Makroprover togs i anläggningarna och i referensrutorna.<br />
Avslutningsvis djupschaktas några ytor i främst det övre<br />
området med maskin i sökandet efter djupare nedgrävningar.<br />
Inmätningar utfördes digital med totalstation, fynd<br />
och anläggningar registrerades i Intrasis och behandlades<br />
vidare i GIS-miljö (ArcGIS). I fält noterades fyndmaterialens<br />
vikt och/eller antal beroende på material,<br />
från i första hand referensrutorna. Genom detta förfarande<br />
erhölls tidigt och kontinuerligt spridningsbilder av<br />
fyndmaterialen i fält, vilket möjliggjorde tidiga utvärderingar.<br />
Den slutliga fyndregistreringen gjordes emellertid<br />
efter fältarbetet.<br />
(För undersökningen av stensträngen RAÄ 207 – se kap<br />
6).<br />
Analyser och fyndregistrering<br />
Den osteologiska analysen har utförts av Emma Sjöling<br />
(<strong>SAU</strong>). Stenmaterialet har granskats och registrerats av<br />
Michel Guinard (<strong>SAU</strong>) och slitspårsanalyser har utförts av<br />
Helena Knutsson (Stenslab). Keramikmaterialet har spe-<br />
16 sau rapport <strong>2009</strong>:<strong>11</strong>
Change language