2009:11 - SAU
2009:11 - SAU
2009:11 - SAU
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3. Mål och frågeställningar<br />
Den övergripande målsättningen för undersökningen<br />
var att öka kunskapen om levnadssätt, bosättningsmönster<br />
och landskapsutnyttjande i regionen under särskilt<br />
mellanneolitikum, men även under senare förhistoriska<br />
perioder. En viktig forskningspotential i RAÄ 223:s mellanneolitiska<br />
fas låg i möjligheten att funktions- och<br />
säsongsbestämma boplatsen och därigenom, tillsammans<br />
med de tidigare undersökta lokalerna i området<br />
och genom miljöstudier, skapa en modell av landskapsutnyttjandet<br />
i området. Detta bör också ha relevans i ett<br />
vidare geografiskt perspektiv. Även när det gäller platsens<br />
senare nyttjandefaser låg potentialen i att placera den i<br />
större sammanhang. Tillsammans med t ex boplatsen vid<br />
Gröndal kan RAÄ 223 bli en viktig pusselbit i förståelsen<br />
av bosättningsmönster under senneolitikum.<br />
Den särskilda undersökningen med dess specifika<br />
fråge ställningar syftade således till att utifrån fasta lämningar,<br />
artefakter och ekofakter kartlägga platsens kronologi<br />
och funktionella karaktär över tid. Detta på ett sätt<br />
som gör det möjligt att relatera den till andra närliggande<br />
platser från berörda tidsperioder. De konkreta frågor som<br />
undersökningen avsåg att besvara rörde därför följande<br />
områden:<br />
• Hur kan kulturlagren karaktäriseras, dateras samt sättas<br />
i relation till anläggningarna?<br />
• Hur kan anläggningarna karaktäriseras, dateras och<br />
funktionsbestämmas? Finns det konstruktioner, t ex<br />
hus- eller hyddlämningar?<br />
• Under vilka kronologiska perioder har platsen mera<br />
specifikt nyttjats, och i vilken omfattning?<br />
• Kan enskilda ytor inom lokalen avgränsas kronologiskt?<br />
• Vilka slags aktiviteter och speciella verksamheter har<br />
utförts på platsen under de olika nyttjandeperioderna?<br />
Finns det framför allt någon speciell aktivitet/funktion<br />
som utmärker den mellanneolitiska fasen på platsen?<br />
Hur kan förändrade aktiviteter på platsen ses i ett kronologiskt<br />
perspektiv från mellanneolitikum till äldre<br />
bronsålder?<br />
• Hur ser en säsongsbestämning av den mellanneolitiska<br />
platsen ut – utifrån i första hand benmaterialet?<br />
• Under vilka bosättningsfaser var platsen strandbunden?<br />
• Finns de jordbruksindikerande inslag eller spår av förhistorisk<br />
odling inom lokalen? Och hur kan de dateras<br />
och vad representerar de?<br />
• Vilka rumsliga, kronologiska, stilmässiga, teknologiska<br />
och funktionella drag uppvisar keramiken? Förekommer<br />
fler lerfiguriner?<br />
• Hur kan det slagna stenmaterialet, i synnerhet kvartsen,<br />
förklaras funktionellt, rumsligt och kronologiskt?<br />
Vad representerar den slagna kvartsen i schakt 237?<br />
• Finns malstenar som kan knytas till mellanneolitikum<br />
eller senneolitikum?<br />
• Hur är relationen funktionellt och kronologiskt mellan<br />
stensträngen och underliggande boplatslämningar,<br />
som t ex anläggningar och odlingsytor? Vad utmärker<br />
stensträngens konstruktion? Förekommer artefakter,<br />
t ex malstenar, i stensträngen? Förekommer skålgropar<br />
på stensträngen?<br />
12 sau rapport <strong>2009</strong>:<strong>11</strong>
Change language