Verksamhetsberättelse 2012 - Sveriges läkarförbund

Verksamhetsberättelse 2012
12
Professionsfrågor och förbundspolitik
Läkarförbundets arbete med
professions- och förbundspolitik syftar till
att främja medlemmarnas yrkesmässiga
och ekonomiska intressen och samtidigt
främja sjukvårdens ändamålsenliga utveckling.
I det senare ligger arbetet för en
patientsäker, högkvalitativ vård och förbättrad folkhälsa.
Vård av hög kvalitet kräver välutbildade och kompetenta
läkare. God utbildning, kontinuerlig fortbildning
och forskningsaktiva läkare har därför – liksom tidigare år
– varit en högt prioriterad fråga. Förtroendet för läkarkåren
bygger på att läkarna har den kompetens de behöver.
Med tanke på den växande andelen läkare med utbildning
utanför Sverige har även arbetet med att underlätta
inträdet på den svenska arbetsmarknaden varit en viktig
fråga, såväl centralt som lokalt.
Under 2012 har etablerings- och ersättningsregler varit
centrala frågeställningar. Förbundet har i detta sammanhang
verkat för läkares möjligheter att dela sin tid mellan
landstingsanställning och arbete som specialist i den
privata vården. En förstärkning av vårdvalet utanför sjukhusen
är ett angeläget mål för att förbättra effektiviteten i
det svenska sjukvårdssystemet.
Etik
Läkarnas arbete utgår ifrån ett etiskt förhållningssätt.
Läkarförbundet har därför fortsatt att arbeta för att öka
läkarkårens kunskaper och medvetenhet i medicinsketiska
frågor och synliggöra etiska frågeställningar i den
kliniska vardagen. Etik- och ansvarsrådet (EAR) har
tillsammans med Svenska Läkaresällskapet anordnat en
etikdag där läkarrollen i dagens samhälle och hälso- och
sjukvård diskuterades.
Sociala medier fyller en viktig funktion för många
läkare och är en betydelsefull arena för utbyte av åsikter.
Det är angeläget att läkare är delaktiga och syns i
offentliga diskussioner. Samtidigt behöver den som väljer
att medverka i sociala medier vara medveten om de risker
som finns. I syfte att visa på etiska svårigheter och bidra
till ett väl övervägt användande av sociala medier har Läkarförbundet
tillsammans med Svenska Läkaresällskapet
tagit fram råd till läkare vid användning av sociala medier.
Läkarförbundet har även fortsatt att verka för papperslösa
personers rätt till vård. Förbundet har i sitt remissvar
över regeringens förslag till ny reglering på området framfört
att förslaget visserligen vidgar rätten till vård jämfört
med dagsläget, men att den föreslagna regleringen ändå är
alltför restriktiv för att leva upp till mänskliga rättighetsoch
medicinsk-etiska krav.
De internationella influenserna på hälso- och sjukvården
och dess personal blir allt mer påtagliga och kräver
aktivt arbete av Läkarförbundet även internationellt.
Påverkan sker främst genom medverkan i de övergripande
europeiska läkarorganisationerna och i världsläkarorganisationen
WMA.
Sjukvårdspolitik
Läkarförbundet har fortsatt sitt arbete för ökade resurser
till vården. En framgång är att Läkarförbundets mål om
att hälso- och sjukvårdens andel av BNP ska uppgå till tio
procent har uppnåtts enligt senaste NR-statistik.
Riksdagsutskott och departement har uppvaktats med
krav och synpunkter på den hälso- och sjukvårdspolitik
som Alliansen har gått till val på. Konstaterades att
utvecklingen mot ett minskat antal vårdplatser nått vägs
ände och att bristerna i vården av de mest sjuka äldre
måste åtgärdas. I detta sammanhang inbjöds Socialministern
till överläggningar med Läkarförbundet där vi bland
annat tog upp frågan om regeringens satsning på 4,3 Mdr
för de mest sjuka äldre.
När det gäller vårdplatsbristen har vi
kunnat konstatera att Socialstyrelsen och SKL har tagit
starkt intryck av den debatt som bland annat Läkarförbundet
drivit under senare år. I ett nationellt projekt har
dessa organisationer lett arbetet med att utveckla relevanta
mått för att på kunna följa överbeläggningarna vid olika
sjukhus. Socialstyrelsen har sedan på basis av denna uppföljning
genomfört tillsyn av flera utsatta sjukhus. Tack
vare möjligheterna till jämförelser har också media har
kunnat belysa frågan mer intresseväckande och faktabaserat
än tidigare.
Då det gäller de framtida etablerings- och ersättningsreglerna
för den öppna specialistvården har förbundet
varit fortsatt aktivt. Punkter med övergripande krav på de
kommande regelverken har tagits fram som komplement
till förbundets övergripande sjukvårdspolitiska program.
Förbundsledningen har även uppvaktat regeringen och
överlämnat ett förslag på lagstiftning om utvidgat vårdval
ifall statsmakterna väljer att efter en övergångsperiod avveckla
nationella taxan. Olika vårdvalsmodeller är under
utveckling i främst Stockholm och Halland. Syftet med
förbundsarbetet har varit att främja konkurrensneutralitet
och att nyetableringen av vårdföretag inte försämrar
förutsättningarna för den småskaliga öppenvården.
Under året har en intervjustudie om läkarmedverkan
i hemsjukvården genomförts. Syftet var att fånga
ett ”inifrån verksamheten-perspektiv” det vill säga att låta
läkare ge sin syn på hur hemsjukvårdspatienter får sina
behov av läkarinsatser tillgodosedda. Frågor ställdes i syfte
att fånga förutsättningar, hinder och möjligheter samt vad
det är som styr läkarmedverkan i hemsjukvården i praktiken.
Därefter har ett utredningsarbete i nära samverkan
med centralstyrelsen påbörjats i syfte att få fram förslag
till hur läkarmedverkan ska kunna förbättras.
Läkarförbundet har under lång tid kritiserat kömiljarden
i kombination med regelverket för den nationella
vårdgarantin, som anses ge undanträngningseffekter för
bland annat äldre och andra svaga patientgrupper. Systemet
anses också leda till suboptimeringar och ett dåligt
resursutnyttjande. Ett utredningsarbete har bedrivits för
att bredda underlaget för Läkarförbundets förslag om en
förbättrad, så kallad medicinsk vårdgaranti. I samband
med Almedalen 2012 presenterades utredningsresultaten
med förslag till en reformerad vårdgaranti i Läkarförbundets
rapport Medicin med det samma? – Förslag till en
rättvisare vårdgaranti. Preliminära slutsatser och förslag
redovisades för riksdagens socialutskott under våren 2012.
Arbetsmarknad
Under 2012 har vi fortsatt att bevaka primärvårdens
bemanning och dess vårdvalssystem. En ljusning är att
antalet vårdcentraler ökat med mer än 20 procent som
en direkt följd av vårdvalet. En angränsande och viktigare
fråga är hur antalet specialister i allmänmedicin
påverkats av vårdvalet. Vid uppvaktningar och annat
påverkansarbete har vi lyft betydelsen av att nå målet om
1 500 invånare per heltidsarbetande allmänläkare. Av
Socialstyrelsens senaste statistik synes läkartillgången ha
ljusnat något, delvis som en följd av att många allmänläkare
nu tycks arbeta högre upp i åldrarna. För att få en
mer detaljerad bild av situationen har förbundet gjort en
undersökning av bemanningen vid samtliga vårdcentraler
i landet. Förbundet har även arbetat för att skapa goda
förutsättningar för etablering av småskaliga, läkarledda
verksamheter utanför sjukhusen.
Läkarförbundet har även startat ett projekt inom
ramen för den arbetsmarknadspolitiska insatsen ”Etableringslots”.
Som första Sacoförbund har Läkarförbundet
startat en verksamhet där vi lotsar nyanlända in på arbetsmarknaden.
Vår nisch är självklart läkare och vi har blivit
10 11